Så kan återhämtning bli en del av jobbhösten

Återgången till arbetet efter semestern kan innebära en tydlig omställning från ledighet med färre tider och prestationskrav till arbetsdagar med rutiner och deadlines. Lina Ejlertsson, doktor i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, uppger att vissa därför kan uppleva jobbstarten som besvärlig, medan andra kan känna lättnad när vardagens rutiner återkommer. Hon framhåller att hösten inte bör betraktas enbart som tiden fram till nästa semester utan som en del av livet.

En möjlighet för den som har förutsättningarna på sin arbetsplats är enligt Lina Ejlertsson att börja arbeta mitt i veckan och hålla ett lägre tempo under de första dagarna. Hon rekommenderar också att behålla aktiviteter från semestern som ger återhämtning, exempelvis en promenad på morgonen, kaffe på balkongen eller en middag utomhus. Lunds universitet uppger att Lina Ejlertsson har identifierat variation, gemenskap och hanterbarhet som tre centrala delar av återhämtningen under en arbetsdag. Afa Försäkring uppger att hon har forskat om återhämtning i mer än tio år och att behoven skiljer sig mellan individer.

Lina Ejlertsson och Dan Hasson, stressforskare vid Karolinska institutet, lyfter båda fram korta pauser under arbetsdagen. Lina Ejlertsson nämner bland annat några djupa andetag, en kort promenad eller ett samtal med en kollega. Suntarbetsliv uppger att även mycket korta mikropauser kan ge återhämtning, men att behov och fungerande metoder varierar mellan personer och verksamheter. I material från Lina Ejlertssons forskningsprojekt rekommenderar Lunds universitet som tumregel tre minuters paus efter varje halvtimme av stillasittande arbete.

Lunds universitet uppger att Lina Ejlertssons forskningsprojekt genomfördes vid sex arbetsplatser inom vården. Där integrerades olika aktiviteter för återhämtning i den ordinarie verksamheten under ett år. Prevent uppger, med hänvisning till en dansk forskningsstudie med omkring 70 000 anställda, att korta rörelsepauser under arbetstid var förknippade med 13 procent färre långtidssjukskrivningar.

Dan Hasson uppger att hjärnan normalt klarar att vara aktiv i ungefär en och en halv timme innan den går över i ett viloläge. Han anser därför att pauser behövs under arbetsdagen och rekommenderar även att olika typer av arbetsuppgifter varvas för att aktivera olika delar av hjärnan. Arbetsmiljöverket uppger samtidigt att bland annat tidspress, starkt styrt arbete och otillräcklig tid för återhämtning är organisatoriska förhållanden som kan bidra till belastningsbesvär.

Arbetsmiljöverket uppger också att arbetsgivare ska motverka risker för ohälsa som har samband med hur arbetstiden är förlagd. Myndigheten pekar bland annat på långa arbetspass, långa arbetsveckor och skiftarbete. Försäkringskassan uppgav att antalet pågående stressrelaterade sjukskrivningar i Sverige steg från 34 700 våren 2019 till 43 500 våren 2024. Det motsvarade en ökning med 25 procent och var den högsta nivå som myndigheten då hade registrerat.

Lina Ejlertsson beskriver kontraster som en viktig del av återhämtningen. För den som har tillbringat arbetsdagen framför en skärm kan en skärmfri kväll vara ett alternativ, medan den som har varit inomhus hela dagen kan söka sig utomhus. Dan Hasson betonar samtidigt att generella råd inte passar alla och att varje person behöver fundera över vilka aktiviteter som faktiskt ger energi och återhämtning. Han uppger att exempelvis Netflix kan fungera som återhämtning för den som mår bra av det.

Även sömnen har betydelse. 1177 uppger att kroppen och hjärnan behöver sömn för att återhämta sig och bearbeta intryck, och att tillräckligt med nattsömn underlättar hanteringen av stress och påfrestningar under dagen. Folkhälsomyndigheten uppger att tillräcklig sömn och återhämtning, fysisk aktivitet, goda sociala relationer och meningsfull sysselsättning hör till de faktorer som kan främja psykisk hälsa.

En viss oro inför att återvända till arbetet efter ledigheten är enligt Lina Ejlertsson naturlig. Om känslan är stark rekommenderar hon att personen försöker identifiera vad i arbetssituationen som väcker motstånd, exempelvis hög arbetsbelastning, arbetsuppgifter, konflikter eller brist på kontroll. Om situationen går att förändra bör sådana förändringar enligt Lina Ejlertsson övervägas. Om den kraftiga ångesten fortsätter och arbetsförhållandena inte går att påverka anser hon att det kan vara aktuellt att söka ett annat arbete.