Politiska strider hotar räddningstjänsten i Skinnskatteberg

AI-genererad illustration

Nyheter

Politiska strider hotar räddningstjänsten i Skinnskatteberg

Av Per ErikssonPublicerad: 2 aug 09:326 min

Skinnskattebergs kommun präglas av långvariga politiska konflikter samtidigt som omkring 20 deltidsbrandmän har sagt upp sig. Styrkan ska sluta den 1 december, vilket riskerar att lämna kommunen utan den räddningstjänst som den enligt lag är skyldig att upprätthålla. Deltidsbrandmannen Erik Berglund uppgav att återremissen av ärendet om en ny räddningsstation blev den utlösande orsaken, eftersom personalen ansåg att arbetsmiljöproblemen inte togs på allvar.

Den nuvarande brandstationen byggdes på 1950-talet och beskrivs som liten och nedsliten. Frågan om en ersättningsbyggnad har diskuterats och utretts i omkring tolv år. Tidigare beslut har fått kritik av förvaltningsrätten på grund av fel i beslutsprocessen. Kommunens politiska majoritet angav i april 2026 att ett nytt beslut behövde fattas senast under sommaren för att en upphandling skulle kunna genomföras mellan juni och augusti. Den planerade stationen, med en yta på omkring 1 700 kvadratmeter, beräknades kosta cirka 55 miljoner kronor.

Kommunalrådet Jonny Emtin från Sverigedemokraterna bedömer att räddningsstationen kan stå färdig inom åtta till tolv månader. Moderaternas gruppledare Bosse Öberg har i stället talat om en tidsplan på två år och anser att majoriteten kan driva igenom projektet. Socialdemokraternas kommunalrådskandidat Fredrik Wigerskog stödjer behovet av en ny station men anser att beslutsunderlaget inte tydligt visar hur projektet ska finansieras eller varför byggnaden behöver vara så stor.

Konflikterna omfattar flera partier och har återkommande lett till högljudda möten och ajourneringar. Jonny Emtin uppger att vänsterpartisten Fredrik Skog använder omkring 70 procent av kommunstyrelsens mötestid. Fredrik Skog bekräftar att han talar mycket och säger att det är hans rätt att uppmärksamma sådant som han anser är fel. Moderaten Bosse Öberg har vid möten slagit näven i bordet och krävt att Skog ska sluta tala.

Sveriges Kommuner och Regioner har skickat en konsult som höll en halvdagsutbildning om politiska samtal. Därefter tog en arbetsgrupp, där Fredrik Skog inte deltog, fram en uppförandekod som antogs av kommunfullmäktige i januari. Dokumentet anger bland annat att de förtroendevalda ska visa respekt, tolerans och lyhördhet, skilja mellan sak och person samt kontrollera att besluten är lagliga.

Jonny Emtin har polisanmält Fredrik Skog för förtal efter att Skog publicerat en manipulerad bild av Emtin på Facebook med tandborstmustasch och snedkammad lugg. Emtin anser att bilden framställde honom som Adolf Hitler. Fredrik Skog uppger att han tidigare har blivit polisanmäld omkring 20 gånger för bland annat förtal och påstådda svartbyggen. Han har själv gjort flera förtalsanmälningar och överväger ytterligare en mot kommunfullmäktiges ordförande.

Kommunens hantering av en hockeyrink har också orsakat en omfattande politisk strid. Jonny Emtin tog kontakt om en begagnad rink i Fagersta och kommunen köpte den för 277 000 kronor. En ny rink hade enligt Emtin kostat uppemot 900 000 kronor. Företaget T&J Service, som tillhör hans hustru Therese Emtin, fick därefter uppdraget att montera anläggningen. Jonny Emtin var suppleant i företagets styrelse, medan Therese Emtin var suppleant i kommunstyrelsen.

En extern granskning bedömde att Jonny Emtins agerande utgjorde både intressejäv och delikatessjäv, eftersom han beställde installationsarbetet samtidigt som han hade en funktion i bolaget som utförde det. Emtin uppger att han endast förmedlade kontakten och inte hade någon aktiv roll i sin hustrus verksamhet. Kommunfullmäktige beviljade senare honom och den övriga kommunstyrelsen ansvarsfrihet, trots att rinkaffären återkommande diskuterades under fullmäktiges debatt.

