Illustration
Rapport visar ökning av antisemitiska attityder
En ny rapport från Forum för levande historia visar att negativa föreställningar om judar har blivit vanligare i Sverige. Studien bygger på två enkätundersökningar från 2020 respektive 2025 och visar att fler personer än tidigare instämmer i antisemitiska påståenden. Samtidigt har andelen som tydligt tar avstånd från sådana uppfattningar minskat.
Ett av resultaten gäller synen på en jude som statsminister. I undersökningen från 2025 uppgav 41 procent att de helt eller delvis instämde i att detta skulle vara acceptabelt. Det är en minskning med nio procentenheter jämfört med 2020. Rapportförfattaren Henrik Bachner beskriver utvecklingen som bekymmersam.
Enligt rapporten förekommer antisemitiska attityder i hela befolkningen, men nivåerna varierar mellan olika grupper. Högre förekomst identifieras bland annat i vissa äldre åldersgrupper samt bland personer med vissa religiösa eller politiska tillhörigheter.
Rapporten fastställer ingen enskild förklaring till förändringen. Henrik Bachner säger att utvecklingen kan bero på flera samverkande faktorer. Han nämner bland annat den ökning av antisemitism som har noterats efter attacken mot israeler den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza. Han pekar även på sociala mediers betydelse för spridning och förstärkning av antisemitiska budskap.
I undersökningen från 2025 analyserades även inställningen till olika högerextrema konspirationsteorier. Resultatet visar att 10 procent helt eller delvis instämde i påståendet att det pågår ett folkutbyte i Sverige. Henrik Bachner säger att det skulle vara intressant att följa hur sambandet mellan sådana uppfattningar och andra attityder utvecklas över tid.
Rapporten undersöker tre former av antisemitism. Den första handlar om socialt avståndstagande till judar, där frågor om exempelvis acceptans för en jude som statsminister ingår. Enligt rapporten uppvisar sympatisörer till Sverigedemokraterna högre nivåer av social distans till judar än sympatisörer till andra partier.
Den andra kategorin omfattar traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska föreställningar, bland annat uppfattningar om att judar som grupp har stor makt över världsekonomin, medier och politik. Henrik Bachner säger att personer med muslimsk trostillhörighet i denna kategori uppvisar större benägenhet att hysa antisemitiska attityder än personer utan religionstillhörighet.
Den tredje formen rör attityder till judar i relation till Israel. Där undersöktes bland annat inställningen till påståendet att Israels politik leder till mer negativa uppfattningar om judar.
Undersökningarna genomfördes med olika metoder. Studien från 2020 var en panelundersökning baserad på opinionsföretaget Novus Sverigepanel. Totalt deltog 3 507 personer mellan 18 och 79 år, och materialet viktades för att motsvara befolkningens sammansättning.
Undersökningen från 2025 genomfördes av Statistiska centralbyrån, SCB. Enkäten skickades till 30 259 personer i åldrarna 18–74 år. Frågorna utformades för att resultaten skulle kunna jämföras med Forum för levande historias tidigare studier.
Analys
Förklaring:
Artikeln är i huvudsak mycket neutral och oberoende i sin framställning. Den redogör sakligt för en rapport om antisemitiska attityder med tydliga källhänvisningar till studiens resultat, forskarens uttalanden och undersökningsmetoder. Texten undviker egna värderingar, överdrifter eller spekulationer från journalisten själv. Eventuellt laddade uttryck som "antisemitiska attityder" och liknande förekommer som del av källmaterialet eller återges i citat från rapportförfattaren Henrik Bachner, vilket inte påverkar poängen negativt. Formuleringen att utvecklingen är "bekymmersam" knyts tydligt till rapportförfattaren och är inte journalistens egen värdering. Texten tar heller inte egna slutsatser om orsaker utan återger forskarens nyanserade förklaring. Sammantaget är språket sakligt, neutralt och utan egna förstärkningar eller värderingar, vilket motiverar en hög oberoendepoäng nära 100, men inte fullt ut 100 eftersom det i viss mån finns värdeladdade ämnen som diskuteras, dock korrekt återgivna som källans åsikter.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterperspektivet genom att lyfta fram ökande antisemitism som ett allvarligt samhällsproblem, särskilt kopplat till högerextrema grupper och konspirationsteorier. Den framhåller behovet av kritisk granskning av sådana attityder och sociala mediers roll, vilket är i linje med vänsterns fokus på diskriminering, maktstrukturer och skydd av utsatta grupper. Bristen på kritiska röster från högern och från de grupper som nämns i rapporten förstärker denna tendens. Mittenspår ges visst utrymme genom vetenskaplig metodik och publicering från officiella institutioner, men majoriteten av framing och källurval gynnar vänstersidan.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är att antisemitiska attityder ökar i Sverige, vilket framställs som ett allvarligt samhällsproblem. Problemet kopplas till flera samhällsgrupper och politiska sympatier, särskilt högerextrema och vissa religiösa grupper. Forum för levande historia och forskaren Henrik Bachner framstår som ansvariga för analys och upplägg av rapporten, medan högerextrema sympatisörer och vissa religiösa grupper framstår som delar av problemet.
Språk och ton:
Artikeln använder faktabaserat och neutralt språk utan värdeladdade ord. Emellertid förstärks en problematisering av högerextrema grupper och konspirationsteorier, samt anknytning till sociala medier som spridningskanal för antisemitism. Detta kan tolkas som en indirekt kritik mot högerextrema och viss religiös gruppers attityder.
Källbalans:
Källorna består främst av forskare och forum kopplade till antirasism och demokrati, särskilt Forum för levande historia och Henrik Bachner. Motpart eller kritiska röster till rapportens innebörd eller metodik saknas i artikeln, liksom perspektiv från högerpolitiska grupper som nämns i rapporten.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas är exempelvis fördjupad analys av orsaker till förändrade attityder eller motåtgärder från berörda grupper. Även eventuella kritikpunkter mot rapportens metodik eller perspektiv på sociala mediers roll saknas. Detta gör att artikeln hamnar i en tydligare problematiserande och fördömmande riktning mot vissa grupper.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Ovanligt väderfenomen utanför Hjärnarp
Sent på tisdagskvällen fick Jimmy Lundgren, 40, från Hjärnarp syn på ett ovanligt väderfenomen när...
Pojke avled efter olycka i container
En pojke har avlidit efter en olycka i Sandviken på fredagen. Enligt polisen fastnade pojken...
EU tar nästa steg med kandidatländer
EU:s 27 medlemsländer har enats om att Ukraina och Moldavien ska gå vidare i processen...
EU-länder eniga om nya flygregler
EU:s medlemsländer har nått en överenskommelse om nya regler för flygpassagerares rättigheter. Enligt diplomater uppger...
