Saabs egna AI-piloter har styrt Gripen E i luftstridstester

Försvarskoncernen Saab har genomfört flygprov där egenutvecklade AI-agenter självständigt har styrt stridsflygplanet Gripen E. Testerna omfattade flera luftstridsscenarier med mål utanför pilotens synfält. Tekniken har utvecklats inom Saabs affärsenhet Advanced Programs.

Den 3 november 2026 presenterade Saab även AI Fighter Pilot Academy, en utvecklingsmiljö där AI-agenter tränas genom miljontals simulerade flygtimmar. Systemens förmåga utvärderas i simuleringar innan de testas under verkliga flygningar.

Peter Nilsson, chef för Advanced Programs inom Saabs affärsområde Aeronautics, förklarade för försvarstidningen Janes den 3 november att företaget vill göra utvecklingen av AI-baserad luftstridsförmåga till en återkommande industriell process. Ambitionen är att gå från enskilda tekniska försök till en mer kontinuerlig utvecklingsverksamhet.

AI-agenterna är konstruerade för att kunna användas på olika sätt. De kan bistå en pilot i cockpit, men också operera från obemannade flygplan som samverkar med bemannade stridsflygplan.

Vid en pressträff den 30 oktober redogjorde Peter Nilsson för ytterligare användningsområden som Saab har undersökt. AI-systemen har bland annat testats för bedömning av geografiska områden, övervakning av luftrum och utvärdering av resultat efter genomförda stridsinsatser.

Peter Nilsson bedömer att tekniken har nått en nivå där den är redo för operativ användning. Han framhöll samtidigt att ett införande också är beroende av Försvarets materielverkets och Flygvapnets möjligheter att integrera systemen i den ordinarie militära verksamheten.

En central del av utvecklingsarbetet är att undersöka hur AI-agenter fattar beslut när förutsättningarna förändras eller när tillgänglig information är osäker. Peter Nilsson har betonat att testerna därför inte enbart kan handla om systemens förmåga att genomföra flygmanövrer.

Inom AI Fighter Pilot Academy arbetar Saab även med att dokumentera hur AI-systemen tränas och kontrolleras. Peter Nilsson uppgav vid pressgenomgången den 30 oktober att dokumentationen behövs för att militära användare ska kunna granska agenternas beteende i förhållande till exempelvis insatsregler och krigets lagar.

Saabs utvecklingsarbete ingår i en bredare satsning på framtidens stridsflygsystem. Den 9 september 2026 meddelade företaget att Försvarets materielverk hade lagt en beställning värd omkring 2,9 miljarder kronor för fortsatt teknikutveckling under perioden 2026–2028.

Beställningen omfattar bland annat markbaserade och flygande demonstratorer samt utveckling av teknik för bemannade och obemannade system. Avtalet innehåller dessutom optioner som gäller 2029 och 2030.

Försvarets materielverk har beskrivit Konceptprogram Framtida Stridsflygsystem som ett samarbete mellan myndigheten, Saab och GKN Aerospace. Arbetet innefattar konceptstudier, teknikutveckling och utveckling av en flygande demonstrator.

Parallellt pågår arbetet inom Vägval stridsflyg, som ska ta fram beslutsunderlag för Sveriges framtida försörjning av stridsflygsmateriel efter 2040. Försvarets materielverk inledde detta arbete genom avtal med Saab och GKN under 2024.

AI-teknik har även tidigare provats i Gripen E. Det tyska försvarsteknikföretaget Helsing meddelade den 11 juni 2025 att dess AI-agent Centaur hade testats under flygningar den 28 maj och den 3 juni samma år.

Vid försöken över Östersjön utförde AI-systemet avancerade manövrer och lämnade rekommendationer till piloten om vapeninsatser. Testerna genomfördes i ett simulerat luftstridsscenario mot ett annat Gripenflygplan. Samarbetet mellan Helsing och Saab skedde på uppdrag av Försvarets materielverk.

Helsing meddelade därefter den 1 juni 2026 att Centaur också används som teknisk grund för utvecklingen av företagets obemannade stridsflygplan CA-1 Europa.

För Saabs fortsatta arbete med självständiga AI-agenter har även den nya superdatorn Sferical One i Linköping en viktig funktion. Anläggningen togs i drift under sensommaren 2026 och beräknas ha kostat drygt en miljard kronor.

Sferical One ägs gemensamt av Saab, Ericsson, AstraZeneca, SEB och Wallenberg Investments. SKF deltar som strategisk partner.

Vid lanseringen den 15 oktober 2026 meddelade Sferical AI att anläggningen använder Nvidias teknik DGX SuperPOD och består av 16 DGX GB300-system. Nvidia har uppgett att superdatorn sammanlagt innehåller 1 152 grafikprocessorer.

Beräkningskapaciteten är avsedd att användas inom flera verksamhetsområden, däribland försvarsteknik, läkemedelsutveckling, telekommunikation och finansiella tjänster. Enligt Nvidia kan deltagande företag också använda AI-modellerna Nemotron för att utveckla och anpassa egna system i en säker beräkningsmiljö.

Sferical AI:s vd Jenny Nordlöw förklarade vid lanseringen att den gemensamma infrastrukturen ger företagen möjlighet att träna och använda större AI-modeller på en plattform under svensk kontroll. Hon lyfte även fram möjligheten att dela kompetens och utvecklingsresurser mellan olika industribranscher.

Ericsson meddelade den 15 oktober att företagets teknikchef Erik Ekudden deltog vid den officiella lanseringen i Stockholm. Ericsson beskrev satsningen som en möjlighet för de medverkande företagen att få tillgång till säker svensk beräkningskapacitet för avancerade AI-system.

Peter Nilsson har samtidigt beskrivit en framtida luftstridsmiljö där bemannade och obemannade farkoster arbetar tillsammans i nätverk. Enligt honom kommer samspelet mellan flera olika system att få större betydelse än enskilda flygplattformars förmåga.