Ryssland uppges vilja testa Nato och kontrollera Moldavien

Vladimir Putin uppges ha gett ryska militär- och underrättelsechefer i uppdrag att under 2026 försöka försvaga sammanhållningen inom Nato och EU. Enligt två personer med kännedom om ett möte i Kreml ska målen ha presenterats kort efter ett tal i december 2025 där Putin hävdade att europeiska ledare överdriver hotet från Ryssland.

Enligt amerikanska underrättelsetjänster planerar Ryssland under hösten en begränsad operation mot ett land på Natos östra flank för att pröva hur alliansen reagerar. Operationen uppges kunna bestå av cyberangrepp eller en begränsad fysisk militär insats. Nato uppgav i juni 2026 att Ryssland utgör det mest betydande och direkta hotet mot medlemsländernas säkerhet och att den östra flanken har förstärkts mot militära, cyberrelaterade och hybrida hot.

Litauens president Gitanas Nausėda uppgav i juli 2026 att landets underrättelsetjänster hade fått signaler om möjliga begränsade ryska fysiska operationer mot kritisk energi- eller transportinfrastruktur i Baltikum eller Polen. Uppgifterna innehöll enligt Gitanas Nausėda ingen bestämd plats eller tidpunkt. Samtidigt bedömde Estlands utrikesunderrättelsechef Kaupo Rosin i februari 2026 att Ryssland saknade resurser för ett militärt angrepp mot Nato under 2026 eller 2027, även om Moskva enligt honom planerade nya förband och en två- till tredubbling av den förkrigstida styrkan längs Natos gräns.

Litauens underrättelsetjänst VSD uppgav i sin nationella hotbedömning för 2026 att Ryssland fortsätter att bygga upp militära förband nära Natos östra gräns trots förlusterna i Ukraina. Bland annat ombildas brigader till divisioner och nya förband skapas i Leningrads militärdistrikt. VSD uppgav också att de ryska försvars- och säkerhetsutgifterna under 2026–2028 väntas ligga på omkring 38 procent av den federala budgeten och motsvara 7–8 procent av BNP.

Västerländska underrättelsetjänster uppger att Rysslands främsta territoriella mål fortfarande är att erövra Ukraina. Moldavien, som står utanför både Nato och EU, uppges vara nästa prioriterade land. Enligt personer med kännedom om den ryska planeringen ingår även ett mål att skapa en landkorridor mellan Ryssland och Moldavien. Moldavien ligger mellan Ukraina och Rumänien, som är medlem i både EU och Nato.

Moldaviens presidents säkerhetsrådgivare Stanislav Secrieru har uppgett att Ryssland vill använda Moldavien som utgångspunkt för fientliga aktiviteter riktade mot Ukraina och mot EU, som är en central militär och ekonomisk stödgivare till Ukraina. Uppgifter gör också gällande att Moskva har bedrivit en påverkanskampanj mot Moldavien, bland annat genom träningsläger där framför allt moldaviska deltagare ska ha övat på att anlägga bränder och ta sig genom polisavspärrningar. Deltagarna uppges ha förberetts för att kunna störa landets valprocess. Ryssland ska enligt samma uppgifter även ha betalat ortodoxa moldaviska präster för att sprida proryska budskap.

Inför Moldaviens parlamentsval den 28 september 2025 uppgav dåvarande premiärministern Dorin Recean att personer med kopplingar till kriminella grupper hade tränats i Serbien för att förbereda massoroligheter. Dorin Recean uppgav att fler än 70 personer hade gripits i utredningen. Moldaviens regering beskrev även olaglig finansiering, desinformation och organiserade störningar som metoder i ryska försök att påverka landets politiska process och ta politisk kontroll i Chişinău.

EU:s ministerråd beslutade den 15 juni 2026 om restriktiva åtgärder mot ytterligare sex personer för handlingar som enligt rådet syftade till att destabilisera Moldavien, hota landets suveränitet och undergräva demokratiska processer. Samma dag öppnades det första förhandlingsklustret i Moldaviens medlemskapsprocess efter att Europeiska kommissionen uppgett att landet hade slutfört genomgången av EU:s regelverk i september 2025. Den 14 juli 2026 öppnade EU och Moldavien även förhandlingar om klustret för yttre förbindelser, som omfattar anpassning av bland annat utrikes-, handels- och försvarspolitiken till EU.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov tillbakavisar påståendena om rysk inblandning i Moldavien och uppger att anklagelserna är osanna och saknar grund.