Regionen stoppade ersättning trots Fjällvivans planerade personallösning

Region Jämtland Härjedalen hade fått information om både tillfälliga och långsiktiga lösningar på bemanningen vid den privata hälsocentralen Fjällvivan innan ersättningen hölls inne i oktober 2025. Trots detta genomfördes betalningsstoppet, som enligt dokumentation från ärendet försatte vårdgivaren i konkurs. Regionen ansåg att verksamheten inte uppfyllde avtalskraven, medan Fjällvivan uppgav att de efterfrågade bristerna hade åtgärdats.

Den 27 oktober 2025 försatte Östersunds tingsrätt HC Fjällvivan AB i konkurs, mål K 3511-25. Samma dag fattade regiondirektör Sara Lewerentz beslut om att omedelbart säga upp vårdavtalet. Beslutet registrerades under diarienummer RS/919/2025 och skulle anmälas till regionstyrelsen den 4 november.

Regionen hänvisade vid uppsägningen till punkt 7.28 i Hälsovalets förfrågningsunderlag samt till punkt 9.7, som förbjöd överlåtelse av avtalet. Hälsovalet infördes i Region Jämtland Härjedalen den 1 januari 2010 enligt lagen om valfrihetssystem. Förfrågningsunderlaget för 2025 hade diarienummer RS/40/2025, med beställarchef Christine Jonsson som kontaktperson.

Bakgrunden till konflikten var regionens uppfattning att Fjällvivan inte längre uppfyllde kraven på tillgänglighet och medicinsk kompetens. Under sommaren 2025 hade hälsocentralen informerat sina patienter om att endast akuta besök kunde tas emot. Regionen uppmärksammade informationen och började undersöka vad den uppfattade som ett möjligt avtalsbrott.

Regionen hävdade också att verksamheten saknade en medicinskt ledningsansvarig läkare, MLA. Den tidigare ansvariga läkaren hade lämnat sin tjänst med omedelbar verkan, men enligt dokumentationen var befattningen åter tillsatt när ersättningen stoppades.

Fjällvivan uppgav dessutom att verksamheten hade återgått till full aktivitet i slutet av augusti och därefter genomfört flera planerade patientbesök.

En annan del av vårdgivarens lösning var ett avtal med Medinord. Genom hälsocentralen Ripan i Östersund skulle vårdbolaget tillfälligt tillhandahålla personal åt Fjällvivan. Planen omfattade även ett mer långsiktigt engagemang där Medinord skulle bli delägare eller ta över ägandet för att säkerställa att verksamheten kunde uppfylla regionens avtalsvillkor.

Region Jämtland Härjedalen informerades om dessa åtgärder innan utbetalningarna stoppades. Beslutet om betalningsstopp kom ändå två veckor efter att regionens beställarchef hade skickat en formell skrivelse där Fjällvivan gavs 30 dagar att rätta till de påtalade bristerna.

Avtalsvillkoren föreskrev att regionen kunde hålla inne ersättning om vårdgivaren hade lämnat ofullständiga eller felaktiga uppgifter.

Christine Jonsson har förklarat att ersättningen stoppades i avvaktan på korrekta uppgifter från Fjällvivan. Enligt henne kvarstod flera oklarheter efter regionens första begäran om information.

Fjällvivans dåvarande vd Dan Gaversjö har en annan beskrivning. Han uppger att han vid upprepade tillfällen försökte redovisa det underlag som regionen efterfrågade, men att hans svar bedömdes som otillräckligt. Mejlkorrespondensen mellan parterna visar att flera försök att lämna uppgifter gjordes.

I en debattartikel i Jämtlands Tidning den 30 oktober 2025 hävdade Gaversjö att regionen hade följt upp verksamheten i september utan att då framföra några anmärkningar. Han uppgav vidare att Fjällvivan hade fått till den 2 november på sig att lämna den begärda redovisningen, men att regionen redan den 14 oktober meddelade att ersättningen skulle hållas inne. Uppgifterna utgör Gaversjös egen beskrivning av handläggningen.

