Regeringen ger LKAB rätt att köpa omstridd Kirunamark

Regeringen beslutade den 27 augusti 2026 att LKAB får köpa totalt 275 hektar statlig mark i Kiruna. Beslutet omfattar även områden som Länsstyrelsen och Statens fastighetsverk ville undanta med hänvisning till rennäringen. En mindre del av marken undantas eftersom Trafikverket behöver den som järnvägsfastighet i en kommande järnvägsplan.

Två särskilt känsliga områden ligger direkt intill en flyttled och har bedömts vara viktiga för rastbete. Det ena motsvarar halva delområde 3, där 100–120 småhus har planerats, och det andra är hela delområde 4, där 50–70 villor skulle kunna byggas. Trots invändningarna valde regeringen att låta LKAB förvärva även dessa delar.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) uppgav att regeringen efter en samlad avvägning bedömer markförvärvet som nödvändigt för att samhällsomvandlingen i Kiruna ska kunna fortsätta. Enligt Peter Kullgren väger allmänintresset tyngre, samtidigt som renskötselrätten kvarstår efter ägarbytet.

Omkring 6 000 personer berörs av stadsflytten i Kiruna och behöver flytta. Behovet av ny byggbar mark har samtidigt lett till en konflikt mellan delar av kommunpolitiken och LKAB om vem som ska äga marken och styra processen. LKAB lämnade in sin ansökan om de cirka 275 hektaren till Statens fastighetsverk den 29 december 2025. Kiruna kommun gjorde därefter en egen ansökan om samma statliga mark i februari 2026, men regeringen valde LKAB:s direkta förvärv och avslog kommunens ansökan.

Efter regeringsbeslutet uppgav LKAB att bolaget och Kiruna kommun sedan en överenskommelse i juni 2026 arbetar efter en gemensam inriktning för samhällsomvandlingen. Kommunalrådet Mats Taaveniku och LKAB:s samhällsutvecklingsdirektör Stefan Hämäläinen välkomnade gemensamt att marken blivit tillgänglig för bostäder, verksamheter och samhällsfunktioner.

Det samverkansavtal som Kiruna kommun presenterade i juni 2026 ska reglera ansvarsfördelningen mellan kommunen och LKAB för bland annat mark, detaljplaner, infrastruktur och fastighetsutveckling fram till 2035. Kommunen har uppgett att det ekonomiska åtgärdspaketet uppgår till omkring 1,8 miljarder kronor. Av detta gäller cirka 1,1 miljarder kronor projekt som LKAB tar över och upp till omkring 700 miljoner kronor mark och fastigheter. Regeringen har samtidigt slagit fast att LKAB har det direkta ansvaret för att ersätta sakägare som påverkas av samhällsomvandlingen.

Gabna sameby har motsatta intressen i delar av den aktuella marken. Samebyn avslutade sitt samverkansavtal med LKAB under 2025. Ordföranden Lars-Marcus Kuhmunen har tidigare beskrivit en konflikt som bland annat gäller risken för att samebyns marker delas upp ytterligare genom exploatering kring Kiruna.

En studie som Stockholm Environment Institute presenterade tillsammans med Gabna sameby i april 2026 bedömde att samebyn redan är kraftigt påverkad av LKAB:s och andra aktörers markanvändning i området. Forskaren Carl Österlin uppgav att omfattande åtgärder behövs för att säkerställa sammanhängande mark och möjligheten att flytta renar samlat förbi Kiruna innan ytterligare exploatering övervägs.

Sametinget anger i sin vägledning om rennäringens markanvändningskartor att kartorna visar ett idealiserat normalår och att även områden som inte är markerade kan vara avgörande för renskötseln under vissa förhållanden. Myndigheten framhåller därför att markanvändningen bör bedömas i nära dialog med den berörda samebyn.

Regeringens beslut har kritiserats av Samelistan i Kirunas kommunfullmäktige. Ledamoten Åsa Larsson Blind uppgav att beslutet inte var förvånande mot bakgrund av andra beslut som regeringen har fattat.