Rekordregn blottlägger brister i Luleås dagvattensystem

Augusti 2026 blev den nederbördsrikaste månaden i Luleå sedan mätningarna inleddes 1930. Samtidigt visar forskningsmodeller att stadens dagvattensystem står inför ökande belastning. Ico Broekhuizen, universitetslektor i VA-teknik vid Luleå tekniska universitet, varnar för att många befintliga ledningar inte har kapacitet för de vattenmängder som modellerna visar kan komma i framtiden.

Under augusti registrerades 261,9 millimeter nederbörd i Luleå. Det tidigare månadsrekordet var 196,6 millimeter och noterades i juli 2020. Den nya rekordnoteringen motsvarar nästan hälften av stadens normala årsnederbörd på omkring 600 millimeter.

De omfattande regnen berörde stora delar av Norrbotten. SMHI redovisade att norra Norrland som helhet hade sin tredje nederbördssrikaste augustimånad under 2026. På vissa platser i länet uppmättes nära 400 procent av den normala nederbördsmängden. I Boden inträffade översvämningar, samtidigt som lantbrukare på flera håll drabbades av problem.

Vid mätstationerna Överkalix-Svartbyn, Haparanda och Övertorneå noterades nya månadsrekord, oavsett kalendermånad. Mängderna uppgick till 211,6 respektive 201,0 och 206,4 millimeter. SMHI registrerade även 245,9 millimeter i Lakaträsk, vilket var den största månadsnederbörden i norra Norrland under augusti. Den högsta registrerade dygnsmängden i landsdelen var 57,4 millimeter i Brännberg den 17 augusti.

Ico Broekhuizen bedömer att omfattande nederbörd kan bli vanligare i takt med klimatförändringarna. Han framhåller att beräkningar visar på ytterligare ökningar av dagvattenmängderna, samtidigt som stora delar av det befintliga ledningsnätet inte är dimensionerat för sådana flöden.

Forskaren pekar ut ett område i Luleå som stadens mest utsatta plats vid kraftiga regn. Bebyggelsen där följer planeringsprinciper som var vanliga under 1960- och 1970-talet, då dagvatten huvudsakligen hanterades genom stora ledningar under vägarna som transporterade vattnet vidare nedströms.

Broekhuizen beskriver hur synen på dagvattenhantering har förändrats. Under senare år har andra metoder än traditionell bortledning fått större utrymme.

Luleå kommun presenterade under våren 2026 ett förslag till en reviderad dagvatten- och skyfallsplan. Dokumentet ingår i kommunens vattentjänstplan och är avsett att ersätta den tidigare dagvattenplanen från 2020. Förslaget omfattar såväl befintliga bostads- och verksamhetsområden som ny bebyggelse.

Kommunen genomförde en granskning mellan den 16 april och den 18 maj 2026. Planen ska bland annat klargöra ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer, minska risken för vattenskador och stärka vattenkvaliteten. Luleå kommun angav att förslaget skulle behandlas av kommunfullmäktige under sommaren 2026.

Kommunernas skyldigheter på området regleras också genom lagen om allmänna vattentjänster. Boverket anger att en vattentjänstplan ska innehålla en bedömning av vilka insatser som krävs för att allmänna VA-anläggningar ska fungera vid den ökade belastning som skyfall kan orsaka. Berörda fastighetsägare och myndigheter ska ges möjlighet till samråd, och planförslaget ska normalt vara tillgängligt för granskning i minst fyra veckor.

I sin vägledning om fysisk planering lyfter Boverket även betydelsen av att undersöka hur vatten från omkringliggande mark påverkar risken för översvämningar. Vid förtätning av bebyggda områden kan kommunerna behöva kartlägga vattnets avrinningsvägar och överväga exempelvis öppna dagvattenlösningar, förändrade marknivåer och särskilda ytor där vatten kan fördröjas.

Svenskt Vatten behandlar motsvarande tekniska frågor i branschpublikationen P110, som ersätter den tidigare dimensioneringspublikationen P90. Den omfattar funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem samt behovet av åtgärder i befintliga ledningsnät.

Även på regional nivå har riskerna kartlagts. Den 12 juni 2026 publicerade Länsstyrelsen Norrbotten en klimat- och sårbarhetsanalys för perioden 2026–2030. Där identifieras bland annat översvämningar, ras, skred och erosion samt förändrade förutsättningar för vattenförsörjningen som klimatrelaterade risker.

Analysen, med diarienummer 7092-2025, omfattar fem samhällssystem. Bland dessa finns bebyggd miljö och infrastruktur samt livsmedel och dricksvatten. Länsstyrelsen använder klimatscenarierna RCP4.5 och RCP8.5 för att undersöka utvecklingen fram till perioden 2071–2100.

En enskild väderhändelse kan inte i sig förklaras av klimatförändringarna. De stora nederbördsmängderna under augusti ligger däremot i linje med den långsiktiga utveckling som forskningen beskriver, med både intensivare regn och längre torrperioder.

Vid Luleå tekniska universitet bedrivs flera forskningsprojekt om hur dagvatten kan hanteras under förändrade förhållanden. Broekhuizen har beviljats fyra miljoner kronor från forskningsrådet Formas för projektet Dags att omvärdera dagvattenmodeller, som pågår mellan 2024 och 2027.

Projektet undersöker hur mätningar av markfuktighet kan användas för att utveckla modeller för dagvattensystem. Forskarna studerar också möjligheten att kombinera nederbördsdata, markfuktighetsmätningar och maskininlärning som ersättning för eller komplement till traditionella flödesmätningar. Doktoranden Marco Manetti och professor Maria Viklander är tillsammans med Ico Broekhuizen angivna som kontaktpersoner.

Universitetet medverkar dessutom i projektet Smart och robust dagvattenhantering i subarktiskt klimat, som genomförs från den 1 januari 2026 till den 30 april 2029. Umeå kommun leder arbetet, som finansieras av Tillväxtverket och Europeiska unionen. Broekhuizen är universitetets kontaktperson.

En annan fråga som forskaren lyfter är möjligheten att ta till vara regnvatten under torra perioder. Vatten från tak och parkeringsytor kan exempelvis samlas upp för bevattning eller toalettspolning.

Broekhuizen framhåller att dricksvattenkvalitet inte behövs för alla användningsområden. Genom lokal insamling av dagvatten kan belastningen på dricksvattenproduktionen enligt honom minska, samtidigt som vatten av olika kvalitet används till lämpliga ändamål.

Vid Luleå tekniska universitet finns 51 forskare inom området. Ico Broekhuizen betonar att planningen behöver omfatta både perioder med stora vattenöverskott och situationer med vattenbrist, och att dessa frågor måste hanteras gemensamt.