Riksdagen sänker straffbarhetsåldern till 14 år

Riksdagen har beslutat att barn som fyllt 14 år ska kunna dömas till fängelse för särskilt allvarliga brott. Omröstningen slutade med 281 röster för och 66 emot, medan två ledamöter var frånvarande. De nya reglerna börjar i huvudsak gälla den 10 september 2026 och sänkningen av straffbarhetsåldern ska gälla under fem år. Sverige har haft 15 år som straffbarhetsålder sedan 1864, enligt Institutet för mänskliga rättigheter.

Den nya gränsen omfattar brott med ett minimistraff på minst fyra års fängelse, däribland mord, grov våldtäkt, människorov och grovt vapenbrott. Regeringens ursprungliga förslag var att gränsen skulle sänkas till 13 år, men justitieminister Gunnar Strömmer uppgav den 11 juni att förslaget drogs tillbaka eftersom det bedömdes sakna tillräckligt stöd i riksdagen. Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho meddelade samtidigt att partiet skulle stödja en sänkning till 14 år.

Reformpaketet innehåller också förändringar av straffen för unga. Regeringen angav i proposition 2025/26:293 att ungdomsreduktionen avskaffas helt för unga myndiga och minskas för personer under 18 år. Det högsta möjliga fängelsestraffet för brott som begås före 18 års ålder höjs samtidigt från 14 till 18 år. Riksdagen har även beslutat om skärpt ungdomsövervakning, bland annat genom möjlighet till längre hemarrest och förbud mot att vistas på särskilt angivna platser, samt strängare regler när ungdomsvård eller ungdomstjänst missköts.

Kriminalvården hade redan fått i uppdrag av regeringen att förbereda mottagandet av 13- och 14-åringar. Förberedelsearbetet leddes enligt myndigheten av Håkan Zandén. Den 1 juli öppnade Kriminalvården sina tre första barn- och ungdomsavdelningar, vid Rosersberg och Kumla för pojkar samt Sagsjön för flickor. Propositionen inför även en portalparagraf i häkteslagen om att barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder som rör intagna under 18 år.

Bris generalsekreterare Maria Frisk beskriver riksdagens beslut som ett historiskt bakslag för barns rättigheter. Hon uppger att forskare och experter har varnat för att en sänkt straffbarhetsålder kan öka antalet barn som begår brott och anser att förändringen därför behöver följas upp och utvärderas utifrån konsekvenserna för de barn som kan dömas till fängelse.

Bris uppger att sju av nio experter i den statliga utredning som föreslog en sänkning till 14 år lämnade egna kritiska yttranden mot förslaget. Organisationen uppger också att Polismyndigheten har varnat för att kriminella nätverk kan komma att rekrytera ännu yngre barn. Institutet för mänskliga rättigheter uppger samtidigt att FN:s barnrättskommitté vid granskningen av Sverige 2023 särskilt rekommenderade Sverige att inte sänka straffbarhetsåldern.

Riksdagen beslutade även att införa tvång och straffavgift inom socialtjänsten med syftet att fler föräldrar och barn ska ta emot öppenvårdsinsatser. Bris uppger att forskare och personer som arbetar inom socialtjänsten i stället har varnat för att sådana åtgärder kan underminera förtroendet för socialtjänsten och öka barns utsatthet. Maria Frisk anser att socialtjänsten i stället bör få bättre förutsättningar att nå barn och familjer som behöver stöd.