Ryssland flyttar drönarenhet efter ukrainska fartygsangrepp

Ryssland omplacerar delar av den militära drönarenheten Rubicon för att stärka skyddet kring fartyg i den så kallade skuggflottan, enligt chefen för Ukrainas styrkor för obemannade system Robert Brovdi. Enligt honom ska omkring 200 drönargrupper sättas in så att varje ryskt fartyg får ett eget skydd. Enheten ska placeras i Svarta havet och Azovska sjön, samtidigt som delar av Rubicon dras bort från fronten.

Den ryska skuggflottan består av fartyg som används för att transportera olja trots internationella sanktioner. Oljeförsäljningen har återkommande beskrivits som central för Rysslands finansiering av kriget i Ukraina. Europeiska unionens råd beslutade den 23 april att lägga till ytterligare 46 fartyg på sanktionslistan, vilket ökade det totala antalet till 632. Enligt rådet omfattas dessa fartyg av förbud mot anlöp i EU:s hamnar och mot ett brett utbud av sjötransporttjänster. Rådet har även uppgett att fartygen används för att kringgå oljepristaket, stödja den ryska energisektorn och i vissa fall transportera militär utrustning eller spannmål som förts bort från Ukraina. I juni beskrev rådet dessutom skuggflottan som ett system som kringgår sanktioner och samtidigt innebär risker för sjösäkerheten och miljön. EU:s utrikesrepresentant meddelade i maj att elva tidigare listade fartyg tagits bort från sanktionerna efter att de återgått till verksamhet som bedömts följa gällande regler.

I början av juli inledde Ukraina en ny militär insats mot skuggflottan. Under 13 dagar uppgav den ukrainska militären att 172 fartyg i Svarta havet attackerades, däribland tankfartyg, bogserbåtar, flytande kranar och andra fartyg som används i ryska infrastrukturprojekt kring Krimhalvön. Det senaste dygnet ska ytterligare 13 fartyg ha angripits. Robert Brovdi har samtidigt uppgett att ukrainska drönarförband mellan den 5 och 14 juli angrep 116 fartyg i Azovska sjön. Enligt honom var målet att göra fartygen obrukbara snarare än att sänka dem, och de identifierade målen omfattade fem tankfartyg, fem bulkfartyg och en bogserbåt.

Robert Brovdi har vidare uppgett att operationen riktades mot en rysk matarflotta som transporterar olja från hamnar vid Volga–Don-kanalen och Azovska sjön till större tankfartyg i Svarta havet. Enligt Ukrainas styrkor för obemannade system angreps bland annat besättningsutrymmen samt ledningar för last och bränsle för att försvåra fortsatt drift och reparation. Myndigheten uppgav också att insatsen syftade till att störa ryska militära transporter och bränsleleveranser till ockuperade områden i södra Ukraina och på Krim. Robert Brovdi meddelade dessutom den 12 juli att hans förband under ett dygn angripit tio tankfartyg, fyra färjor och oljeraffinaderiet i Syzran. Han har även uppgett att ryska fartyg efter angreppen inte längre kunnat använda Kertjsundet mellan Azovska sjön och Svarta havet på normalt sätt samt att Ryssland kan tvingas flytta fler bränsletransporter till väg och järnväg om störningarna fortsätter.

Parallellt med insatserna i Svarta havet har flera europeiska länder riktat åtgärder mot skuggflottan i Östersjön. Sverige har trappat upp sina insatser och bordat fler fartyg, medan Frankrike har stoppat flera oljetankfartyg. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har beskrivit angreppen mot rysk energi- och transportinfrastruktur som långdistanssanktioner med syfte att begränsa Rysslands inkomster och logistiska kapacitet. Samtidigt fortsätter Ukraina att angripa oljeinfrastruktur inne i Ryssland, vilket enligt uppgifter har bidragit till en omfattande bränslebrist med långa köer vid bensinstationer där flera personer har avlidit i väntan på att tanka.

Internationella sjöfartsorganisationen IMO meddelade den 13 juli att angreppen mot internationell handelssjöfart i Svarta havet och Azovska sjön åter hade ökat. Organisationen uppgav att kriget utgör ett omedelbart och allvarligt hot mot fartyg och besättningar i området och krävde att obefogade attacker mot civila handelsfartyg skulle upphöra.