Kommunrevisorerna riktade samtidigt en anmärkning och allvarlig kritik mot kommunstyrelsen för brister i styrning, uppföljning och intern kontroll. Kommunfullmäktige beslutade ändå den 4 maj 2026 att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för 2025. Den 5 maj beslutade fullmäktige att inte bordlägga frågan, trots att oppositionen hade begärt att behandlingen skulle skjutas upp.

Riksenheten mot korruption utredde under 2026 misstänkt trolöshet mot huvudman med koppling till händelser i Skinnskattebergs kommun från 2023 och framåt. Åklagaren Fredrik Ingblad uppgav att handlingar hade hämtats in och att vittnen hade förhörts. Utredningen berörde flera politiker och tjänstemän, men ingen person var då offentligt namngiven som misstänkt.

Jonny Emtin blev kommunalråd efter att partikamraten Ewa Ohlsson Bergstedt avsatts som kommunstyrelsens ordförande genom ett fullmäktigebeslut den 6 maj 2024. Bakgrunden var bland annat kritik mot kommunens ekonomi och ökade kostnader inom socialtjänsten. Fredrik Skog yrkade på att hon skulle avsättas, och Moderaternas två ledamöter stödde förslaget efter en konflikt om ett försenat äldreboende.

Även Liberalernas Elisabeth Åberg avsattes från posten som socialnämndens ordförande vid samma möte men återinsattes senare. Centerpartiet ställer inte upp i kommunvalet 2026 eftersom partiet saknar kandidater. Fredrik Wigerskog, som leder Socialdemokraterna lokalt, har utsetts till partiets kandidat till kommunalrådsposten. Han lämnade ordförandeskapet i arbetarekommunen tre år tidigare efter en intern strid om huruvida partiet skulle acceptera Jonny Emtin som kommunstyrelsens ordförande.

Socialdemokraterna blev största parti i kommunvalet 2022 med 35,52 procent och nio av kommunfullmäktiges 25 mandat. Sverigedemokraterna fick 23,78 procent och sex mandat. Liberalerna fick fem mandat, Moderaterna och Vänsterpartiet två vardera samt Centerpartiet ett. Valdeltagandet var 80,17 procent, motsvarande 2 895 avgivna röster av 3 611 röstberättigade.

Den tidigare kommunstyrelseordföranden Ewa Ohlsson Bergstedt uppmärksammades också efter uppgifter om att en man drev en lokal med alkoholförsäljning på hennes gård. Mannen uppgav att det rörde sig om en privat lokal som lånats ut till andra och polisanmälde de reportrar som besökte platsen. Jonny Emtin uppgav att Sverigedemokraterna tidigare hade hållit årsmöten där men att partiet slutade använda lokalen efter uppmärksamheten.

Skinnskatteberg har omkring 4 200 invånare, varav cirka 2 200 bor i centralorten. Kommunen tillhör ett område i Bergslagen och västra Värmland där en stor andel invånare har skulder hos Kronofogden. Andelen uppgavs vara 7,2 procent i Skinnskatteberg, 8 procent i Filipstad, 9,3 procent i Ljusnarsberg och 7,4 procent i Eda.

Vid årsskiftet 2025/2026 uppgick svenska privatpersoners samlade skulder hos Kronofogden till 154 miljarder kronor. Kronofogden uppgav att beloppet hade ökat med tolv procent på ett år och med 76 procent på fem år. Antalet registrerade skuldsatta personer var 449 703, vilket var tre procent fler än ett år tidigare, och medianskulden hade stigit till 93 530 kronor.

Drygt 30 procent av skuldbeloppet bestod enligt Kronofogden av räntor och avgifter, medan skulder till privatpersoner och företag motsvarade omkring två tredjedelar av totalsumman. Under 2025 ökade skatteskulderna med 18 procent, statliga återkrav med 59 procent och skadeståndsskulder med nio procent. Den största sammanlagda skulden, cirka 37,8 miljarder kronor, fanns bland personer i åldern 35–44 år.

