SBAB varnar för tre räntehöjningar – bolån kan bli dyrare

Den statliga banken SBAB räknar med att Riksbanken höjer styrräntan vid samtliga tre kommande penningpolitiska möten. I bankens nya prognos stiger räntan från nuvarande 1,75 procent till 2,50 procent i februari 2027. Bakom bedömningen ligger en väntad uppgång i inflationen.

Prognosen är en skärpning jämfört med SBAB:s tidigare bedömning från den 17 september. Då räknade banken med två höjningar, en i december 2026 och ytterligare en i februari 2027. Den nya prognosen omfattar även en höjning vid Riksbankens kommande möte i november.

Riksbanken håller sitt nästa penningpolitiska möte den 3 november och offentliggör räntebeslutet den 4 november 2026. Det blir det första tillfället då styrräntan kan höjas i linje med SBAB:s nya bedömning.

Den senaste inflationsstatistiken visar att prisökningstakten har tilltagit. Statistiska centralbyrån (SCB) meddelade den 14 oktober att inflationen enligt KPIF steg från 0,7 procent i augusti till 1,5 procent i september 2026. Samtidigt ökade inflationen enligt KPI från 0,3 till 1,1 procent.

SCB:s prisstatistiker Sofie Öhman konstaterade att högre priser på el och drivmedel bidrog till uppgången. Elpriserna ökade med 11,7 procent mellan augusti och september, medan inflationen exklusive energi låg kvar på 0,5 procent.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije framhöll i septemberprognosen att stigande oljepriser kan påverka den underliggande inflationen med flera månaders fördröjning. Banken pekade även på att skillnader mellan svenska och utländska styrräntor kan försvaga kronan och öka den importerade inflationen.

Redan i september uppmärksammade Robert Boije risken för att stigande oljepriser kan påverka den underliggande inflationen med flera månaders fördröjning. SBAB pekade även på att skillnader mellan svenska och utländska styrräntor kan försvaga kronan och därigenom öka inflationen på importerade varor.

Även Riksbanken har identifierat flera faktorer som kan driva upp inflationen. I det penningpolitiska beslutet den 24 september konstaterade centralbanken att Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, hade utvecklats starkare än väntat och att ekonomin närmade sig ett normalt konjunkturläge. Riksbanken lyfte samtidigt fram högre energipriser, en svagare krona och ökad ekonomisk aktivitet som orsaker till den väntade inflationsuppgången.

För hushåll med bolån kan högre styrränta medföra ökade ränteutgifter. Om bolåneräntorna stiger med 0,75 procentenheter skulle den årliga räntekostnaden för ett lån på två miljoner kronor öka med 15 000 kronor. Beräkningen gäller före ränteavdrag.

Robert Boije anser att bolåntagare bör planera för bolåneräntor på omkring 3,5–4,0 procent. Han utesluter inte att räntorna kan bli högre och betonar att både omvärldsutvecklingen och bankens prognos är osäkra.

Finansinspektionen meddelade den 4 september att de genomsnittliga rörliga bolåneräntorna hade upphört att sjunka efter en längre period av nedgång. Räntan för nya och omförhandlade rörliga bolån låg i början av 2026 omkring 2,3 procent och hade därefter varit i stort sett oförändrad.

Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark har framhållit att förändringar i ränteläget snabbt påverkar hushåll med rörliga bolån. Myndighetens statistik visar att 80 procent av de bolåntagare som tecknade nya lån eller omförhandlade befintliga lån i juni 2026 valde rörlig ränta.

Även statslåneräntan har stigit under hösten. Riksgälden fastställde den 15 oktober räntan till 3,07 procent för perioden 16–22 oktober. I början av juli låg motsvarande ränta på 2,55 procent, vilket motsvarar en ökning med 0,52 procentenheter.