Illustration
Så avgörs vem som antas till polisutbildningen
Att ha en tidigare diagnos eller ett brott i bagaget innebär inte automatiskt att möjligheten att bli polis är utesluten. Antagningen bygger i stället på en samlad prövning där flera olika moment avgör om en sökande uppfyller kraven för utbildningen.
Processen inleds med en ansökan och följs av prövningar där bland annat medicinska, psykologiska och fysiska förutsättningar bedöms. Plikt- och prövningsverket uppger att den medicinska granskningen utgår från Polismyndighetens medicinska krav för att säkerställa att den sökande klarar polisyrkets arbetsuppgifter och påfrestningar. Ett negativt drogtest är också ett obligatoriskt krav för antagning.
Polismyndigheten uppger att personer med ADHD eller andra neuropsykiatriska diagnoser kan prövas individuellt om ett specialistläkarintyg lämnas in enligt myndighetens bedömningsgrunder. Även den som tidigare haft exempelvis depression, utmattningssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, social fobi eller tvångssyndrom kan bli föremål för en individuell bedömning om myndighetens medicinska krav är uppfyllda och föreskrivet läkarintyg lämnas in. Enligt Polismyndigheten ska den sökande i regel ha varit friskförklarad i minst ett år, avslutat läkemedelsbehandling och annan behandling samt inte ha varit sjukskriven för diagnosen under samma period.
Den psykologiska prövningen omfattar enligt Polismyndigheten bland annat bedömningar av psykisk stabilitet, självinsikt, omdöme och förmågan att agera i pressade och oförutsägbara situationer. Samtidigt gäller fortfarande tydliga gränser för vilka som bedöms lämpliga för polisyrket. Polismyndigheten uppger också att total färgblindhet fortfarande är diskvalificerande, även om kravet på fullgott färgseende togs bort i januari 2026.
Den som inte klarar ett moment i antagningsprocessen kan enligt Polismyndigheten i vissa fall göra om den delen efter gällande spärrtider, medan andra delar kräver att en helt ny ansökan lämnas in och processen påbörjas på nytt.
Riksrevisionen konstaterade i rapporten Antagningen till polisutbildningen (RiR 2025:13) att den nuvarande antagningsprocessen inte bedöms vara fullt effektiv och rekommenderade förändringar till regeringen, Polismyndigheten och Plikt- och prövningsverket. Regeringen uppgav därefter i sin skrivelse om granskningen att finansieringen av Plikt- och prövningsverkets prövningsverksamhet ska ses över för att skapa en mer flexibel och kostnadseffektiv modell.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående och undviker egna värderingar, spekulationer eller dramatiserande formuleringar. Informationen presenteras genom återgivna uppgifter från myndigheter och rapporter, utan att journalisten förstärker, förminskar eller drar slutsatser. Hårda ord som exempelvis diagnosnamn och medicinska begrepp framställs som fakta i källornas uttalanden och påverkar därför inte oberoendet negativt. Det finns inga uttryck som försöker styra läsarens känslor eller framställa aktörer bättre eller sämre än vad källorna anger. Den lägre än maximal poäng (100) ges för att texten i viss mån använder formuleringen "tydliga gränser" och "fortfarande är diskvalificerande" vilket kan uppfattas som mildt värderande, men eftersom dessa formuleringar återspeglar regler och riktlinjer från Polismyndigheten bedöms de som acceptabla och neutrala inom ramen för saklig rapportering.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten genom att framställa antagningsprocessen som en pragmatisk och institutionellt styrd metod där olika aspekter vägs in för att skapa en fungerande ordning. Fokus ligger på myndigheternas roller, teknokratiska bedömningar och en balanserad syn på möjligheter för personer med diagnoser utan ideologisk vinkling mot social politik (vänster) eller hårdare lag- och ordningstema (höger). Det saknas tydliga värderingar eller förslag som skulle stödja en renodlad politisk riktning, vilket placerar artikeln tydligt i mitten.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att antagningen till polisutbildningen är en noggrant prövad och rättvis process där flera faktorer beaktas för att säkerställa lämplighet. Polismyndigheten och andra myndigheter framstår som ansvariga och lösningen för att hantera antagningen, medan individer med tidigare diagnoser eller brott inte automatiskt utesluts utan bedöms individuellt.
Språk och ton:
Språket är beskrivande och faktabaserat utan att förstärka eller förminska någon part, vilket skapar en neutral ton som fokuserar på processen och regelverket snarare än politisering eller värderingar.
Källbalans:
Källorna är främst myndigheter som Polismyndigheten, Plikt- och prövningsverket samt Riksrevisionen och regeringen. Det saknas tydliga motparter från exempelvis fackföreningar, kritiska röster eller sökande, vilket ger en myndighetscentrerad bild.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare perspektiv på hur antagningsprocessen påverkar olika grupper mer specifikt, till exempel kritisk granskning av eventuella hinder för personer med neuropsykiatriska diagnoser eller tidigare belastningar. Politisk debatt om lag och ordning, resurser eller rättvisa möjligheter nämns inte, vilket skulle kunna ge en mer ideologiskt laddad kontext.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Vittne saknas när Jonas Falk ställs inför rätta
Huvudförhandlingen mot Jonas Falk inleddes i Stockholms tingsrätt den 30 juni 2026. Han är åtalad...
Prins Harry kräver polisskydd för familjebesök
Prins Harry vill resa till Storbritannien tillsammans med Meghan Markle och parets barn Archie och...
HD stoppar Trumps försök att ändra medborgarskapsrätten
USA:s högsta domstol har avslagit president Donald Trumps dekret om att avskaffa den automatiska rätten...
Ungern satte nytt värmerekord med 42 grader
Ungern registrerade under tisdagen en temperatur på 42,0 grader i Szécsény nära gränsen mot Slovakien....
