Rektor överklagar fällande dom om utebliven polisanmälan

En rektor i Västerbotten som dömts för tjänstefel efter att ha underlåtit att polisanmäla misstänkta brott mellan elever ska överklaga domen till hovrätten. Fackförbundet Sveriges Skolledare står bakom överklagandet och vill att rättsläget prövas i högre instans. Målet är det första där den nya lagen om rektorers skyldighet att anmäla misstänkta brott har prövats.

Umeå tingsrätt meddelade domen den 7 oktober 2026. Rektorn dömdes till 30 dagsböter på sammanlagt 18 900 kronor sedan domstolen bedömt att han av oaktsamhet hade åsidosatt sina skyldigheter. Han ska även betala drygt 20 000 kronor till staten för sina advokatkostnader. Sista dagen att lämna in ett överklagande till tingsrätten är den 28 oktober.

Bakgrunden är två händelser under höstterminen 2025, då en pojke i mellanstadiet ska ha utsatt en flicka för våld och kränkningar. Rektorn gjorde ingen polisanmälan med anledning av de misstänkta brotten.

Under förhandlingen företräddes rektorn av advokat Petter Hetta. Han uppgav att flickans vårdnadshavare redan hade anmält händelserna till polisen, men att de fått besked om att anmälan skulle läggas ned. Petter Hetta riktade även kritik mot att den omständigheten inte framgick av tingsrättens dom.

En annan fråga under rättsprocessen har varit vem som bar ansvaret för ärendet under rektorns frånvaro. Sveriges Skolledare uppger att rektorn hade varit sjukskriven och att en annan rektor hade tjänstgjort under tiden. Petter Hetta framförde vid rättegången att den tillförordnade rektorn skulle ta hand om ärendet, eftersom hans klient skulle gå på semester och därefter avsluta sin anställning.

Överklagandet ska nu hanteras av advokat Eva Bäckström vid Ahlgrens advokatbyrå, som fått uppdraget av Sveriges Skolledare. Hon uppger att rektorn är missnöjd med domen och anser att han agerade utifrån vad han bedömde vara bäst i den aktuella situationen.

Eva Bäckström anser att målet innehåller ytterligare frågor som behöver prövas i högre instans. Hon framhåller särskilt avvägningen mellan de krav som ställs på skolpersonal och ansvaret gentemot barnen. Enligt Eva Bäckström måste rektorer kunna göra individuella bedömningar där barnets bästa vägs in.

Åklagaren Henning Signarsson, som väckte åtalet mot rektorn, har meddelat att han välkomnar ett överklagande. Han avser också att tillstyrka att hovrätten meddelar prövningstillstånd, eftersom han anser det angeläget att få lagstiftningens tillämpning granskad av en högre rättsinstans.

Den aktuella anmälningsskyldigheten regleras i 6 a kap. 10 § skollagen (2010:800). Bestämmelsen innebär att en rektor ska polisanmäla misstänkta brott som elever begått i samband med skolans verksamhet, om inte övervägande skäl talar emot att en anmälan görs.

I regeringens proposition 2024/25:160, Skolor mot brott, framgår att barnets bästa ska beaktas även när en rektor överväger att avstå från polisanmälan. Hänsyn ska tas både till barnet som misstänks ha begått brottet och till barnet som kan ha utsatts.

Skolverket förtydligar att skyldigheten att anmäla inte automatiskt upphör när den misstänkta eleven är yngre än 15 år. Barnets ålder och mognad kan däremot ingå i den samlade bedömningen. Myndigheten anger också att enstaka bagatellartade händelser, exempelvis en knuff utan personskada eller klotter på en bänk, kan utgöra skäl att inte göra en polisanmälan. Fler omständigheter än brottets straffvärde ska vägas in.

Sveriges Skolledare betraktar domen som principiellt betydelsefull. Förbundsjuristen Niklas Bolin Djanaieff har särskilt uppmärksammat frågan om hur anmälningsansvaret ska fördelas när en rektor inte är i tjänst. Förbundet uppger att flera medlemmar har hört av sig med frågor efter tingsrättens avgörande.

Förbundsordföranden Ann-Charlotte Gavelin Rydman har framhållit att skolhuvudmännen behöver säkerställa tydliga rutiner för polisanmälningar, tillgång till juridiskt stöd för rektorer samt klarhet i vem som ansvarar för att en anmälan görs.

Eva Bäckström anser att det finns anledning att överväga lagstiftningens hållbarhet om hovrätten delar tingsrättens bedömning.