Regeringen utreder nytt skydd för idrottsbarn

Regeringen vill undersöka om polis och andra myndigheter ska få större möjligheter att lämna känsliga uppgifter till bland annat idrottsföreningar. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) beskriver frågan som viktig efter en granskning av sexualbrott mot barn och ungdomar inom svensk idrott.

Granskningen byggde på en sammanställning av sexualbrott inom idrotten under 15 år. I de redovisade fallen hade ledare bland annat fotograferat barn i duschen, skickat sexuella meddelanden, tafsat på unga och våldtagit utövare. Flera berörda föreningar uttryckte frustration över att de inte hade informerats när personer i verksamheten utreddes av polis under månader eller år.

Problemet är kopplat till offentlighets- och sekretesslagen. Myndigheter kan under vissa förutsättningar dela sekretessbelagda uppgifter med varandra för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslighet. En kommunal skola kan därför i vissa fall få information om exempelvis en lärare som misstänks ha utsatt en elev för brott. Från 2027 omfattas även friskolor av sådana möjligheter. Idrottsföreningar är däremot inte myndigheter, vilket innebär att polisen normalt inte kan lämna motsvarande information om en tränare som misstänks för övergrepp eller våldsbrott.

Den 1 september gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att granska möjligheterna till ett större informationsutbyte mellan myndigheter och enskilda aktörer. Uppdraget hade enligt uppgifterna förberetts sedan tidigare, men frågan aktualiserades ytterligare av granskningen. I kommittédirektiv 2026:104 framgår uttryckligen att utredningen ska behandla informationsdelning även mellan myndigheter och aktörer utanför myndighetssfären.

Gunnar Strömmer anser att nuvarande begränsningar kan innebära att personer som har begått mycket allvarliga brott eller utgjort en fara för barn kan fortsätta inom föreningslivet utan att organisationerna får kännedom om misstankarna. Justitieministern menar därför att föreningarnas möjligheter att få relevant information behöver undersökas.

Samtidigt finns en konflikt mellan barns skydd och den misstänktes personliga integritet. En person kan bli utpekad innan skuld har fastställts och senare frias i domstol. Gunnar Strömmer anser ändå att integritetsintresset i vissa situationer kan behöva väga lättare när en ledare misstänks för sexualbrott mot barn och utebliven information kan innebära risk för ytterligare övergrepp. Han framhåller samtidigt att reglerna måste utformas så att informationsdelningen inte går för långt eller får felaktiga konsekvenser.

Utredningen leds av Göran Lundahl, lagman vid Stockholms tingsrätt. Den första delen av uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2027. En andra del, som gäller ett avskaffande av sekretess om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden mellan myndigheter, ska redovisas senast den 15 juni 2029.

Det går ännu inte att säga när eller om idrottsföreningar får lättare tillgång till sekretessbelagda uppgifter. Gunnar Strömmer anser dock att granskningen redan har haft betydelse genom att uppmärksamma behovet av att skydda de tusentals barn och ungdomar som varje dag deltar i bland annat fotboll, bordtennis, simning, gymnastik och ridning. Enligt justitieministern har frågan också tydliggjort avvägningen mellan den misstänktes integritet och barns rätt till en trygg idrottsmiljö.

Polismyndigheten lämnar som huvudregel inte ut uppgifter om vem som är misstänkt, brottsmisstanken eller andra delar av en pågående förundersökning eftersom informationen omfattas av sekretess. När informationsdelning mellan myndigheter är tillåten bedöms varje fall separat, och en förundersökningsledare kan ta stöd av polisens rättsavdelning. Bestämmelser om sådan informationsdelning finns bland annat i 10 kapitlet 15 a § offentlighets- och sekretesslagen.

Samtidigt har andra skyddsåtgärder inom idrotten skärpts. Riksidrottsförbundet uppger att reglerna för begränsade registerutdrag ändrades under 2026 så att fler allvarliga brott omfattas, vissa pågående brottsmisstankar kan framgå genom misstankeregistret och utdragets giltighetstid har minskat från tolv till sex månader. Polismyndigheten bekräftar att utdrag för personer som regelbundet ska arbeta med barn, exempelvis inom idrottsföreningar, numera innehåller uppgifter från både belastningsregistret och misstankeregistret och får vara högst sex månader gammalt.

Svenska Fotbollförbundet rekommenderar inom arbetet med Trygg Fotboll att föreningar har en skriftlig handlingsplan med rutiner för registerutdrag, referenstagning och hur organisationen ska agera vid allvarliga händelser eller oro. Förbundet har även en särskild trygghetsansvarig i varje fotbollsdistrikt.

Bris erbjuder dessutom en särskild stödlinje där idrottsledare kan få råd av organisationens kuratorer när de känner oro för ett barn i en förening. Kontakten kan ske anonymt. Rädda Barnen har samtidigt stöttat föreningar runt om i Sverige med rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera kränkningar, våld och sexuella övergrepp och rekommenderar att föreningar i förväg har en konkret plan för hur misstankar om övergrepp mot barn ska hanteras.