Sabotage mot fartkamera och ny helikopterplatta i Gävle

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Sabotage mot fartkamera och ny helikopterplatta i Gävle

Av Redaktionen•Publicerad: 19 okt 20:00•4 min

Ett misstänkt försök att stjäla en fartkamera i Furuvik, en ny helikopterplatta vid Gävle sjukhus och lokala initiativ för att stärka barns läsning hör till nyheterna från Gävleborg måndagen den 19 oktober 2026. Sammanställningen publicerades klockan 19.45.

Under söndagskvällen den 18 oktober upptäcktes en avsågad stolpe med en trafiksäkerhetskamera vid riksväg 76 i Furuvik. En privatperson kontaktade polisen klockan 21.25 efter att ha sett den nedfallna utrustningen. När patrullen anlände satt kameran fortfarande fast på stolpen.

Polisregion Mitt bedömer att det sannolikt handlar om ett avbrutet stöldförsök. Händelsen utreds som försök till grov stöld. Polisen har säkrat spår på platsen, tagit kameran i beslag för ytterligare undersökning och samtalat med personer som kan ha gjort iakttagelser.

Omkring 30 fartkameror har den senaste tiden utsatts för stölder eller skadegörelse i Uppsala och Stockholms län. Polisens presstalesperson Magnus Jansson Klarin beskriver händelsen i Furuvik som det första konstaterade fallet i Gävleborg under den pågående stöldvågen.

Även under 2022 drabbades trafiksäkerhetskameror av omfattande stölder. Då berördes omkring 150 kameror runt om i Sverige.

Vid årsskiftet 2025/2026 fanns cirka 2 735 trafiksäkerhetskameror utplacerade längs Sveriges statliga vägar. Myndigheten ansvarar för att sätta upp, sköta och underhålla de fasta kamerorna, medan Polisen utreder de hastighetsöverträdelser som registreras. Kamerorna har larm för både skadegörelse och tekniska driftstörningar. Trafikverket anger att skadad utrustning ska repareras så snart det är möjligt.

En annan nyhet gäller Gävle sjukhus, där ambulanshelikoptrar nu kan landa direkt på en ny helikopterplatta på taket. Tidigare behövde helikoptrarna landa på marknivå, varefter patienterna transporterades vidare till sjukhusbyggnaden.

Den nya lösningen kan enligt de redovisade uppgifterna minska transporttiden med uppemot 30 minuter. Helikopterplattan är också avsedd att möjliggöra säkrare transporter för svårt sjuka patienter och frigöra markbundna ambulansresurser.

Anna De Jorge, verksamhetschef för anestesi, framhåller att vårdkedjan blir mer sammanhållen när antalet förflyttningar och omlastningar av patienter minskar. På taket har även en ankomsthall byggts i anslutning till landningsplatsen.

Helikopterplattan ingår i Region Gävleborgs om- och tillbyggnad av hus 60, det första färdigställda vårdbyggnadsprojektet inom satsningen Framtidsbygget. Arbetet inleddes hösten 2023 och byggnaden stod färdig sommaren 2026.

Region Gävleborg redovisar en slutkostnad på cirka 490 miljoner kronor för projektet. Den ursprungliga investeringsramen var 525 miljoner kronor, vilket innebär att slutkostnaden blev ungefär 35 miljoner kronor lägre än det beslutade beloppet.

Hus 60 har byggts på med sex våningar som ska rymma mottagningar och dagsjukvård. Två av våningsplanen ska till en början användas för verksamheter som tillfälligt behöver flytta när andra delar av sjukhuset byggs om. Inflyttningen sker etappvis under hösten 2026 och början av 2027.

Samtidigt uppmärksammas arbetet med barns läsförmåga. Två författare i Delsbo har valt att inrikta sig på lättläst litteratur mot bakgrund av problemen med läsförståelse bland svenska elever. Var femte elev i årskurs fyra saknar grundläggande läsförståelse.

En av författarna är Veronica Olofsson, som tidigare har skrivit fyra böcker för unga och vuxna. Inspirationen till hennes arbete med lättlästa böcker kommer bland annat från möten med kunder under hennes arbete i en livsmedelsbutik.

Myndigheten för tillgängliga medier beskriver lättläst litteratur som texter där kortare meningar, enklare ord och en tydlig handling gör innehållet mer tillgängligt. Böckerna innehåller ofta kompletterande bilder och riktar sig bland annat till ovana läsare och personer med olika typer av lässvårigheter.

Utvecklingen av svenska elevers läsvanor behandlas i en fördjupad PIRLS-studie som Skolverket presenterade den 16 juni 2026. Där framgår att den genomsnittliga tiden för läsning i skolan minskade med en timme per vecka mellan 2001 och 2021. Myndigheten konstaterar dessutom att elever läser mindre på fritiden och har färre böcker hemma än tidigare.

I PIRLS-undersökningen 2021 fick Sverige 544 poäng. Resultatet var 12 poäng lägre än 2016, men låg fortfarande 17 poäng över genomsnittet för de deltagande länderna inom Europeiska unionen och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD.

På Ede skola har fem fjärdeklassare medverkat i ett reportage om sina läsvanor. Eleverna berättar att läsning är ett återkommande inslag under skoldagen. Bland aktiviteterna finns en läsutmaning där deras klass tävlar mot andra skolklasser runt om i Sverige.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.