Christine Jonsson har senare uppgett att regionen hade påbörjat en granskning av bemanningsavtalet mellan Fjällvivan och Medinord. Granskningen hann dock varken slutföras eller resultera i ett godkännande innan konkursen inträffade.

Frågor om verksamhetens ekonomi och bemanning hade även diskuterats tidigare under året. I ett skriftligt svar till regionfullmäktige den 19 november 2025 redovisade regionstyrelsens ordförande Bengt Bergqvist (S) att han, hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande och regiondirektören hade träffat Fjällvivans dåvarande vd vid flera tillfällen under våren. Vid mötena hade vd:n beskrivit ekonomiska svårigheter och problem med personalrekryteringen.

Svaret lämnades på en fråga från Robert Hamberg (M). Bengt Bergqvist uppgav också att den fortsatta handläggningen hade skötts av ansvarig tjänsteperson tillsammans med regionens jurist. Han hävdade att företrädare för den politiska majoriteten inte hade påverkat ärendet.

I ett gemensamt offentligt bemötande den 31 oktober 2025 framhöll regiondirektör Sara Lewerentz, stabschef Johan Palm och beställarchef Christine Jonsson att granskningen var en tjänstemannafråga. De uppgav att regionens avsikt hade varit att försöka nå en lösning genom dialog, inte att försätta hälsocentralen i konkurs.

När Fjällvivan gick i konkurs berördes 4 030 listade patienter och ett 20-tal anställda. Ingela Gillberg, chef för närvårdsområde Östersund, uppgav den 28 oktober att regionens primärvård inte tidigare hade behövt hantera en hälsocentrals konkurs. Vid den tidpunkten hade omkring 100 tidigare Fjällvivanpatienter själva valt en annan mottagning. Gillberg framhöll att ingen skulle behöva stå utan vård.

Regionens diarium visar att en fråga om patientsäkerhetsansvaret vid konkursen skickades till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, den 28 oktober 2025. Myndighetens svar registrerades den 12 november. I ärende RS/919/2025 finns även mejlkorrespondens mellan regionen och Fjällvivan registrerad.

Bengt Bergqvist redovisade i sitt svar den 19 november att mottagande vårdgivare hade rapporterat avvikelser som rörde vården av enskilda tidigare Fjällvivanpatienter. Regionen följde enligt honom dessa inom det ordinarie patientsäkerhetsarbetet och samarbetade med konkursförvaltaren om patientjournaler, dokumentation och administrativa frågor.

I mitten av december hade regionen fördelat omkring 4 000 tidigare Fjällvivanpatienter mellan andra hälsocentraler. Drygt 1 700 hade placerats på Frösö hälsocentral, medan andra bland annat hade förts över till Ripan och Zätagränd. Regionen arbetade samtidigt med att ta hand om provsvar och remissvar som fortfarande skickades till den nedlagda mottagningen.

Tvisten om regionens agerande har därefter fortsatt. Dan Gaversjö polisanmälde Region Jämtland Härjedalen, och i september 2026 framkom att en åklagare utredde om regionen hade begått något fel i samband med konkursen. Gaversjö har bland annat kritiserat vad han anser vara avsaknaden av en risk- och konsekvensanalys inför beslutet att stoppa ersättningen.

Regiondirektör Sara Lewerentz meddelade samma månad att regionen stod fast vid sina tidigare bedömningar och beslut. Med hänvisning till den pågående processen efter polisanmälan avböjde hon att kommentera Gaversjös enskilda påståenden och att medverka i en intervju om dem.

I regionens senare beslutsunderlag inför Hälsovalet 2027 finns förslag om förändrade avtalsvillkor. Ett av dem är att vårdavtal ska kunna överlåtas efter regionens godkännande. Det föreslås också att regionen ska kunna kvitta skulder eller kräva tillbaka felaktigt utbetald ersättning i samband med kommande utbetalningar. Förslagen ingår i det fortsatta arbetet med Hälsovalets regelverk.