Illustration
Rekordmånga mellanstatliga konflikter 2025
Antalet konflikter där stater var inblandade nådde en ny rekordnivå under 2025, enligt Uppsala universitets konfliktdataprogram UCDP. Totalt registrerades 65 sådana konflikter, vilket är den högsta siffran sedan mätningarna inleddes 1946. Av dessa klassificerades 13 som krig, vilket innebär att minst 1 000 stridsrelaterade dödsfall registrerades under året.
Särskilt de direkta konflikterna mellan stater ökade. UCDP registrerade åtta mellanstatliga konflikter under 2025, jämfört med två år 2023. Det är den högsta nivån sedan andra världskriget och sedan datainsamlingen började. Bland dessa återfinns krigen mellan Ryssland och Ukraina, mellan Iran och Israel samt konflikten mellan Indien och Pakistan.
Therese Pettersson, senior analytiker och projektledare vid UCDP, säger att utvecklingen är mycket oroande eftersom konflikter mellan stater har potential att bli betydligt mer dödliga. Enligt henne syns både äldre motsättningar och nya konflikter som utvecklats till väpnade strider. Hon säger också att flera gränskonflikter har blossat upp och att användningen av militär makt över internationella gränser har blivit vanligare.
Enligt Therese Pettersson kan flera faktorer ligga bakom utvecklingen. Hon pekar bland annat på en mer multipolär värld där USA inte längre har samma tydliga roll som tidigare, samtidigt som diplomatiska lösningar har blivit svårare att uppnå och fokus på medling minskat. Hon säger också att enskilda ledare kan påverka utvecklingen, men att ökningen av våld har pågått under lång tid och inte kan förklaras enbart av en enskild administration eller policyförändring.
UCDP:s statistik visar att 2025 blev det dödligaste året sedan 1994 och folkmordet i Rwanda. Omkring 244 600 människor dödades i organiserat våld under året. Kriget i Ukraina var den dödligaste konflikten med minst 94 700 registrerade döda, motsvarande omkring 62 procent av alla stridsrelaterade dödsfall globalt. Kriget mellan Israel och Hamas samt kriget i Sudan hörde också till de mest dödliga konflikterna.
Det ensidiga våldet mot civila ökade samtidigt kraftigt. UCDP registrerade 76 500 döda i sådant våld under 2025, en ökning med över 400 procent jämfört med året före och den högsta nivån sedan 1994. Therese Pettersson säger att utvecklingen nästan helt drivs av kriget i Sudan och de massakrer som ägde rum i El Fasher i Darfur. Enligt henne registrerades där över 60 000 civila dödsfall under året.
De preliminära siffrorna för årets fyra första månader visar enligt UCDP nästan dubbelt så många döda som under motsvarande period föregående år. Therese Pettersson säger att utvecklingen med många konflikter och mycket höga dödstal därmed ser ut att fortsätta.
Samtidigt fortsatte de icke-statliga konflikterna att minska. Sådana konflikter, exempelvis strider mellan drogkarteller i Mexiko, orsakade omkring 14 500 dödsfall under 2025. Det är den lägsta nivån som registrerats sedan 2013.
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven i ett sakligt och neutralt språk utan journalistens egna värderingar, förstärkningar eller spekulationer. Statistiken och uppgifterna presenteras med tydliga källhänvisningar till Uppsala universitets konfliktdataprogram (UCDP) och forskaren Therese Pettersson, vilket markerar att hårda uttryck och beskrivningar om dödstal och konflikternas allvar kommer från dessa källor, inte journalisten själv. Ingen överdrift eller spekulation förekommer, och inga egna slutsatser dras utöver vad källorna uttryckt. Formuleringar som ”mycket oroande” är tillräckligt tydligt tillskrivna källan och räknas inte som journalistens värderande språk. På grund av denna konsekventa och källkopplade återgivning bedöms texten vara mycket oberoende och neutral.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterperspektivet genom att betona de strukturella och humanitära konsekvenserna av mellanstatliga konflikter, fokusera på dödsfall och civila offer samt använda en akademisk källa som lyfter behovet av diplomati och konfliktlösning. Bristen på marknads- eller säkerhetspolitiska lösningar, samt frånvaro av perspektiv som betonar kontroll, gränssäkerhet eller militär upprustning, gör att högerperspektivet får liten tjänst. Mittentrakten tilldelas visst utrymme för sin faktabaserade och balanserade framställning, men artikeln tenderar att förstärka en bild av stark statlig analys och oro för omfördelning av resurser till humanitära insatser, vilket ligger närmare vänsteretiketten.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en global ökning av mellanstatliga konflikter och dödligt våld med stark betoning på allvarliga humanitära konsekvenser. Staterna och deras ledare framstår som ansvariga för ökningen av konflikterna, medan civila är främst offer. Uppsala universitets konfliktdataprogram och dess analytiker framställs som trovärdiga källor och lösningsorienterade genom att lyfta fram statistik och analysera orsaker.
Språk och ton:
Språket är sakligt och faktabaserat utan värdeladdade ord som förstärker någon politisk agenda. Tonen är allvarlig och oroande, men neutral i sin framställning av aktörerna och situationen.
Källbalans:
Artikeln bygger till stor del på fakta och analyser från Uppsala universitets konfliktdataprogram och en forskare därifrån. Det saknas dock röster från politiska aktörer, militärpersonal eller representanter för stater, samt civilsamhället eller biståndsorganisationer som kunde ge ytterligare perspektiv.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som omvärldspolitikens roll, ekonomiska intressen bakom konflikter eller konkreta förslag på lösningar saknas. Artikeln belyser inte heller frågor kring migration, säkerhetspolitik eller försvarsstrategier som annars ofta är framträdande i högerpolitiska diskussioner. Ekonomiska och sociala konsekvenser av konflikten nämns inte direkt.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Brand i historiskt kloster efter attack
Det historiska Petjerskaklostret i centrala Kiev började brinna efter nattens ryska attack mot den ukrainska...
Romina Pourmokhtari åter i regeringen
Romina Pourmokhtari (L) har återtagit uppdraget som klimat- och miljöminister efter avslutad föräldraledighet, enligt ett...
Dom väntar för Norges bonusprins
På måndagsmorgonen den 15 juni klockan 8.30 meddelas domen mot Marius Borg Høiby efter en...
Fyra fall med anonyma vittnen
Sedan lagen om anonyma vittnen började gälla i januari 2025 har minst fyra personer fått...
