SD säger nej till fler skolnedläggningar

Sverigedemokraterna, som är Linköpings största oppositionsparti, motsätter sig ytterligare skolnedläggningar. Partiets förstanamn Chris Dahlqvist hänvisar bland annat till mindre klasser som en del av partiets skolpolitik och uppger att Sverigedemokraterna hade samma hållning när partiet försökte stoppa nedläggningar 2023.

Linköpings kommun har samtidigt betydligt fler grundskoleplatser än elever. I dag finns ett överskott på omkring 1 500 platser och om fyra år väntas det ha vuxit till cirka 2 800. Under den senaste mandatperioden har kommunen stängt 23 förskolor och grundskolor. Barn- och ungdomsnämnden beslutade 2023 att två F–6-skolor skulle avvecklas till höstterminen samma år och att en F–3-skola skulle stängas till höstterminen 2024. Beslutet omfattade även tre förskolor hösten 2023 och åtta förskolor hösten 2024. Den planerade nybyggnationen av Kungsbergsskolan 7–9 pausades samtidigt.

Kommunens befolkningsprognos visar att antalet barn mellan 6 och 12 år väntas minska från 13 192 år 2024 till 11 520 år 2030. För gruppen 13–15 år är motsvarande prognos en minskning från 5 895 till 5 560 personer. I kommunens grundscenario blir det därmed omkring 2 000 färre barn i åldrarna 6–15 år 2030 jämfört med 2024.

Linköpings utbildningsförvaltning konstaterade redan i beslutsunderlaget om lokaleffektivisering 2023 att den tidigare väntade ökningen av elever i F–6 inte hade inträffat. Förvaltningen bedömde då att antalet barn i dessa åldrar skulle minska med omkring 900 fram till 2030, men att elevantalet i F–6 kunde börja öka igen omkring 2034–2035.

Chris Dahlqvist uppger också att Sverigedemokraternas politik kan påverka utvecklingen av barnkullarna. Han beskriver partiets politik som inriktad på ett tryggare samhälle och bedömer att fler kvinnor då kan välja att skaffa barn, vilket enligt honom skulle kunna göra minskningen av barnkullarna mindre kraftig. Statistiska centralbyrån redovisar en summerad fruktsamhet på 1,31 barn per kvinna i Linköpings kommun under 2025. Statistiken bygger på föräldrarnas folkbokföringsort och ålder när barnet föds.

Centerpartiet är också kritiskt till de tidigare skolnedläggningarna, framför allt till hur beslutsprocesserna genomfördes. Oppositionsrådet Lars Vikinge uppger att oppositionen kom in för sent i processerna. Han bedömer samtidigt att fler skolor rimligen kan komma att läggas ned nästa år eftersom kommunen har ett överskott av platser.

Centerpartiet Linköping anger i sitt valprogram för 2026 att partiet vill införa en särskild landsbygdsersättning till skolor och förskolor utanför tätorten. Partiet vill också arbeta för mindre klasser, särskilt i årskurs 1–3, samt behålla kommunala skolor av både mindre och större storlek.

Samtliga partier i Linköpings kommunfullmäktige har i en valkompass ställt sig positiva till att värna landsbygdsskolorna trots minskande barnkullar. Centerpartiet hörde till de partier som bedömde det som ett mycket bra förslag att behålla dessa skolor. Lars Vikinge uppger att en nedläggning på landsbygden får större konsekvenser för barnen än när en skola i centrala Linköping stängs.

Utvecklingen med färre elever gäller även nationellt. Skolverket uppgav i mars 2026 att antalet elever i Sveriges grundskolor hade minskat med knappt 9 900 mellan läsåren 2024/25 och 2025/26. Myndigheten uppgav också att elevantalet i förskoleklass hade minskat tre läsår i följd och uppgick till knappt 116 000 läsåret 2025/26.

Sveriges Kommuner och Regioner bedömer att Sverige kommer att ha omkring 200 000 färre barn och unga i åldrarna 0–19 år 2033 än 2023. Organisationens personalprognos anger samtidigt att behovet av anställda inom grundskolan minskar med omkring 15 procent fram till 2033 och Sveriges Kommuner och Regioner konstaterar att många kommuner därför behöver se över antalet skol- och förskoleenheter. Regeringen har samtidigt, med hänvisning till Skolverkets lärarprognos, uppgett att Sverige trots minskande barnkullar beräknas sakna omkring 10 600 förskollärare och lärare år 2038.