Rebab polisanmält efter utsläpp av förorenat vatten

Bodens kommun och en samfällighetsförening har polisanmält det kommunala bolaget Rebab efter att förorenat vatten pumpats ut från anläggningen vid Brändkläppen. Utsläppen genomfördes för att minska risken för att en lakvattendamm skulle brista efter sommarens omfattande regn.

Rebab, vars fullständiga företagsnamn är Restproduktbearbetning i Boden AB, påbörjade utpumpningen av orenat vatten den 26 augusti 2026. Arbetet genomfördes vid flera tillfällen under en period på omkring 20 dagar och avslutades den 30 september.

Enligt Bodens kommun föll sammanlagt 236 millimeter regn under augusti. Nederbörden medförde att diken och dammar vid områdets avfallsanläggningar fylldes med vatten. Kommunen uppger att arbetet under det akuta skedet inriktades på att kontrollera vattennivåerna och begränsa konsekvenserna.

Rebabs verkställande direktör Robert Näslund har bekräftat att vatten leddes ut i skogsmark för att förhindra att lakvattendammen brast.

Efter kontakt med Polisen lämnade Bodens kommun in en polisanmälan den 2 oktober. Av anmälan framgår att det utpumpade vattnet förefaller uppfylla de provisoriska utsläppsvillkoren för metaller. Däremot överskrids villkoren för kväve, fosfor och PFOS.

Även samfällighetsföreningen har anmält utsläppen till polisen. Närboende uttrycker oro över föroreningarna och efterfrågar åtgärder vid avfallsanläggningarna.

Peter Ekman anser att verksamheten har bedrivits under så lång tid och att marken är så förorenad att anläggningen behöver avvecklas. Han förespråkar att verksamheten flyttas till en annan plats och att det nuvarande området saneras.

Mirjam Eknegård bor på en gård ungefär en kilometer från avfallsanläggningarna. Hushållet använder en egen brunn och dricker grundvatten. Hon beskriver en otrygghet kring boendesituationen och uppger att familjen behöver kontrollera vattenkvaliteten genom återkommande provtagningar.

Eknegård är också bekymrad över hur föroreningarna kan påverka kommande generationer, särskilt barn och barnbarn.

Markägaren Sture Olsson har uttryckt liknande farhågor. Hans oro gäller utsläppens möjliga långsiktiga påverkan på människor, djur och hälsa.

Rebabs utsläpp är inte det enda som har uppmärksammats efter de kraftiga regnen. Förorenat vatten har även läckt ut från den angränsande avfallsanläggningen NG Nordic, vilket tidigare föranlett en separat polisanmälan från kommunen.

Efter händelsen vid NG Nordic genomfördes provtagningar i närliggande vattendrag. Den efterföljande undersökningen har inte visat någon betydande miljöpåverkan, risk för människors hälsa eller akut fara för skadliga effekter i vattendragen.

Kommunens miljöinspektör Malin Svensson har emellertid begärt kompletteringar av konsultföretaget Swecos undersökning. Fler tänkbara händelseförlopp behöver granskas och osäkerheterna i resultaten redovisas tydligare. Därefter ska Bodens kommun bedöma om ytterligare insatser är nödvändiga.

Malin Svensson har tidigare förklarat att NG Nordics miljötillstånd ställer krav på att förorenat vatten ska samlas upp och genomgå rening. Vattnet från den anläggningen leds till Rörbäcken och fortsätter sedan till Smedsbyfjärden.

NG Nordic har också särskilda mottagningskrav för avfall som ska deponeras vid anläggningen i Boden. Avfallet måste vara karakteriserat före leverans. För farligt avfall krävs bland annat en analysrapport med ett godkänt laktest, samtidigt som fastställda gränsvärden för urlakning måste följas.

När det gäller Rebab har uppföljningsarbetet ännu inte nått lika långt. Bodens kommun uppger att åtgärder fortfarande pågår för att stabilisera förhållandena efter de höga vattenflödena.

Frågan om vattenhanteringen vid Rebab har även behandlats inom bolagets tidigare tillståndsprocess. I mål M 444-24 vid Umeå tingsrätts mark- och miljödomstol har bolaget ansökt om ett nytt miljötillstånd för fortsatt och utvidgad avfallshantering vid Brändkläppens avfallsanläggning.

Ansökan omfattar bland annat en lakvattendamm, en våtmark avsedd för rening av dag- och lakvatten samt tillhörande diken och en utloppsledning. Huvudförhandling och syn vid anläggningen planerades till den 23–24 april 2025, med den 25 april som reservdag.

I augusti 2024 omfattade Rebabs utbyggnadsansökan en ökning av avfallsmängderna från det dåvarande tillståndets sammanlagt 330 000 ton per år till 800 500 ton årligen. Av den sökta mängden gällde 90 000 ton deponering av icke-farligt avfall. Uppgifterna avser ansökan vid den tidpunkten och beskriver inte något verifierat nuvarande tillstånd.

Investeringar i anläggningens vattenrening finns också upptagna i den strategiska plan för 2026–2028 som Bodens kommunfullmäktige fastställde den 16 juni 2025. Planen omfattar rening av lakvatten vid Rebabs anläggning på Brändkläppen och anger ett planerat upplåningsbehov på omkring 40 miljoner kronor kopplat till bolagets investeringar där.

Ett av ämnena som förekommer i kommunens anmälan är PFOS. Det tillhör ämnesgruppen PFAS, som består av svårnedbrytbara kemikalier som kan spridas i miljön och förekomma i bland annat dricksvatten och mat.

PFOS har tidigare använts i exempelvis brandsläckningsskum. Ämnet är förbjudet och kan lagras länge i människokroppen. De mängder som människor normalt exponeras för orsakar inte akuta hälsoproblem, men långvarig exponering kan medföra hälsorisker. Foster, spädbarn och barn bedöms vara särskilt känsliga.

Rebabs verkställande direktör Robert Näslund och Bodens kommun har sökts för ytterligare kommentarer om utsläppen.