
AI-genererad illustration
Ryssland pressar fram nya soldater efter stora förluster
Ryssland har fått allt större problem med att ersätta dödade och skadade soldater i kriget mot Ukraina. Västerländska uppskattningar som återges i underlaget anger ryska förluster på mer än 30 000 personer i månaden. Storbritanniens regering uppgav den 29 april att omkring 420 000 ryska soldater dödades eller skadades under 2025 och uppskattade de sammanlagda ryska förlusterna sedan den fullskaliga invasionens början till omkring 1,3 miljoner personer. Trots förlusterna har de ryska territoriella framgångarna varit begränsade.
Ekonomisten och Rysslandsexperten Janis Kluge vid Stiftung Wissenschaft und Politik beräknade med hjälp av det ryska finansdepartementets budgetuppgifter att 71 216 nya kontraktssoldater fick den federala värvningsbonusen under första kvartalet 2026. Det motsvarade knappt 800 nya kontrakt per dag och var den lägsta kvartalsnivån på tre år. Enligt Janis Kluges beräkningar visade regionala uppgifter därefter en ökning under andra kvartalet till omkring 1 000 nya militärkontrakt per dag, motsvarande cirka 30 000 i månaden.
Ideella organisationer uppger samtidigt att metoderna för att hitta nya soldater har blivit mer påträngande. Grigorij Sverdlin vid organisationen Get Lost, som hjälper ryska soldater att desertera, bedömer att Vladimir Putin försöker undvika ytterligare en mobiliseringsvåg och att försvarsapparaten därför ökar pressen på andra grupper. I flera ryska städer har polisen genomfört insatser på arbetsplatser och stoppat personer på gator för att få dem att teckna kontrakt med militären.
Janis Kluge uppger att rekryteringen i hög grad riktas mot män som befinner sig i utsatta situationer. Enligt Janis Kluge kan myndigheterna identifiera personer med skulder, pågående polisutredningar eller nyligen indragna körkort och koncentrera rekryteringsförsöken på dessa grupper. Ersättningen för militärtjänst är samtidigt relativt hög. Rysslands regering har fastställt att den som tecknar ett kontrakt på minst ett år för militärtjänst kopplad till kriget kan få en federal engångsbetalning på minst 400 000 rubel.
Regionala myndigheter har dessutom höjt ersättningarna på flera håll. Myndigheterna i Dagestan höjde i juli den regionala engångsbonusen för nya kontraktssoldater till 2,7 miljoner rubel. Tillsammans med federala och kommunala betalningar uppgick den sammanlagda engångsersättningen där till mellan 3,6 och 4,1 miljoner rubel. Myndigheterna i Kemerovoregionen fastställde den 27 juli en ersättning på 115 000 rubel till personer som lyckas värva en ny kontraktssoldat. Liknande värvarbonusar hade även införts i bland annat Basjkortostan samt regionerna Ivanovo, Saratov, Tver och Jaroslavl.
Rekryteringen har också riktats mot studenter. Higher School of Economics i Moskva lanserade den 16 juli ett erbjudande där sökande kunde få kostnadsfri utbildning efter att först ha genomfört militärtjänst genom ett ettårigt kontrakt. Den ryska statsvetaren Farida Roustamova uppgav att rekryteringskampanjer hade genomförts vid närmare 200 universitet och högskolor. Enligt Farida Roustamova angav dokument från Rysslands försvarsdepartement samtidigt ett mål på 78 800 rekryter till drönarförband under 2026, med studenter som en av målgrupperna.
Ett ettårigt kontrakt innebär dock inte nödvändigtvis att tjänstgöringen upphör efter ett år. Vladimir Putins mobiliseringsdekret från den 21 september 2022 fastställde att militära kontrakt fortsätter att gälla tills perioden med partiell mobilisering har avslutats. Mediazona konstaterade i maj 2026 att de huvudsakliga lagliga möjligheterna för en tjänstgörande soldat att lämna militären i praktiken är uppnådd åldersgräns, medicinskt fastställd tjänsteoduglighet eller en fängelsedom.
Även personer som nyligen blivit ryska medborgare har använts för att fylla militärens personalbehov. Rysslands utredningskommittés chef Alexander Bastrykin uppgav i maj 2025 att 20 000 personer som nyligen hade fått ryskt medborgarskap hade skickats för att strida i Ukraina.
