
AI-genererad illustration
Säkerhetshot, miljonbeslag och kritik mot kommunalråd i Skåne
En man i Malmö som tidigare stridit i Ukraina har nekats resedokument efter en bedömning från Säkerhetspolisen. Samtidigt har en myndighetsinsats vid Öresundsbron resulterat i tillgångar värda omkring en miljon kronor. Ett kommunalråd för Vänsterpartiet i Malmö har också kritiserats för att ha spridit material med konspiratoriskt innehåll. Händelserna uppmärksammades fredagen den 6 november 2026.
Aleksej Makarov, som bor i Malmö och arbetar som tågvärd, har fått avslag på sin ansökan om ett nytt resedokument. Han kom till Sverige 2011 som flykting från Ryssland efter att ha varit politiskt aktiv i hemlandet.
Makarov har berättat att han reste till Ukraina för att delta i striderna mot Ryssland, senast under 2023. Efter att ha skadats återvände han till Sverige 2024. I december samma år ansökte han om ett nytt resedokument, men Migrationsverket avslog ansökan i september 2026.
Bakgrunden är att Säkerhetspolisen har bedömt att Makarov bedrivit verksamhet utomlands som utgör ett säkerhetshot. Migrationsverket har även avslagit hans ansökan om svenskt medborgarskap med hänvisning till Säkerhetspolisens yttrande.
Migrationsverkets presschef Ulrika Karlsson har förklarat att Säkerhetspolisens bedömningar väger tungt när myndigheten prövar sådana ärenden. Samtidigt framhåller Migrationsverket att myndigheten fattar sina beslut självständigt. Säkerhetspolisens uppgift är att göra expertbedömningar av möjliga hot mot Sveriges säkerhet.
Advokaten Miran Kakaee, som företräder Aleksej Makarov, säger till SVT att han inte anser att något tyder på att klienten har agerat mot svenska intressen. Makarov avser att överklaga beslutet.
Migrationsverkets presschef Ulrika Karlsson har förklarat att beslut om resedokument kan överklagas och att information om hur detta görs finns i det aktuella beslutet. Ett resedokument har normalt en giltighetstid på högst två år och kan inte förlängas.
En annan händelse under fredagen gällde en omfattande kontrollinsats vid Öresundsbron. Svenska och danska myndigheter genomförde gemensamma kontroller som resulterade i att tillgångar till ett värde av omkring en miljon kronor togs om hand.
Insatsen hade beteckningen Co-Act och genomfördes i samarbete mellan polis- och tullmyndigheter på båda sidor av Öresund. Enligt Tullverkets sakkunnige Gürsu Öncü ingick även kontroller ombord på Öresundstågen. Där användes särskilt utbildade hundar för att söka efter kontanter.
Omkring 150 personer från de deltagande svenska och danska myndigheterna medverkade i arbetet. Tullverkets sakkunnige Martin Norell har uppgett att myndigheterna bland annat utmätte bilar, guldklockor och byggmaterial som tillhörde personer med skulder till staten.
I Malmö riktades samtidigt kritik mot kommunalrådet Halimo Nuur Bashir Abdi från Vänsterpartiet sedan uppgifter framkommit om att hon delat konspiratoriskt material i sociala medier.
Halimo Nuur Bashir Abdi är kommunalråd med beredningsansvar för funktionsstöd och mänskliga rättigheter i Malmö stad. Hon är ett av tio kommunalråd med beredningsansvar inom kommunens politiska organisation.
Den 15 oktober 2026 meddelade Vänsterpartiet Malmö att partiets medlemsmöte hade valt Halimo Nuur Bashir Abdi, Nina Jakku och Tobias Petersson till kommunalråd inför den kommande mandatperioden. Halimo Nuur Bashir Abdi framhöll då att hon ville stärka funktionsstödet och verka för att mänskliga rättigheter skulle beaktas i kommunens beslut.
Den 6 november rapporterade Sveriges Radio P4 Malmöhus att ett av de omdiskuterade inläggen hade delats i februari 2026. Inlägget innehöll ett konspiratoriskt påstående med koppling till Epstein-dokumenten.
Aron Verständig, ordförande för Judiska Centralrådet, har kritiserat det material som kommunalrådet delat. I en intervju med Expressen beskrev han innehållet som konspirationsteorier där judar eller grupper av judar framställs som ansvariga för problem i världen. Hans uttalande återgavs av Kvartal den 6 november.
