Rekordmånga second hand-paket när begagnathandeln växer

Svenskarnas handel med begagnade varor på nätet fortsätter att öka. Under andra kvartalet 2026 skickades drygt åtta miljoner second hand-paket, vilket var 36 procent fler än under motsvarande period 2025. Samtidigt visar en ny konsumentundersökning från Postnord att inkomster från försäljning i allt större utsträckning används till nya köp på samma digitala handelsplattformar.

I undersökningen uppger 22 procent av svenskarna att de handlar begagnat på nätet minst en gång per månad. Andelen som säljer begagnade produkter lika regelbundet är 28 procent. Hälften av konsumenterna har använt någon form av cirkulär e-handelstjänst under det senaste kvartalet.

Postnords chef för samhällskontakter, Helena Salomonson, beskriver utvecklingen som en förändring av hur konsumenter använder andrahandsmarknaden. Enligt henne har handeln med begagnade produkter i högre grad blivit en återkommande del av konsumtionen, snarare än något som enbart sker när hushållen behöver göra sig av med överflödiga ägodelar.

Utvecklingen framgår även av Postnords tidigare mätningar. Under 2021 hade omkring 16–17 procent av konsumenterna köpt begagnade produkter på nätet under den senaste 30-dagarsperioden. I slutet av 2025 hade motsvarande andel ökat till drygt 21 procent.

I augusti 2026 registrerade Postnord årets hittills högsta månadsnivå för digital begagnathandel. Då hade 25,4 procent av svenskarna handlat second hand på nätet. Bland konsumenter i åldern 30–49 år hade fler än var tredje person gjort ett sådant köp.

Priset är den främsta anledningen till att handla begagnat. I Postnords undersökning anger 58 procent ekonomiska skäl som huvudsaklig drivkraft. Möjligheten att hitta unika produkter anges av 15 procent, medan 12 procent lyfter hållbarhet eller klimatångest. Ytterligare nio procent uppger att de framför allt lockas av att göra fynd.

Försäljningen har delvis andra motiv. Att rensa bland sina tillhörigheter är den vanligaste orsaken och anges av 43 procent. Bland övriga svar uppger 18 procent att de har tröttnat på sakerna, medan 14 procent säljer för att kunna finansiera nya inköp. Åtta procent vill få en extra inkomst och sju procent anger platsbrist eller principen att göra sig av med en produkt när en annan köps in.

Influencern Olivia Halle är en återkommande användare av digitala second hand-tjänster och har genom sina videor i sociala medier etablerat sig inom begagnatmode. Hon beskriver sitt sätt att köpa och sälja kläder via samma plattform som en form av byteshandel. När ett plagg lämnar garderoben kan ett annat ta dess plats.

Kläder och skor tillhör de vanligaste varukategorierna inom begagnathandeln. Enligt branschorganisationen Svensk Handel omsatte försäljningen av second hand-mode 2,4 miljarder kronor under första halvåret 2026. Det motsvarar en ökning med två procent jämfört med samma period föregående år.

Utvecklingen för den samlade andrahandsmarknaden var däremot svagare under årets första sex månader. I en halvårsrapport som publicerades den 31 augusti redovisade Svensk Handel en total omsättning på knappt 6,8 miljarder kronor, nio procent lägre än under motsvarande period 2025. Försäljningen minskade med 15 procent under första kvartalet och med två procent under det andra.

De fysiska second hand-butikerna stod för en betydande del av uppgången. Svensk Handels statistik visar att deras försäljning ökade med 47 procent jämfört med augusti föregående år, motsvarande omkring 195 miljoner kronor. Under samma period minskade den digitala begagnathandeln med 11 procent, eller cirka 158 miljoner kronor.

Fastighetstidningen redovisade den 29 september, med uppgifter från Svensk Handels analytiker Brill Ivarsson, att försäljningen i de fysiska second hand-butikerna översteg 600 miljoner kronor under augusti. Tidningen beskrev samtidigt ett växande intresse bland etablerade butikskedjor för att etablera sig på andrahandsmarknaden.

Frågan om återanvändning berör även hanteringen av textilier som inte längre används. Naturvårdsverket redovisar att konsumtionen av nyproducerade kläder och hemtextilier i Sverige uppgår till omkring 13–14 kilo per person och år. Myndigheten bedömer att ungefär fyra av tio plagg som tidigare slängdes i hushållens restavfall fortfarande hade kunnat användas, eftersom de varken var trasiga eller utslitna.

Reglerna för separat insamling av textilavfall ändrades den 1 oktober 2025. Naturvårdsverket anger att bland annat strumpor, underkläder och textilier med så omfattande skador eller nedsmutsning att återanvändning eller materialåtervinning avsevärt försvåras är undantagna från kravet. Kommunerna har möjlighet att besluta om ytterligare lokala sorteringskrav.

Enligt statistik som Avfall Sverige presenterade den 3 juni 2026 samlades totalt 26 740 ton textilier in genom den kommunala avfallshanteringen under 2025. Mängden var 60 procent större än året före. Av materialet gick 55 procent till återanvändning och 20 procent till materialåtervinning. Resterande 25 procent gick till energiåtervinning.

På EU-nivå antogs dessutom reviderade avfallsregler i september 2025. EU:s ministerråd redovisar att bestämmelserna omfattar ett harmoniserat utökat producentansvar för textilier. Det innebär att textilproducenter och modeföretag ska vara med och finansiera insamling och behandling av textilavfall.

Postnords uppgifter om konsumenternas köp- och säljvanor bygger på statistik från E-barometern, som tas fram tillsammans med HUI Research, samt en undersökning genomförd av Ipsos på uppdrag av Postnord. I Ipsos undersökning deltog 1 000 svenska onlinekonsumenter i åldrarna 18–79 år.

Gillar du den här personligheten?