Riksdagen vill bevaka hot mot ledamöter på sociala medier

Riksdagens arbetsgrupp för jämställdhet föreslår att en särskild funktion inrättas för att bevaka riksdagsledamöters konton på sociala medier och identifiera hotfulla eller kränkande inlägg. Gruppens ordförande, vice talman Kenneth G Forslund (S), uppger att tonläget blivit mer uppskruvat inför valet och att innehållet på sociala medier periodvis är mycket hårt.

Förslaget bygger på en modell som används av det skotska parlamentet. Där granskas offentligt tillgängliga inlägg från bland annat X och Facebook med hjälp av ett kommersiellt övervakningsverktyg från Maltego. Det skotska parlamentet uppger att personalen endast sammanställer material som bedöms innehålla hot eller kränkningar riktade mot ledamöter. Privat information samlas inte in och enskilda användare följs inte som individer.

När det enligt det skotska parlamentet finns rimliga skäl att anta att ett inlägg kan ha passerat en straffrättslig gräns delas rapporten med Police Scotland och den berörda ledamoten. Uppgifterna sparas i tolv månader innan de raderas. Riksdagens arbetsgrupp vill på motsvarande sätt att åtgärder, däribland polisanmälan, ska kunna vidtas när bevakningen upptäcker material som motiverar det.

Även brittiska underhuset har en Social Media Monitoring Service. Brittiska underhuset uppger att tjänsten är frivillig för ledamöterna och används för att dokumentera kränkande meddelanden och rapportera dem till sociala medieplattformarna, så att ledamöterna lättare ska kunna fortsätta sin offentliga verksamhet även där.

Brottsförebyggande rådet uppger att 24,8 procent av Sveriges förtroendevalda utsattes för hot eller trakasserier med koppling till sina uppdrag under 2024. Det motsvarade knappt 1 800 personer och omkring 16 000 händelser. Hot och påhopp via sociala medier var den vanligaste formen och drabbade 18,2 procent av de förtroendevalda.

Brottsförebyggande rådet uppger samtidigt att endast 13,7 procent av de senast inträffade fallen av hot och trakasserier under 2024 polisanmäldes. Bland de förtroendevalda vars agerande påverkades av utsatthet eller oro var minskad aktivitet på sociala medier den vanligaste konsekvensen.

Riksdagsledamöter var särskilt utsatta. Regeringens kommittédirektiv 2026:85 anger med hänvisning till Brottsförebyggande rådets senaste undersökning att 64,5 procent av de svarande riksdagsledamöterna uppgav att de utsatts för hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld under 2024. Motsvarande andel var 31,4 procent bland regionfullmäktigeledamöter och 25 procent bland kommunfullmäktigeledamöter.

Säkerhetspolisen uppger att riksdagsledamöter ingår i den centrala statsledning som myndigheten ansvarar för att skydda. Under valår kan den ökade exponeringen genom bland annat torgmöten och dörrknackning påverka både hotbild och sårbarheter, och Säkerhetspolisen anpassar därför skyddet efter den större exponeringen under valrörelsen.

Regeringen beslutade den 30 juli 2026 om kommittédirektiv 2026:85. En särskild utredare ska där pröva om straffbestämmelser behöver ändras eller om ett nytt brott bör införas för att stärka skyddet för förtroendevalda mot bland annat hot och trakasserier. Uppdraget ska redovisas senast den 22 oktober 2027.

SNS-forskaren Sandra Håkansson uppger att hot och trakasserier är mest omfattande bland folkvalda med framträdande uppdrag. Sandra Håkansson uppger också att hennes forskning visar att kvinnliga politiker i ledande positioner utsätts mer än män på motsvarande nivå.