Rekordmånga unga röstar för första gången

Inför riksdagsvalet den 13 september 2026 har Valmyndigheten fastställt att 483 182 personer är röstberättigade för första gången. Det är fler än de 439 232 förstagångsväljare som fanns vid valet 2022. Totalt hade 8 046 725 personer rösträtt på kvalifikationsdagen den 14 augusti, enligt Valmyndigheten, som samtidigt uppgav att antalet kan ändras genom rättelser i röstlängden fram till valdagen. Antalet förstagångsväljare är det högsta sedan riksdagsvalet 2010, enligt uppgifter från Sveriges Radio med hänvisning till valforskaren Maria Solevid.

Förstagångsväljarna motsvarar i år 6,5 procent av de röstberättigade, jämfört med 5,7 procent 2022. Statistiska centralbyråns statistik visar att den största andelen finns i kommuner kring Stockholm, Göteborg och Malmö. Danderyd ligger högst med 9,2 procent, medan Överkalix har lägst andel med 3,8 procent. I tidigare statistik från mars 2026 hade Stockholm 109 562 förstagångsväljare, Västra Götaland 78 399 och Skåne 63 775, enligt SVT.

En av dem som ska rösta i ett riksdagsval för första gången är 19-åriga Maya Stenmark i Uppsala. Hon är missnöjd med den nuvarande regeringen och ser röstandet som en möjlighet att påverka samhällets utveckling. Klimat- och miljöfrågor är särskilt viktiga för henne, även om hon ännu inte varit helt säker på vilket parti hon ska välja. Maya Stenmark, som vuxit upp i Kiruna, anser också att ledande politiker borde vara mer synliga i hela landet och inte främst besöka skolor på andra håll.

Även 18-årige Anton Rasmusson i Täby ska rösta för första gången. För honom är arbetslöshet och sjukvård centrala frågor. Han börjar sitt tredje år på gymnasiet i höst och ser arbetsmarknaden som särskilt relevant inför tiden efter studenten. Anton Rasmusson uppfattar samtidigt att sjukvården är hårt belastad och framhåller att den behöver fungera för hela samhället.

Anton Rasmusson beskriver röstandet som ett medborgerligt ansvar, även om han är tveksam till hur mycket en enskild röst kan påverka. Inför valet använder han valkompasser, följer debatter och läser analyser. Han är också kritisk till hur partierna kommunicerar och anser att de ofta ägnar mer kraft åt att kritisera motståndare än åt att tydligt beskriva den egna politiken. Han tycker även att partiernas närvaro på sociala medier ibland fokuserar mer på uttryck och trender än på konkreta förslag.

Oskar Hultin Bäckersten, postdoktor i statsvetenskap vid Mälardalens universitet, bedömer att förstagångsväljarna på många sätt liknar väljarkåren i stort, men att det också finns skillnader. Gruppen har exempelvis tenderat att rösta mer på Vänsterpartiet och Miljöpartiet och mindre på Socialdemokraterna än genomsnittsväljaren. I valet 2022 hade Moderaterna ett starkare stöd bland unga väljare.

Maria Solevid har enligt Sveriges Radio också framhållit att förstagångsväljare generellt är mer osäkra än äldre väljare på vilket parti de ska välja. Oskar Hultin Bäckersten pekar samtidigt på att det första valdeltagandet kan få betydelse för framtida röstvanor. Statistiska centralbyrån har visat att 90 procent av kvinnorna och 86 procent av männen som var förstagångsväljare 2018 och röstade då också deltog i riksdagsvalet 2022. Bland dem som avstod från att rösta första gången deltog färre än hälften fyra år senare.

Familjens valdeltagande har också ett tydligt statistiskt samband med om unga röstar. Statistiska centralbyrån konstaterade att omkring 88 procent av förstagångsväljarna deltog i valet 2022 när minst en förälder röstade. När ingen av föräldrarna röstade var valdeltagandet omkring 35 procent. Det totala valdeltagandet bland förstagångsväljare sjönk från 86 procent 2018 till 84 procent 2022.

Skillnaderna är stora även mellan olika socioekonomiska grupper. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor uppgav att 64 procent av 18–24-åringarna i områden med stora socioekonomiska utmaningar röstade 2022, jämfört med 91 procent i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Bland killar med utländsk bakgrund i områden med stora socioekonomiska utmaningar var valdeltagandet 55 procent, medan 94 procent av tjejer med svensk bakgrund i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar röstade.

Samtidigt har skillnaderna mellan unga kvinnors och mäns politiska uppfattningar vuxit. Göteborgs universitet redovisade 2026 att 52 procent av unga män placerade sig något eller klart till höger politiskt och 24 procent till vänster. Bland unga kvinnor placerade sig 43 procent till vänster och 31 procent till höger. Göteborgs universitets Valforskningsprogram konstaterade dessutom att skillnaderna mellan könen i partivalet 2022 var störst i åldersgruppen 18–25 år och nådde den högsta nivå som hittills uppmätts.

Jakob Ahlbom, doktorand i statsvetenskap vid Stockholms universitet, beskriver de yngsta väljarna som en tydligt könspolariserad grupp. Han framhåller att skillnaderna mellan unga mäns och kvinnors politiska val är större än tidigare och att forskning pekar på ett samband med användningen av sociala medier. Enligt Jakob Ahlbom tar unga kvinnor och män del av olika slags innehåll, och de politiska skillnaderna är störst bland personer som använder sociala medier mest.

Oskar Hultin Bäckersten betonar samtidigt att orsakssambandet inte är klarlagt. Han anser att politiska attityder också kan påverka vilket innehåll en person söker sig till och att könspolariseringen bland unga behöver ses i ett bredare samhällsperspektiv.

Internetstiftelsens Valspecial 2026 visar att förstagångsväljare tar del av politik både genom traditionella medier och digitala plattformar. På Tiktok hade 48 procent av förstagångsväljarna tagit del av politiskt innehåll under det senaste året, jämfört med 10 procent bland personer i åldern 26–35 år. Motsvarande andel bland förstagångsväljarna var 23 procent inför det föregående valet. Tiktok och Instagram är samtidigt de plattformar där flest förstagångsväljare dagligen möter politiskt innehåll.

Nästan fyra av tio förstagångsväljare följer politiker, politiska influencers eller experter i sociala medier, enligt Internetstiftelsen. Andelen som tar del av politiskt innehåll i poddar har ökat från 17 procent inför valet 2022 till 31 procent 2026. Var fjärde förstagångsväljare har också använt AI-tjänster för frågor om politik eller samhällsfrågor. Samtidigt uppger en fjärdedel att de har avstått från politiskt engagemang på nätet på grund av rädsla för hård kritik, hat eller hot.

Internetstiftelsens undersökning genomfördes av Novus under december 2025 och januari 2026 och omfattade 2 417 webbintervjuer med personer över 18 år samt kompletterande intervjuer med förstagångsväljare. Maya Stenmark uppger att partiernas ungdomsförbund dominerar det politiska innehållet i hennes sociala medier.

Andelen unga mellan 18 och 24 år som väljs in i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige har samtidigt minskat. År 2014 var andelen fyra procent och 2022 hade den sjunkit till 2,5 procent. Anton Rasmusson hoppas efter valet på ett Sverige som står starkt i en orolig omvärld och där människor kan leva tillsammans, samtidigt som han ser positivt på framtiden trots att han vill se förändringar på flera områden.