Ryska Rassvet-satelliter når inte planerade banor

AI-genererad illustration

Nyheter

Ryska Rassvet-satelliter når inte planerade banor

Av Sofia NilssonPublicerad: 3 sep 00:013 min

Rysslands utbyggnad av satellitsystemet Rassvet har drabbats av problem efter årets andra operativa uppskjutning. Institute for the Study of War konstaterade vid utgången av augusti att endast 37,5 procent av de 32 Rassvet-satelliter som skjutits upp under 2026 hade nått hållbara operativa höjder. Ingen av de 16 satelliter som sändes upp den 19 juli hade då nått den höjd som Institute for the Study of War angav som målet för uppskjutningen, 550 kilometer. De flesta befann sig mellan 300 och 400 kilometers höjd och minst två var på väg mot återinträde i jordens atmosfär.

Den andra uppskjutningen genomfördes den 19 juli klockan 17.51 UTC från uppskjutningsplats 43/4 vid kosmodromen Plesetsk, enligt Next Spaceflight. Satelliterna fördes upp med en Soyuz-2.1b. Bureau 1440 meddelade efter uppskjutningen att farkosterna hade tagits över av företagets kontrollcentral och skulle testas innan de började höja sina banor från parkeringsbanan mot den avsedda omloppsbanan. Företaget anger samtidigt att Rassvet-systemet är konstruerat för en banhöjd på omkring 800 kilometer.

Den första operativa uppskjutningen under 2026 genomfördes i mars och omfattade också 16 satelliter. Tolv av dem hade nått den angivna målhöjden, enligt Institute for the Study of War. Satellitkommunikationsexperten Volodymyr Stepanets uppgav den 31 juli att en satellit ur marsgruppen redan hade gått förlorad genom återinträde i atmosfären och att ytterligare tre fortfarande höjde sina banor. Han uppgav samtidigt att den första satellitgruppen redan gav minst två kommunikationsfönster per dygn över Ukraina och att varje användbart fönster kunde vara längre än en timme.

Rassvet utvecklas av det ryska rymdföretaget Bureau 1440 och har beskrivits som Rysslands motsvarighet till satellitnätverket Starlink, som utvecklats av Elon Musks företag SpaceX. Rysslands tillgång till Starlink begränsades i början av 2026. Bureau 1440 planerar att inleda kommersiell Rassvet-tjänst 2027 och har redovisat en utbyggnadsplan med fler än 250 satelliter i omloppsbana vid starten och omkring 900 satelliter senast 2035.

Bureau 1440 uppger att systemet ska kunna erbjuda datahastigheter på upp till 1 Gbit/s med en fördröjning på högst omkring 70 millisekunder. Satelliterna använder enligt företaget egenutvecklade laserterminaler för kommunikation mellan farkosterna och fungerar som 5G-baser i omloppsbana. Företaget uppgav efter tester av Rassvet-2 att mer än 200 GB data hade överförts mellan satelliter med laserkommunikation och att länken mellan farkosterna hade nått en topphastighet på 10 Gbit/s.

Utvecklingsarbetet föregicks av uppskjutningar av tre experimentella Rassvet-1-satelliter 2023 och ytterligare tre Rassvet-2-satelliter 2024. De operativa uppskjutningarna inleddes därefter 2026. Bureau 1440 uppgav efter den första operativa uppskjutningen att satelliterna hade skjutits upp med en Soyuz-2.1b från Plesetsk.

Samtidigt har Ukraina angripit delar av den ryska rymd- och raketinfrastrukturen. Ukrainas generalstab bekräftade ett angrepp natten mellan den 14 och 15 augusti mot Progress raket- och rymdcenter i Samara, där Soyuz-raketer av den typ som används för Rassvet-uppskjutningarna tillverkas. OSINT-gruppen Varta identifierade den träffade delen av anläggningen som en verkstad där styrsystem installeras och viktiga komponenter provas inför slutmontering av Soyuz-raketer. Institute for the Study of War uppgav även att Ukraina försökte angripa kosmodromen Plesetsk den 23 augusti.

Institute for the Study of War bedömer att problemen med satelliternas banhöjder tyder på att Ryssland kan ha saknat beredskap för att öka utbyggnadstakten i den planerade omfattningen och att ytterligare förseningar kan följa. Institutet bedömer också att de ukrainska angreppen kan fördröja Rysslands arbete med att bygga upp ett motståndskraftigt alternativ till Starlink.

Rysslands president Vladimir Putin har tidigare beskrivit Rassvet som i vissa avseenden överlägset Starlink. I juni konstaterade Vladimir Putin samtidigt att antalet uppskjutna satelliter var otillräckligt.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett överlag sakligt och neutralt språk. Journalisten återger information, bedömningar och uttalanden från olika källor såsom Institute for the Study of War, Bureau 1440, Ukrainska generalstaben och andra experter utan att uttrycka egna värderingar eller förstärkningar. Flera delar innehåller hårda uttryck och bedömningar, men dessa är tydligt tillskrivna källor och påverkar därför inte oberoendepoängen. Artikeln undviker spekulationer, överdrifter, egna slutsatser och emotionellt språk från journalistens sida. Det finns en mycket kort formulering som kan tolkas som en uppskattning i meningen ”...har drabbats av problem”, men detta är en vedertagen sakbeskrivning och inte laddad eller värderande i bemärkelsen att det styr läsarens känslor. Därför bedöms texten som mycket nära helt neutral och oberoende, med bara en marginell sänkning för detta och för den ibland täta källhänvisningen som kan upplevas som något alltför säker i redogörelse av faktauppgifter.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
70%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln tar främst en teknisk och faktabaserad utgångspunkt utan ideologisk vinkling. Den framställer aktörerna (Ryssland och Ukraina) i en kontext av militär och teknisk kamp men utan värderande språk som skulle driva en tydligt politisk agenda åt vänster eller höger. Den balanserar mellan kritisk granskning av Ryssland och erkännande av Ukrainas militära insatser utifrån trovärdiga källor. Därför gynnas mittenläge mest som präglas av sakliga och pragmatiska perspektiv, även om viss skepsis mot rysk kapacitet accentueras.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring tekniska problem och förseningar i Rysslands rymdprogram, med Ukraina framställt som en aktiv motståndare som angriper rysk infrastruktur. Ryssland framstår som den ansvariga för bristerna, medan Ukrainas insatser presenteras som en effektiv form av motstånd.

Språk och ton:
Språket är huvudsakligen faktabaserat och tekniskt, men med inslag som beskriver misslyckanden och fördröjningar i Rysslands satsning, vilket kan ge en negativ bild av Ryssland. Ukrainas attacker omnämns utan värderande ord men framstår som successiva och strategiskt viktiga.

Källbalans:
Källorna domineras av Institute for the Study of War och ukrainska källor, samt företaget Bureau 1440. Det finns ingen rysk officiell försvars- eller rymdmyndighet som ger en alternativ eller försvarande röst, vilket kan snedvrida bilden.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från ryska myndigheter eller oberoende experter som kan kommentera på orsaker till problemen eller de ukrainska angreppen. Det finns heller inga analays av bredare geopolitiska konsekvenser eller den ryska befolkningens perspektiv.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.