Säkerhetsexperter varnar för brister

Flera säkerhetsexperter riktar kritik mot de säkerhetsrutiner som enligt en granskning gjorde det möjligt för en reporter att anmäla sig som volontär till en herrgård kopplad till statsministerfamiljen med hjälp av en påhittad identitet. Reportern ska ha använt ett AI-manipulerat porträttfoto och en nyregistrerad mejladress, men trots detta fått tillträde till området utan att behöva visa legitimation eller genomgå kontroll av medhavd utrustning.

Under närmare fyra timmar kunde reportern röra sig på fastigheten och inne i bostaden där Birgitta Ed bor och där statsministern ibland vistas. Reportern befann sig också i närheten av statsministerparet samt personer i deras närmaste krets.

Johan Wiktorin, vd för Intil Group, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och tidigare chef för Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, uppger att en enkel kontroll snabbt visade att porträttbilden var AI-manipulerad och att mejladressen sannolikt nyligen hade skapats. Han säger att personer med ansvar för statsministerns säkerhet rutinmässigt bör genomföra sådana kontroller.

Enligt Johan Wiktorin borde den fabricerade identiteten ha upptäckts innan personen fick tillträde till miljön kring statsministern. Han säger också att statsministern behöver kunna vistas i mindre formella sammanhang, men att det förutsätter att säkerhetsarbetet fungerar. Wiktorin hänvisar även till de förändringar av regler för registerkontroller som genomfördes efter uppmärksammade säkerhetsbrister kring tidigare statsminister Magdalena Anderssons bostad.

Johan Wiktorin bedömer att flera typer av risker kan uppstå när personer med okända avsikter får tillträde. Han nämner bland annat möjligheten att samla information inför framtida åtgärder, genomföra avlyssning eller etablera kontakter i statsministerns närhet. Enligt honom är risken för infiltration särskilt allvarlig eftersom en person med en väl uppbyggd falsk identitet skulle kunna använda relationer och informationsinhämtning för att få tillgång till känsliga uppgifter.

Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan samt medlem i Utrikespolitiska samfundet och Kungliga Krigsvetenskapsakademien, säger att säkerhetsnivån som beskrivs framstår som anmärkningsvärd. Han påpekar att besökare till Anna Lindh-biblioteket vid Försvarshögskolan måste genomgå identifiering, visitation, registrering och väskkontroll. Samtidigt framhåller han att det inte går att veta om någon kontroll genomförts i bakgrunden med hjälp av de uppgifter som skickades in via mejl.

Enligt Kjell Engelbrekt kan människor bli mindre vaksamma i miljöer som uppfattas som lugna och trygga. Han säger att händelsen kan förstås ur ett psykologiskt perspektiv men att det är svårare att förklara hur situationen kunnat uppstå organisatoriskt. Han beskriver också de uppgifter som framkommit som djupt olämpliga.

Wilhelm Agrell, professor emeritus i underrättelseanalys vid Lunds universitet, anser att det är problematiskt att personer utan säkerhetsprövning kunnat vistas nära statsministerparets privata miljö. Han jämför situationen med fallet 2022 då en städerska utan uppehållstillstånd greps vid Magdalena Anderssons bostad efter att ett larm utlösts och det senare framkom att hon inte var säkerhetsklarerad.

Wilhelm Agrell säger att säkerheten kring fastigheten och dess klassificering väcker frågor. Enligt honom är infiltrationsskydd och personsäkerhet beroende av att även de svagaste länkarna fungerar, eftersom obehöriga annars kan få insyn i nyckelpersoners aktiviteter. Han framhåller att även till synes vardaglig information kan vara värdefull för personer med skadliga avsikter.

Pierre Gudmundson, grundare av Scandinavian Recruitment Intelligence och verksam som senior personalsäkerhetskonsult efter många år med säkerhetsfrågor inom bland annat Försvarsmakten, beskriver händelsen som ett exempel på hur säkerhetsbrister kan uppstå trots att rutiner och processer finns dokumenterade. Han säger att människor i miljöer som uppfattas som ofarliga ibland avviker från reglerna, vilket kan utnyttjas av externa hotaktörer.

Enligt Pierre Gudmundson användes inslag av social ingenjörskonst i granskningen, något han beskriver som ett välkänt sätt att manipulera människor och vinna förtroende. Han säger att organisationer ofta har tydliga instruktioner på plats men att problemen uppstår när dessa inte följs i praktiken.

Pierre Gudmundson framhåller också att långvariga relationer och förtroende mellan människor kan påverka omdömet hos dem som ansvarar för säkerheten. Enligt honom får sådana faktorer inte påverka de kontroller som ska genomföras kring personer som vistas i närheten av skyddspersoner.