Jonny Emtin förekom själv med en registrerad skuld på 7 450 kronor. Han uppgav att skulden hade reglerats och att den var kopplad till ekonomiska åtaganden från ett tidigare äktenskap. Han blev även av med körkortet under en månad efter att ha kört i 140 kilometer i timmen vid Ekolsundsbron på väg hem från Arlanda i oktober.

Den pensionerade professorn i offentlig rätt Henry Bäck, som är vänsterpartist och bosatt i kommunen, anser att instabiliteten har sin bakgrund i Bergslagens politiska och ekonomiska förändringar. Han beskriver hur Socialdemokraternas tidigare dominans försvagades när gruvor och industrier lades ned och hur interna konflikter därefter bidrog till att beslut försenades under flera år.

Lena Lovén Rolén, tidigare socialdemokratiskt kommunalråd, anser att arbetsmiljön i kommunstyrelsen är ovärdig och präglas av okunskap och bristande självinsikt. Fredrik Wigerskog uppger att tjänstepersoner har fått ont i magen av att delta vid möten och att sammanträden ibland måste avbrytas innan de hunnit börja. Trots motsättningarna måste kommunens politiker nu hantera brandmännens uppsägningar och fatta ett nytt beslut om räddningsstationen.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i huvudsak skriven med ett sakligt och neutralt språk, där fakta och återgivna påståenden tydligt tillskrivs källor såsom uppgifter från inblandade personer, politiker, myndigheter och andra källor. Ingen egen värdering, spekulation eller känslospråk från journalisten förekommer i texten. Det finns återgivna hårda ord och beskrivningar, till exempel anklagelser om förtal och kritik mot politiskt agerande, men dessa är tydligt markerade som källhänvisningar och kommer inte från journalisten själv, vilket inte sänker poängen. Texten presenterar olika partiers och personers ståndpunkter, fakta, och bakgrund utan egna slutsatser eller förstärkningar. Poängen sänks något eftersom vissa formuleringar (t.ex. att brandstationen är "liten och nedsliten" eller att möten "har lett till högljudda möten och ajourneringar") kan uppfattas som värdeladdade, men dessa framstår som återgivna beskrivningar från inblandade aktörer och inte som journalistens egna värderingar. Därför är artikeln mycket oberoende och neutral men inte fullständigt 100 % neutralt formulerad.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
30%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar konsekvenser av politiska strider i en kommun där insatser från oppositionsvänster och socialdemokrater, liksom kritik från revisorshåll och andra experter, lyfts fram som lösningar eller varningar för problem. Kritiken mot högerpolitiker och deras agerande, inklusive misstankar om jäv och korruption, drar tydligt åt vänster ideologiskt med fokus på statlig ansvarstagande, transparens och rättvisa. Mitten ges viss plats som balanserande, och högerns perspektiv framstår som underordnat och problematiskt.

Rubrik och framing:
Rubriken och artikeln skapar en bild av en kommun präglad av politiska konflikter som hotar en viktig samhällsfunktion, räddningstjänsten. Problemställningen placeras hos den politiska majoriteten och särskilt dess ledare från högerpartier, medan oppositionen (vänster och mitten) framställs som kritiker och försvarare av arbetsmiljö och ordning.

Språk och ton:
Texten använder sakligt språk men lyfter fram negativa exempel och skandaler kopplade till högerorienterade företrädare (Sverigedemokraterna och Moderaterna), samtidigt som vänsteroppositionens kritik ges stort utrymme och framställs som relevant och berättigad.

Källbalans:
Källorna väger mot politiker från olika håll, men oppositionens röster (vänster och socialdemokraterna) och kritiker får mer fokus än de förklarande eller försvarande uttalanden från majoriteten. Kritiska experter och kommunrevisorer nämns även, vilket stärker kritiken mot styrande grupper.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar ett tydligt perspektiv från de högerpolitiker som försvarar sina beslut i detalj, och ekonomiska argument för besparingarna eller fördelarna med deras linje. Flera viktiga frågor som lag och ordning, skatteeffekter eller individuellt ansvar tas inte upp, vilket skulle kunna minska intrycket av politiskt vanskötsel.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.