Radarspår centrala efter dödsolyckan vid Tjörn

AI-genererad illustration

Nyheter

Radarspår centrala efter dödsolyckan vid Tjörn

Av Sofia NilssonPublicerad: 14 aug 17:213 min

Den ryske kaptenen på lastfartyget Misje Verde har omhäktats efter dödsolyckan i Hakefjorden utanför Tjörn. Mannen, som är i 50-årsåldern, misstänks för vållande till annans död. Lotsen som befann sig ombord misstänks också för samma brott, men är inte häktad. Båda nekar till brott.

Åklagarmyndigheten uppger att kaptenen och lotsen har konfronterats med material från Misje Verdes VDR, fartygets så kallade svarta låda. Senior åklagare James von Reis uppger att båda har medgett att tydliga radarekon från de två fritidsbåtarna kunde ses i god tid före olyckan, både från båten som senare kolliderade med Misje Verde och från följebåten som befann sig något längre fram. De misstänkta har samtidigt uppgett att ekona inte uppmärksammades när händelsen pågick.

James von Reis uppger att åtgärder hade kunnat vidtas ombord på Misje Verde för att undvika kollisionen om radarekonen hade uppmärksammats. Enligt Åklagarmyndigheten är misstankarna fortfarande lika starka. James von Reis uppger att han med hänsyn till förundersökningssekretessen inte kan gå in på varför kaptenen och lotsen nekar till brott.

Åklagarmyndigheten bedömer nu att de faktiska omständigheterna kring olyckan är klarlagda. James von Reis räknar med att ytterligare 14 dagar ska vara tillräckligt för att avsluta polisutredningen inför beslut i åtalsfrågan. Åtal ska väckas senast den 28 augusti.

Kollisionen inträffade klockan 21.27 den 28 juli, enligt Åklagarmyndigheten. Den brottstid som tidigare använts byggde på det första larmsamtalet till sjöräddningen, vilket kom drygt en halvtimme efter själva sammanstötningen. Svenska Dagbladets kartläggning av Misje Verdes AIS-rörelser visade att fartyget hade lämnat Uddevalla hamn i Sörvik omkring klockan 19 och passerat Uddevallabron cirka 18 minuter senare på väg mot Hakefjorden.

En mamma och hennes dotter omkom efter att familjens fritidsbåt kolliderade med Misje Verde. Pappan och sonen räddades ur vattnet av privatpersoner. Efter en omfattande sökinsats hittades mamman och dottern döda. Åklagarmyndigheten uppger att fritidsbåten kördes på bakifrån, drogs ned under lastfartyget och sjönk snabbt.

Utredningen har enligt Åklagarmyndigheten också klarlagt att ingen av de personer som var inblandade i olyckan hade alkohol eller droger i kroppen. Misje Verde framfördes under obligatorisk lotsning, och lotsens roll på bryggan bedömdes som så aktiv att han delgavs misstanke om både vårdslöshet i sjötrafik och vållande till annans död.

Åklagarmyndigheten har under utredningen särskilt granskat sjövägsreglerna om utkik, skyldigheten för ett upphinnande fartyg att hålla undan och bestämmelserna för fartyg vid nedsatt sikt. Åklagarmyndigheten har även konstaterat att Misje Verde inte gav de föreskrivna ljudsignalerna under färden.

Statens haverikommissions utredare Björn Ramstedt uppgav att kommissionen har gått igenom Misje Verdes VDR-material och lyssnat på inspelade samtal mellan lotsen och befälhavaren på bryggan. Statens haverikommission genomför en separat utredning av olyckan.

Efter olyckan genomförde norska Sjøfartsdirektoratet en oanmäld inspektion av Misje Verde i Kvinesdal. Myndigheten konstaterade brister som bland annat rörde besättningens vilotider, arbetsförhållanden, arbetsorganisation och tekniska förhållanden. Bristerna behövde åtgärdas innan fartyget fick lämna hamnen.

Fackförbundet Seko uppgav genom inspektören Håkan André att sju besättningsmedlemmar befann sig på Misje Verde när olyckan inträffade. Seko kritiserade bemanningsnivån och har enligt Håkan André under flera år varnat Transportstyrelsen för underbemanning och brister i vilotidsjournaler på mindre torrlastfartyg.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med övervägande neutralt och sakligt språk. Journalisten håller sig till att rapportera fakta och återger flera källors utsagor tydligt med korrekta källhänvisningar, exempelvis uppgifter från Åklagarmyndigheten, statliga myndigheter, fackförbundet och inspektörer. Eventuella laddade ord som "kritiserade" och allvarliga påståenden om brister i säkerhet eller bemanning tillskrivs källor och utgör inte journalistens egna värderingar. Ingen egen spekulation, förstärkning, värdering eller emotionellt språk från journalistens sida förekommer. De formuleringar som kunde tolkas som värderande är tydligt källbelagda och framställs som återgivna uttalanden. Det finns inga egna slutsatser eller försök att styra läsarens känslor. Den enda marginella anledningen till att poängen inte är närmare 100 är att viss värdebedömning uppstår i redogörelsen för kritik från Seko, men den hanteras korrekt som en återgiven ståndpunkt. Sammanfattningsvis är texten mycket saklig och neutral i sin framställning.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
30%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst vänsterideologin genom att lyfta fram fackföreningens kritik av arbetsvillkor och brister i arbetsmiljö samt myndigheternas roll i att utreda och reglera. Den belyser strukturella problem och arbetsgivaransvar snarare än individuellt ansvar eller marknadslösningar, vilket är typiskt för vänsterperspektivet. Den ger mindre utrymme för motargument från arbetsgivare och saknar högerns fokus på individuellt ansvar och regleringsrestriktioner.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden kretsar kring en allvarlig arbetsplatsolycka där huvudansvaret verkar ligga hos ansvariga för fartygets och lotsens beteende, med fokus på efterspel och utredning. Offren framställs som utsatta, och problemet riktas mot bristande säkerhet och reglering ombord på lastfartyget.

Språk och ton:
Artikeln använder sakliga och formella termer utan överdrifter, men betonar kritik mot arbetsförhållanden och bristande regler som pekas ut av fackliga representanter och myndigheter. Både fackliga synpunkter och myndighetsutredningar ges utrymme vilket ökar tyngden på ansvar från arbetsgivarsidan.

Källbalans:
Källorna inkluderar åklagarmyndigheten, Statens haverikommission, fackförbundet Seko och norska Sjøfartsdirektoratet, vilka är institutionella och fackliga röster som problematiserar säkerhet och arbetsvillkor. Det saknas tydliga röster från arbetsgivare eller rederiets försvar, vilket ger en vinkling mot kritisk granskning av företagsansvaret.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv från arbetsgivare eller fartygets rederi, vilket kunde ge en mer balanserad bild av orsaker och ansvar. Dessutom saknas anföranden om möjligheter till marknadslösningar eller individuellt ansvar som ofta återfinns i högerinriktade analyser. Fokus ligger på strukturella problem och sociala skyddsaspekter som påverkar besättningen.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.