Säkerhetslaboratorium analyserar ovanliga smittor

Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium i Stockholm är det enda laboratoriet i Norden som tar emot prover med misstänkt ebola och andra särskilt farliga smittämnen. Om ett misstänkt ebolafall skulle upptäckas under det pågående utbrottet i Kongo-Kinshasa är det dit provet skickas för analys.

Verksamheten bygger på en grupp på omkring tio personer med särskild kompetens att arbeta i laboratorier med högsta skyddsklass. Personalen hanterar bland annat prover kopplade till ebola och rabies. Enhetschefen Johan Aarum uppger att rutinerna ses över när det pågår utbrott av allvarliga sjukdomar i världen.

Transporten av prover sker med hjälp av budfirmor som har erfarenhet av farligt gods. Enligt Johan Aarum varierar transportlösningarna beroende på vilken smitta det handlar om.

De prover som anländer rör ofta ovanliga sjukdomar hos personer som har rest utomlands. När proverna tas emot används omfattande skyddsutrustning, och personalen tränar regelbundet på arbetsmomenten. Ryan, som arbetat vid laboratoriet sedan 2020, uppger att arbetet underlättas genom återkommande övningar.

I laboratorier med skyddsnivå 3 använder personalen bland annat handskar, skyddsrock och hjälm med luftfiltrering. Innan ett prov öppnas placeras det i en säkerhetsbänk. Degmo, som ingår i beredskapen dygnet runt, uppger att arbetet alltid utförs av minst två personer. Kravet finns för att medarbetarna ska kunna diskutera frågeställningar och hantera situationer där något oväntat inträffar.

I genomsnitt analyseras ungefär ett prov varannan vecka i de skyddsklassade laboratorierna. Till laboratoriet med högsta skyddsnivå, nivå 4, kommer prover betydligt mer sällan. Ett misstänkt ebolaprov skulle analyseras där, med hjälp av skyddsdräkter som har egen lufttillförsel.

Analysen av ett inkommet prov tar normalt mellan två och fyra timmar. Vid nya smittor har Folkhälsomyndigheten löpande kontakter med bland annat Världshälsoorganisationen WHO och forskare i olika delar av världen.

Om en patient konstateras vara smittad med exempelvis ebola vårdas personen på en högisoleringsenhet. I Sverige finns sådana enheter vid Karolinska universitetssjukhuset och Linköpings universitetssjukhus.

Den 15 maj meddelade Världshälsoorganisationen WHO att ett ebolautbrott orsakat av bundibugyovirus pågick i Kongo. Fall har även konstaterats i Uganda. Den 27 maj hade 906 misstänkta fall och 223 dödsfall bland de misstänkta fallen rapporterats i Kongo-Kinshasa. Den 29 maj uppgick antalet bekräftade fall i de två länderna till 134, varav nio i Uganda. Bland de bekräftade fallen hade 18 dödsfall rapporterats.

Ebolavirus är ett RNA-virus som orsakar blödarfeber. Av sex kända virusvarianter orsakar fyra sjukdom hos människor. Det aktuella utbrottet i Kongo-Kinshasa orsakas av bundibugyovarianten. Det finns enligt uppgifterna inga vaccin eller specifika behandlingar mot denna variant, men utvecklingsarbete pågår.

Smittspridning mellan människor sker genom kroppsvätskor och även sexuell överföring förekommer. Sjukdomen börjar ofta med influensaliknande symtom såsom hög feber, huvudvärk, halsont, muskelvärk samt mag- och tarmsymtom. I senare skeden kan blödningar uppstå både på huden och i inre organ.

Dödligheten vid utbrott i drabbade afrikanska länder beräknas till mellan 50 och 90 procent. Med tillgång till adekvat intensivvård bedöms dödligheten sannolikt vara betydligt lägre.