Ryska män förs bort och pressas till fronten

Ryska myndigheter uppges använda allt hårdare metoder för att fylla leden vid fronten i Ukraina när den frivilliga rekryteringen avtar. Advokater, människorättsaktivister och ögonvittnen uppger att män i stridbar ålder frihetsberövas på gator och utanför arbetsplatser i mindre städer och förs till militära rekryteringskontor.

Advokaten Artyom Klyga beskriver utvecklingen som en övergång till våldsamma metoder där män grips och skickas iväg. Poliser uppges i vissa fall stoppa personer under förevändning att deras handlingar ska kontrolleras. Juristen Valery, som ger rättslig rådgivning till ryska soldater, uppger att män i flera regioner därefter granskas för misstänkt desertering eller bristande registrering hos de militära myndigheterna.

På rekryteringskontoren ska män ha utsatts för misshandel eller hot om gripande för att få dem att teckna kontrakt. Vladislav Leonidov, som bor i regionen Penza i sydvästra Ryssland, uppger att han i maj hittade en bekant på ett sådant kontor efter att mannen varit försvunnen i flera timmar. Leonidov lyckades få ut honom och uppger att mannen hade slagits mot levern och njurarna. Enligt Vladislav Leonidov hade mannen sannolikt förts vidare om ingripandet skett två timmar senare.

En anhörig vid namn Igor uppger att den 26-årige Yaroslav Kubov fördes bort i Vladivostok den 9 juni 2026. Yaroslav Kubov ska senare ha transporterats via Rostov-na-Donu, som används som transitplats för ryska soldater på väg mot Ukraina. Människorättsaktivisten Sergei Krivenko uppger att det nationella antalet fall inte går att fastställa, men att rapporterna visar att rekryteringsmetoderna har blivit hårdare.

Sergei Krivenko uppger även att rekryteringskampanjer har riktats mot migranter, hemlösa och personer med ekonomiska problem. Europeiska unionens asylbyrå EUAA uppger att rysk polis sedan april 2024 genomfört återkommande massgripanden av migranter och personer som nyligen fått ryskt medborgarskap. Syftet har enligt EUAA varit att få dem att fullgöra värnplikt eller skriva militärkontrakt, ibland under hot om att medborgarskapet ska dras in.

Även studenter uppges vara utsatta för påtryckningar. Ivan Chuvilyaev, talesperson för organisationen Get Lost, uppger att universitet och arbetsgivare fortsatt försöker få studenter att teckna militärkontrakt. Organisationen har fått information om omkring 1 000 studenter från Sibirien, Uralområdet och Volgaregionen som kan ha rekryterats till drönarstyrkor.

Ryssland har tidigare försökt locka frivilliga med ersättningar som motsvarar flera årslöner. Myndigheterna i Tatarstan höjde i januari 2026 regionens engångsbonus till 2,5 miljoner rubel utöver den federala ersättningen. I Tjuvasjien återställdes den regionala bonusen till 2,1 miljoner rubel, vilket tillsammans med den federala ersättningen gav totalt 2,5 miljoner rubel.

Trots bonusarna visar beräkningar från Rysslandsexperten Janis Kluge att rekryteringen har försvagats. Utifrån det ryska finansdepartementets budgetdata beräknade Janis Kluge att 71 216 personer fick en federal kontraktsbonus under årets första kvartal 2026. Det var den lägsta nivån för motsvarande period på tre år. Janis Kluge uppger att staten betalade 28,5 miljarder rubel under januari–mars, vilket motsvarade en rekryteringstakt på nära 800 personer per dag.

Berättelser om förhållandena vid fronten uppges ha gjort det svårare att hitta frivilliga. Enligt uppgifter i flera medier förlorar Ryssland omkring 7 000 soldater i veckan i striderna. Amerikanska underrättelseuppgifter har uppskattat den genomsnittliga livslängden för en ny rysk rekryt på det ukrainska slagfältet till mellan 20 och 30 minuter.

Center for Strategic and International Studies beräknade att de ryska styrkorna fram till december 2025 hade drabbats av omkring 1,2 miljoner dödade, sårade och saknade. Av dessa bedömdes upp till 325 000 ha dödats. Kreml har samtidigt fastställt att den tillåtna personalstyrkan i Rysslands väpnade styrkor ska höjas till 1,5 miljoner militärer.

Europeiska unionens asylbyrå EUAA uppger att kontrakt som omfattas av dekretet om partiell mobilisering fortsätter att gälla tills den så kallade särskilda militära operationen avslutas, även när rekryteringsannonser anger ett års tjänstgöring. Enligt EUAA har kontraktsanställda och mobiliserade sedan hösten 2022 i huvudsak endast kunnat lämna tjänsten av allvarliga medicinska skäl eller efter ett fängelsestraff.

Liknande tvångsrekrytering användes i Ryssland inför den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022. Efter beskedet om den partiella mobiliseringen samma år uppgav 47 procent i en undersökning från Levada-centret att de främst förknippade beslutet med oro, rädsla eller skräck. Ytterligare 23 procent angav chock. På senare tid har även uppgifter framkommit om våld i samband med rekrytering i Ukraina.