Prorysk hackergrupp riktar cyberattacker mot Norge

AI-genererad illustration

Nyheter

Prorysk hackergrupp riktar cyberattacker mot Norge

Av Sofia NilssonPublicerad: 4 sep 15:323 min

Den proryska hackergruppen Server Killers har förklarat cyberkrig mot Norge efter landets nya försvars- och säkerhetssamarbete med Ukraina. Under fredagseftermiddagen visade norska Utlendingsdirektoratets webbplats ett felmeddelande. Server Killers påstod i ett inlägg på Telegram att gruppen låg bakom en attack mot myndigheten.

Flera norska universitet och högskolor har också drabbats under veckan. Universitetet i Oslo bekräftade att universitetets webbplats och flera andra webbplatser inom universitets- och högskolesektorn utsattes för ett DDoS-angrepp på eftermiddagen den 2 september. Universitetet uppgav den 3 september att tjänsterna åter var stabila. OsloMet bekräftade den 2 september att oslomet.no och flera andra webbplatser inom sektorn utsattes för ett pågående dataangrepp och att den egna webbplatsen därför kunde vara instabil.

Server Killers har tagit på sig flera överbelastningsattacker, så kallade DDoS-angrepp, mot norska universitet och högskolor. Nasjonal sikkerhetsmyndighets avdelningsdirektör för operativ cybersäkerhet Martin Albert-Hoff uppgav den 4 augusti att sådana angrepp normalt syftar till att göra digitala tjänster otillgängliga genom stora mängder trafik och vanligtvis inte medför stora tekniska konsekvenser.

Norska digitala myndighetstjänster har även utsatts för andra omfattande angrepp den senaste tiden. Digitaliseringsdirektoratet uppgav att ett DDoS-angrepp mot myndighetens gemensamma digitala tjänster pågick från klockan 03.38 den 24 augusti till omkring klockan 19.30 den 26 augusti. Bland annat påverkades ID-porten, MinID, Altinn, eSignering och digital postkasse. Digitaliseringsdirektoratet uppgav att det var det tredje DDoS-angreppet på kort tid mot myndighetens lösningar och att det inte fanns några tecken på intrång eller att personuppgifter hade kommit på avvägar.

Bakgrunden till Server Killers besked är det strategiska partnerskap som Norges statsminister Jonas Gahr Støre och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj undertecknade i Kiev den 23 augusti. Ukrainas presidentkansli uppgav att deklarationen kallas Ellisivavtalet och omfattar bland annat försvar, säkerhet, energi och samhällelig motståndskraft. Norges regering har beskrivit samarbetet som långsiktigt och uppgett att det även omfattar luftförsvar och ska stärka båda ländernas försvarsförmåga och motståndskraft.

Samarbetet omfattar även drönarteknik. Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd uppgav att Norge blev det tionde landet som anslöt sig till Ukrainas så kallade Drone Deal, med möjligheter till gemensamma projekt och försvarsinnovationer. Ukrainas regering uppgav att avtalet öppnar för gemensam produktion och utveckling av försvarsteknik. Redan den 27 april undertecknade Norges och Ukrainas försvarsdepartement ett avtal inom projektet Build with Ukraine som enligt Norges försvarsdepartement möjliggör gemensam produktion av ukrainska drönare i Norge.

Norges regering uppgav dessutom att landet ger totalt 85 miljarder norska kronor i civil och militär hjälp till Ukraina genom Nansenprogrammet under 2026 och att regeringen har föreslagit samma stödnivå för 2027. Utlendingsdirektoratet hade på fredagen ännu inte lämnat någon kommentar om den påstådda attacken mot myndighetens webbplats.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett neutralt och sakligt språk utan några egna värderande ord eller spekulationer. All information om attacker och samarbeten återges med tydliga källhänvisningar som såväl svenska myndigheter, norska institut som ukrainska regeringen, och alla hårda uttryck som "cyberkrig" och "attack" är tydligt kopplade till aktörers uttalanden eller påståenden. Journalisten gör inga egna förstärkningar, spekulationer eller känslomässiga värderingar. Det enda som sänker poängen marginellt är att ett fåtal formuleringar skulle kunna uppfattas som något lätt sensationalistiska i rubriken ('Prorysk hackergrupp riktar cyberattacker mot Norge'), men det är ändå direkt relaterat till vad källorna uppgett och inte journalistens egna värdering. Sammanfattningsvis är språket väl balanserat, neutralt och sakligt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
10%
70%
20%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten eftersom den bygger på officiella källor och experter, framhåller vikten av försvarssamarbete och cybersäkerhet som teknokratiska och pragmatiska lösningar utan tydlig ideologisk färgning. Den undviker ideologiska värderingar men förstärker statens roll som garant för säkerhet, vilket placerar den nära mitten med viss högerdragning på grund av betoningen på säkerhet och försvar.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av Norge som utsatt för proryska cyberattacker som ett direkt svar på landets försvars- och säkerhetssamarbete med Ukraina. Norge och dess myndigheter framställs som offer, medan Server Killers och Ryssland framstår som ansvariga för attackerna. Det framhävs att samarbetet med Ukraina är en lösning för att stärka norsk säkerhet.

Språk och ton:
Artikeln använder ett neutralt och sakligt språk utan laddade ordval, men den återger ordagrant myndigheters och universitets uttalanden som framhäver hotbilden från proryska hackergruppen. Det bidrar indirekt till en bild av vikten av statliga försvarsinsatser och samarbete.

Källbalans:
Uttalanden från norska myndigheter, universitet och Ukrainas regering får utrymme. Motparten, Server Killers eller ryska perspektiv, ges ingen röst utöver deras påståenden som återges som fakta. Artikeln fokuserar på myndigheters och experters bild av situationen utan större kritisk motbalans.

Utelämnanden och kontext:
Vikten av att lyfta in bredare geopolitisk analys eller kritik mot Norges militära engagemang i Ukraina saknas. Eventuella kostnader eller samhällsförändringar kopplade till satsningarna nämns inte heller, vilket hade kunnat bredda perspektivet.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.