Popstjärnor driver korsettens stora comeback

Korsetten har åter fått en tydlig plats i modet, både på stora scener och i butikernas sortiment. Taylor Swift har burit plagget, Felicia representerade tidigare i år Sverige i Eurovision iklädd korsett och Sabrina Carpenter har gjort korsetten till en återkommande del av sin scenstil. Carpenters stylist Jared Ellner har uppgett att sångerskan började använda korsetter under sin Emails-turné och att en av scenkorsetterna dekorerades med omkring 30 000 Swarovski-kristaller. Under Coachella i våras bar både Carpenter och Madonna korsetter när de framträdde tillsammans.

Fler profiler har samtidigt synts i liknande plagg. ELLE pekade i februari 2026 ut bland andra Margot Robbie, Hailey Bieber och Kendall Jenner och beskrev korsetten som en tydlig silhuett inför våren. Även i det breda kommersiella utbudet syns utvecklingen. Zara har under 2026 en särskild kategori för korsettoppar med modeller i bland annat denim, spets, satin och mönstrade material.

Helena Karlinder-Östlundh, vd för den onlinebaserade modebutiken Nelly, uppger att sambandet mellan populärkultur och kundernas efterfrågan är tydligt. Enligt Helena Karlinder-Östlundh märks ett ökat intresse för korsetter och närliggande plagg, särskilt om kategorin breddas till strukturerade toppar.

Korsetten har en betydligt äldre historia. Plagget bars framför allt av kvinnor redan på 1500-talet och användes traditionellt för att forma kroppen. Under 1800-talet växte motståndet. Hallwylska museet uppger att svenska korsettkritiker kring förra sekelskiftet beskrev modet som ett modeslaveri och ansåg att plagget begränsade kvinnors möjligheter att ta plats i samhället. Samtidigt kunde en kraftigt markerad midja fungera som statussymbol. Museet anger att bevarade kläder efter Irma von Geijer visar ett midjemått på omkring 47 centimeter.

Metropolitan Museum of Art beskriver hur stålskenor och mer avancerade konstruktioner under 1800-talet gjorde det möjligt att skapa en tydligare timglasform och samtidigt utsätta midjan för större tryck än med tidigare modeller. I dagens mode används korsetten däremot ofta som ett synligt plagg snarare än en dold underklädeskonstruktion.

Entreprenören Isabella Löwengrip, 35, anser att frågan om korsetten kan ses som en feministisk markering är mer komplex än själva plagget. Enligt Isabella Löwengrip bör diskussionen om feminism i stället handla om skönhetsideal och kvinnors självkänsla. Hon beskriver också gränsen mellan upplevelsen av att själv välja sitt uttryck och den påverkan människor utsätts för som en filosofisk fråga.

Modeskaparen Camilla Thulin, 65, ser inte korsetten som problematisk i sig och framhåller att unga kvinnor i dag använder söta korsettliv både på röda mattor och i vardagen. Camilla Thulin började själv designa korsetter som elev på Beckmans och invänder mot bilden av att Madonna ensam skulle ha introducerat plagget i populärkulturen. När Army of Lovers slog igenom 1987 ansvarade Camilla Thulin för gruppens visuella uttryck och skapade scenkläder där korsetten hade en central roll.

Isabella Löwengrip har tidigare efterlyst vackrare klädsel på Ellegalan och räknar korsetten till den typen av plagg. Hon säger att hon känner till den historiska problematiken men väljer att betrakta korsetten utifrån dagens användning som en form av underkläder. Vid galor har Isabella Löwengrip själv burit korsett under klänningen, men hon uppger att hon inte brukar låta den synas.

Camilla Thulin använder enligt egen uppgift inte längre korsett men föredrar långa midjeformare som formar kroppen. Hon uppskattar en silhuett med markerade höfter och smal midja. Hon jämför också dagens galamode med äldre couture och anser att många nutida galakläder har fått ett mer utklätt och teatraliskt uttryck.

Henrik Bagerius, författare till boken Korsettkriget, beskriver den pågående utvecklingen som en modevåg där skillnader mellan kvinnligt och manligt uttryck blir mer markerade. Camilla Thulin delar den bilden och anser att många har tröttnat på stora och könsneutrala plagg. Hon välkomnar en mer kvinnligt markerad stil efter en period då skandinaviskt mode enligt henne ofta präglats av raka, minimalistiska och svarta uttryck.

Trenden omfattar även lågmidjade jeans, magtröjor, bar hud, glitter och starka färger. Zara Larsson har blivit en tydlig profil för det lågmidjade jeansmodet och är ansikte utåt för True Religion. Märket beskriver sin aktuella sommarkollektion med Zara Larsson som inriktad på denim och kristalldetaljer för bland annat turnéliv och sommarbruk. I en intervju publicerad den 11 juni 2026 uppgav Zara Larsson att True Religion-jeans funnits i hennes stil sedan skol- och tonåren och att hon särskilt förknippar märket med kraftiga sömmar och bootcut-modeller.

Aino Ginman, säljare på klädkedjan Carlings, uppger att Zara Larssons klädval påverkar kunderna och att många unga kvinnor efterfrågar plagg efter att ha sett Zara Larsson bära dem. Även Helena Karlinder-Östlundh på Nelly ser ett fortsatt intresse för jeansmodellen och beskriver den nuvarande utvecklingen som ytterligare en omgång av en trend som återkommer med jämna mellanrum.

Isabella Löwengrip uppger att klädtrender också leder till diskussioner hemma med hennes elvaåriga dotter, bland annat om hur lågt jeans ska sitta. Hon säger att hon inte kopplar samtalen till sexualisering utan till vilka kläder hon anser passar i skolan och i andra sociala sammanhang.

Camilla Thulin bedömer att låga jeans, magtröjor och korsetter kan fortsätta synas en tid, men konstaterar samtidigt att mode rör sig i cykler och att mer täckande uttryck brukar återkomma. Hon beskriver ungdomsmode som historiskt ofta relativt avklätt och konstaterar även att vissa äldre kvinnor behåller ett mer flickigt uttryck långt upp i åldrarna.