Militärexperten Michael Kofman bedömer att ryska förband riskerar att åter börja försvagas om Ryssland varken lyckas höja rekryteringstakten eller genomför en ny mobilisering. I Ryssland finns samtidigt oro för att Vladimir Putin kan avvakta med en bredare mobilisering till efter valet till statsduman. Rysslands centrala valkommission har fastställt att valet ska genomföras under tre dagar, den 18, 19 och 20 september 2026.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är överlag skriven med ett sakligt och neutralt språk där journalistens egna värderingar, spekulationer eller förstärkningar undviks. Fakta och bedömningar förmedlas tydligt genom hänvisningar till källor och experter, exempelvis Janis Kluge, Grigorij Sverdlin, Farida Roustamova och Michael Kofman, vilket fyller artikeln med återgivna uttalanden utan att journalisten tar ställning. Även när hårda uttryck förekommer är dessa tydligt tillskrivna andra aktörer eller källor, vilket inte sänker oberoendet. Inga egna slutsatser eller sensationella ordval används, och osäkerhet i uppgifter bibehålls där så anges av källorna. Den fåtaliga användning av ord som kan uppfattas som värderande (exempelvis "påträngande") är också kopplade till en källa och speglar den källans uppfattning. Detta gör att artikeln befinner sig i den höga skalan för neutralitet och oberoende, dock dras poängen ner något på grund av vissa formuleringar som närmast kan uppfattas som lite värderande utan mycket tydlig källmarkering, dock är detta marginellt och påverkar inte helheten i nämnvärd grad.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterriktning då den lyfter fram statens roll i att pressa utsatta grupper, kritiserar statens metoder och visar på de sociala skadeverkningarna. Fokus på utsatta individer och kritik mot maktstrukturer och statens expansion i form av påträngande rekrytering och kontroll stärker en vänsterorienterad tolkning. Saknaden av högerperspektiv och nyanserade motargument tillsammans med kritik mot statens agerande och rekryteringsstrategier bidrar till denna bedömning.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring Rysslands svårigheter att upprätthålla sina militärstyrkor i kriget mot Ukraina, med fokus på negativa konsekvenser för Ryssland och ökade påtryckningar på utsatta grupper att ansluta sig. Rysslands regering och militär framstår som ansvariga för pressen att rekrytera med nya och påträngande metoder.
Språk och ton:
Artikeln använder huvudsakligen faktabaserade och neutrala ordval men framhäver tydligt de negativa effekterna på utsatta grupper, exempelvis skuldsatta män och studenter, samt pekar på påträngande rekryteringsmetoder. Detta bidrar till en ton som indirekt belyser statens tvingande roll och kritik mot Rysslands sätt att hantera personalbristen.
Källbalans:
Källorna är främst experter, ideella organisationer som hjälper deserterare och myndighetsrapporter, vilket ger utrymme för perspektiv som belyser de sociala konsekvenserna och statens press. Det saknas röster som försvarar Rysslands politik eller som betonar militärens eller regeringens perspektiv som positivt framgångsrikt, vilket skapar en slags vinkling.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som redogör för Rysslands militära justifieringar eller national säkerhetsargument. Kontexten kring det ryska samhällets bredare mottagande eller stöd för kriget nämns inte heller, vilket kunde ha breddat förståelsen och förändrat intrycket av rekryteringsmetoderna.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Sjuksköterska granskas för 121 nya misstänkta mord
En tidigare sjuksköterska i Tyskland, som redan avtjänar livstids fängelse efter en dom för tio...

Magdalena Andersson pressar Tidöpartierna om barnbidraget
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson riktar inför riksdagsvalet kritik mot Sverigedemokraternas och Moderaternas ekonomiska politik för...

Anders Borg varnar för vänstersväng efter valet
Den tidigare finansministern Anders Borg (M) varnar för att den ekonomiska politiken kan förskjutas kraftigt...

57-årig mordmisstänkt hade tidigare polisinsats efter hot
Den 57-årige man som misstänks ha mördat sin 56-åriga flickvän på Sollenkroka ö i Stockholms...
