Scott Bessent får större Iranroll i Trumpadministrationen

AI-genererad illustration

Nyheter

Scott Bessent får större Iranroll i Trumpadministrationen

Av RedaktionenPublicerad: 30 aug 11:113 min

Finansminister Scott Bessent har fått en mer framträdande roll i USA:s Iranpolitik samtidigt som försvarsminister Pete Hegseth enligt flera källor fått mindre inflytande över inriktningen. Förändringen ska ha blivit tydlig efter ett spänt möte på Camp David i början av augusti, där president Donald Trump krävde svar från Pete Hegseth om de minskande amerikanska lagren av ammunition och robotar.

Washington Post rapporterade att bristerna bedöms kunna begränsa USA:s militära alternativ mot Iran. Donald Trump ska under mötet ha uttryckt frustration över att frågan fortfarande inte var löst. En annan källa har beskrivit Pete Hegseth som alltför benägen att ge presidenten den information han vill höra, vilket enligt källan riskerar att ge Donald Trump en felaktig bild av krigsläget.

Pete Hegseth deltar fortfarande regelbundet i möten om Iran tillsammans med försvarschefen Dan Caine, vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio. Scott Bessent deltar också och uppges numera få betydligt större uppmärksamhet. En källa beskriver förändringen som ett skifte från militära påtryckningar till mer precisa ekonomiska åtgärder efter att administrationen bedömt att militära angrepp inte ensamma kunde framtvinga eftergifter.

USA har inte bekräftat någon ny attack mot Iran sedan anfallsvågen den 29 juli. USA:s centralkommando CENTCOM uppgav att insatsen riktades mot ett tiotal typer av mål kopplade till Irans revolutionsgarde, däribland ledningscentraler, robot- och drönaranläggningar, kustövervakning och marina resurser. CENTCOM uppgav också att Iran dagen före avfyrade flera ballistiska robotar mot amerikanska styrkor och att samtliga stoppades.

Den 24 augusti inledde USA:s finansdepartement formellt Operation Economic Outcast på Donald Trumps order. Kampanjen riktas mot Irans internationella finansiella förbindelser och mot utländska aktörer som hjälper landet att kringgå ekonomisk isolering. Det första större sanktionspaketet omfattade närmare 60 Irananknutna aktörer med kopplingar bland annat till landets kärn- och robotprogram.

Den 27 augusti sade Donald Trump att USA inte för några samtal med Iran och att den ekonomiska pressen ska fortsätta tills Iran visar vilja till vad presidenten beskrev som meningsfulla förhandlingar. Scott Bessent varnade samtidigt andra länder för sekundära sanktioner om de fortsätter ekonomiska förbindelser med Iran.

Dagen därpå meddelade USA:s finansdepartement att Financial Crimes Enforcement Network, FinCEN, föreslagit att Banque Misr UAE ska förlora möjligheten att använda korrespondentbanktjänster hos amerikanska finansinstitut efter misstänkta Iranrelaterade transaktioner värda miljarder. Samtidigt sanktionerades Reza Mohammad Taeedi, chef för Bank Mellis filial i Dubai, samt Kameng Trading Limited.

USA planerar också att använda G20-finansmötet i Asheville i North Carolina för att söka stöd för sanktionskampanjen och ta upp frågan i bilaterala möten. Scott Bessent leder den amerikanska delegationen. Kina köper samtidigt omkring 90 procent av Irans oljeexport, vilket gör kinesiska aktörers agerande betydelsefullt för sanktionsstrategin. Donald Trump och Kinas president Xi Jinping väntas mötas i Vita huset den 24 september.

Personer nära Pete Hegseth avvisar samtidigt bilden av att Scott Bessents ökade inflytande innebär att försvarsministern formellt degraderats. En källa inom USA:s försvarsdepartement har framhållit att det finns politiska gränser för hur omfattande militära insatser som kan accepteras av allmänheten och kongressen och beskrivit de ekonomiska åtgärderna som ett komplement till den militära kampanjen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. De laddade och värdeladdade uttryck som förekommer (t.ex. beskrivningar av personers agerande och känslor) är tydligt tillskrivna källor och återges korrekt som deras uppfattningar. Journalisten gör inga egna slutsatser eller förstärkningar och undviker att styra läsarens känslor. Formuleringar som "brister bedöms kunna begränsa", "beskrivit", "en källa har framhållit" visar korrekt källhantering. Sammantaget håller texten en hög nivå av objektivitet och oberoende i språkbruket, men en mindre avdragning görs då vissa formuleringar som "betydligt större uppmärksamhet" och "skifte från militära påtryckningar till mer precisa ekonomiska åtgärder" kan tolkas som lätt förstärkande, dock utan att detta görs i journalistens egen röst utan återges genom källor. Därför sätts poängen till 95.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
75%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar framförallt mitten genom att lyfta fram en pragmatisk och teknokratisk lösning på Iranfrågan, med fokus på ekonomiska sanktioner och diplomati snarare än militär aggression. Genom att framställa förändringen i inriktning som rationell och balanserad samt använda flera officiella källor utan att ta ställning politiskt, betonas en saklig och pragmatisk bild som undviker ideologisk polarisering.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en skiftning i USA:s Iranpolitik från militär konfrontation till ekonomiska sanktioner, där Scott Bessent framställs som en mer rationell och ekonomiskt inriktad aktör medan Pete Hegseth ses som för militaristisk och mindre pålitlig. Trumpadministrationen framställs som fokuserad på ekonomisk press snarare än militära angrepp.

Språk och ton:
Neutral och faktabaserad med ett fokus på förändringar i politiken och interna maktskiften. Språket framhäver ekonomiska och diplomatiska åtgärder som mer strategiska och försiktiga jämfört med militära insatser, vilket ger en avvägd och pragmatisk ton.

Källbalans:
Flera källor från USA:s regering inklusive Pentagon, finansdepartementet och insatta observatörer används och ges utrymme. Det finns också kritik mot militära aktörer. Dock saknas tydliga röster som betonar säkerhetspolitikens högra dimensioner eller iranska perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en bredare analys av de långsiktiga konsekvenserna av sanktionerna på civilbefolkningen i Iran, liksom perspektiv från opposition eller kritik mot USA:s politik. Även svenska eller europeiska synvinklar på sanktionerna samt debatt om diplomatiska alternativ saknas, vilket gör att artikeln främst fokuserar på amerikansk strategisk kalkyl.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.