Även Fredrik Sieradzki, talesperson för Judiska församlingen i Malmö, uttryckte oro över uppgifterna om publiceringarna i en kommentar till Expressen.
Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, sade till Expressen att det delade materialet med Muammar Gaddafi kunde uppfattas som ett försök att undergräva förtroendet för västerländsk demokrati. Uttalandet återgavs av TT i Göteborgs-Posten den 6 november.
Halimo Nuur Bashir Abdi har uppgett för Expressen att hon tagit bort de aktuella inläggen. I ett skriftligt svar har hon även tagit avstånd från konspirationsteorier, antisemitism och andra former av rasism.
De tre händelserna ingick i nyhetsrapporteringen från Skåne fredagen den 6 november 2026. Sammanställningen publicerades klockan 20.30 samma kväll.
Gillar du den här personligheten?
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln uppvisar övervägande saklig och neutral språkbehandling. Den förmedlar uppgifter och beslut från myndigheter samt uttalanden från inblandade parter utan att journalisten själv gör värderingar eller drar egna slutsatser. Källor är tydligt angivna eller återgivna (Säkerhetspolisen, Migrationsverket, advokat, politiska företrädare och externa kommentatorer), och även när starkt eller konspiratoriskt innehåll nämns återges det som uppgift från andra källor, inte som journalistens egen bedömning. Texten behåller ett balanserat tillvägagångssätt genom att framställa samtliga perspektiv (myndigheter, försvarares uttalanden, kritik från olika aktörer) utan överdrifter eller emotionell demagogi. Den enda möjliga avvikelsen är sista raden, som är en uppmaning till läsarna snarare än en ny nämnd uppgift, och påverkar inte bedömningen av nyhetsjournalistikens oberoende.
Förklaring:
Artikeln gynnar Höger genom att framhäva säkerhets- och lag- och ordningsramar samt myndigheters expertbedömningar som vägledande i beslut som påverkar människors liv. Den kopplar ett vänsterpartistiskt kommunalråds delning av konspiratoriska innehåll till problematiska konsekvenser samtidigt som den betonar kontroll och övervakning (t.ex. resedokument, överklaganden, myndighetsbeslut). Denna betoning på säkerhet, myndighetsmakt och kontroll över migration reproducerar en högerinriktad premiärbild av samhällsfrågor.
Rubrik och framing:
Framingen betonar säkerhetshot, myndighetsinsatser och rättsprocesser, samtidigt som kritik av ett vänsterpartistiskt kommunalråd kopplas till spridning av konspiratoriskt material.
Språk och ton:
Informativ och auktoritetsfokuserad, där säkerhets- och myndighetsaktörer prioriteras i berättelsen.
Källbalans:
Myndighetskällor får största utrymmet (Säkerhetspolisen, Migrationsverket, Tullverket, polis), följt av företrädare för den drabbade ( advokat) och företrädare för judiska organisationer; politiska röster från Vä:nsterpartiet nämns men har begränsat utrymme och kritiken tonas ner i förhållande till säkerhetsfrågorna.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas inkluderar bredare röster från asylsökande/flyktingar och människor som påverkas av besluten, samt en djupare granskning av hur säkerhetsbedömningar används i praktiken. Kontext om migrationspolitikens rättsliga och humanitära balans och möjligheten till överklagande utdöms kortfattat.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Malmöförskola ansöker om konkurs efter stängningen
Förskolan Telningen i Malmö ansöker om konkurs efter att verksamheten tvingats stänga. Beskedet har lämnats...

Öresundsinsats gav över en miljon kronor i utmätningar
En myndighetsgemensam insats vid Öresundsbron har under tre dagar resulterat i utmätningar på mer än...

Misstänkt allvarlig psykisk störning hos mordmisstänkt i Malmö
Mannen som misstänks för mordet på Bellevuegården i Malmö kan ha haft en allvarlig psykisk...

Konspirationsteorier väcker oro kring Malmös nya V-kommunalråd
Halimo Nuur Bashir Abdi, nytt kommunalråd för Vänsterpartiet i Malmö, har spridit inlägg på sociala...
