Ryskt anfall mot Kiev efter Putins fredsbesked

En person dödades och 21 skadades när Ryssland genomförde omfattande robot- och drönarangrepp mot Ukrainas huvudstad Kiev under natten till torsdagen. Attacken kom bara timmar efter att Rysslands president Vladimir Putin träffat USA:s sändebud Steve Witkoff och Kreml meddelat att Ryssland var berett att återuppta fredsförhandlingarna.

Ukrainas statliga räddningstjänst meddelade den 22 oktober att sex stadsdistrikt i Kiev hade drabbats av robotangrepp. Fyra barn fanns bland de skadade. Nyhetssajten Meduza rapporterade att totalt 21 personer skadades och en person omkom.

Angreppen orsakade skador på bostadsbyggnader, fordon, ambulanser och ett kloster. Kievs borgmästare Vitalij Klytjko meddelade att sex ambulanser förstördes eller skadades vid en ambulansstation i distriktet Petjerskyj. Ingen sjukvårdspersonal skadades vid den platsen.

Kievs myndigheter rapporterade också skador på tunnelbaneinfrastrukturen vid Södra bron, vilket medförde begränsningar i kollektivtrafiken.

Ukrainas flygvapen meddelade att Ryssland använde 210 attackdrönare under natten mellan den 21 och 22 oktober. Bland dessa fanns drönare av typerna Shahed, Gerbera och Italmasdrönare. Angreppen omfattade även robotsystemen Iskander-M, S-400, Zircon och Oniks, med Kiev som ett huvudsakligt mål.

Fram till klockan 09.00 den 22 oktober hade det ukrainska luftförsvaret skjutit ned eller oskadliggjort 181 ryska drönare, enligt Ukrainas flygvapen. Ryska vapen hade träffat 32 platser, medan nedfallande rester från bekämpade drönare registrerades på ytterligare åtta platser.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kommenterade attackerna på plattformen X. Han framhöll att Ryssland genomfört ett riktat angrepp nästan omedelbart efter ytterligare en omgång diplomatiska samtal och ansåg att attackerna visade att den ryska inställningen till kriget inte hade förändrats.

Zelenskyj meddelade samtidigt att Ryssland sedan den 11 oktober hade genomfört 170 attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur.

Angreppen följde på onsdagens möte mellan Vladimir Putin och Steve Witkoff i Konstantinpalatset utanför Sankt Petersburg. Kremls presidentrådgivare Jurij Usjakov meddelade att samtalen pågick i nästan tre timmar och behandlade möjligheterna att nå en uppgörelse om kriget i Ukraina.

Under mötet överlämnade Witkoff flera dokument med amerikanska fredsförslag till Putin. Den amerikanske representanten bad presidenten att granska förslagen efter samtalen. Kremls talesperson Dmitrij Peskov hade inför mötet meddelat att den ryska sidan skulle studera de amerikanska förslagen och betonat att fredsprocessen skulle kräva lång tid.

Jurij Usjakov uppgav efter mötet att Ryssland var redo att återuppta förhandlingarna med USA och Ukraina. Kreml meddelade att landet accepterat att nya fredssamtal kunde inledas efter den 10 november. De tidigare trilaterala samtalen hade varit pausade sedan februari.

Mötet i Sankt Petersburg ägde rum dagen efter samtal mellan amerikanska och ukrainska företrädare i Oslo. En amerikansk regeringstjänsteman bekräftade för Axios att USA under mötet den 20 oktober hade föreslagit nya trepartssamtal på teknisk nivå och att Ukraina accepterat förslaget.

Den 21 oktober meddelade Volodymyr Zelenskyj att Ukraina stödde det amerikanska initiativet och arbetade tillsammans med amerikanska representanter för att få till stånd ett möte så snart som möjligt. Han framhöll även Ukrainas stöd för initiativ om vapenvila inom energisektorn och humanitära frågor.

Flera ytterligare personer deltog i kontakterna mellan Washington och Moskva. Jurij Usjakov uppgav att Jared Kushner ursprungligen skulle ha närvarat i Sankt Petersburg men på grund av hälsoskäl inte kunde resa till Ryssland. Kushner deltog i stället via videolänk.

Vladimir Putin bekräftade att Kirill Dmitrijev, chef för den ryska direktinvesteringsfonden RDIF och särskilt presidentombud för ekonomiskt samarbete, företrädde Ryssland under förhandlingarna.

Ekonomiska relationer mellan länderna behandlades också vid mötet. Witkoff tackade Putin för ett nytt avtal om dieselleveranser. Jurij Usjakov uppgav att USA redan hade lättat på vissa sanktioner mot rysk diesel och att praktiska förberedelser för leveranser hade inletts.

Vladimir Putin uttryckte dessutom intresse för ett bredare ekonomiskt samarbete med USA och erbjöd ökade leveranser av ryska gödningsmedel till den amerikanska marknaden. Han framförde också att Ryssland var berett att medverka till diplomatiska lösningar i konflikten mellan USA och Iran, med hänvisning till landets långvariga relationer med Iran.

Under samtalen riktade Steve Witkoff beröm mot den ryske presidenten. I ett videoklipp som publicerades av ryska medier beskrev han Putin som en människovän och jämförde honom med USA:s president Donald Trump, som Putin tidigare hade tillskrivit liknande egenskaper.

Uttalandet mötte kritik från de republikanska amerikanska senatorerna Thom Tillis och John Cornyn. Tillis hänvisade till Rysslands agerande mot ukrainska barn under kriget när han kritiserade Witkoffs beskrivning av Putin som en humanitär ledare.

De diplomatiska kontakterna omfattade även frigivningen av den amerikanske medborgaren Stephen Hubbard. Vladimir Putin meddelade den 21 oktober att Hubbard, som suttit frihetsberövad i Ryssland sedan 2022, hade släppts.

Den 74-årige amerikanen hade dömts till nästan sju års fängelse efter en rättegång 2024, där han anklagades för att ha deltagit i strider på Ukrainas sida. USA:s utrikesdepartement hade klassificerat honom som felaktigt frihetsberövad.

Donald Trump meddelade att han personligen hade bett Putin att frige Hubbard och att frigivningen hade genomförts utan att USA behövt släppa någon rysk fånge i utbyte.

Samtidigt med de ryska angreppen mot Ukraina rapporterade myndigheterna i Moskva om omfattande ukrainska drönarattacker mot ryskt territorium.

Rysslands försvarsdepartement uppgav att det ryska luftförsvaret skjutit ned sammanlagt 808 drönare. Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin meddelade att 630 drönare hade flugit mot Moskvaområdet mellan klockan 20.30 och 04.00.

Sobjanin uppgav dessutom att 163 drönare hade oskadliggjorts när de närmade sig huvudstaden och att ytterligare drönare hade bekämpats på större avstånd från Moskva.

Parallellt med striderna fortsatte arbetet med att identifiera personer som dödats under kriget. Ukrainas samordningshögkvarter för krigsfångar meddelade den 22 oktober att landet hade tagit emot kvarlevorna av 252 personer som Ryssland identifierat som ukrainska soldater. Myndigheten framhöll att identiteterna skulle fastställas genom rättsmedicinska undersökningar.