Polisen ser ökad AI-användning i brottsplanering

AI-verktyg förekommer enligt Polismyndigheten allt oftare i samband med planering av brott. Spaningsledaren Håkan Larsson uppger att utvecklingen bland annat syns i ärenden där allt yngre personer används som utförare av grova våldsbrott. Polisen för ingen statistik över hur ofta AI förekommer i förundersökningar, men myndighetens bedömning är att användningen ökar.

I utredningar har polisen bland annat sett exempel på en person som skickat en bild på ett vapen till ett AI-verktyg och frågat hur det skulle användas. I ett annat fall larmade en kvinna om att hon förföljdes och senare våldtogs, samtidigt som det framkom att hon dagen före larmet hade chattat med ChatGPT om ett liknande händelseförlopp. Åklagarmyndigheten uppgav den 31 juli 2026 att kvinnan i Pildammsärendet åtalats för grovt falskt larm. Utredningen visade också att hon före händelsen hade sökt efter bland annat överfall, övervakningskameror i Pildammsparken och kartor över kameror i Malmö. Kammaråklagare Anna Jansson uppgav att polisen lade 418 utredningstimmar på ärendet, som har målnummer B 14527-25 i Malmö tingsrätt.

Håkan Larsson beskriver AI-chattar som annorlunda än vanliga internetsökningar, som sedan tidigare ofta används som digital bevisning. Enligt honom kan den dialog som uppstår med ett AI-verktyg fungera som ett bollplank där en person utvecklar sina tankar kring ett planerat brott. Historiken från sådana chattar kan samtidigt få betydelse som bevismaterial och i vissa utredningar vara avgörande för en fällande dom.

Digital kommunikation har också fått rättslig betydelse i andra typer av brottsmål. Högsta domstolen slog den 24 februari 2026 i mål B 5693-25 fast att ett försök att förmå någon att begå mord kan anses ha inletts redan när ett meddelande skickas i en sluten chattgrupp med många deltagare. Domstolen bedömde att det kan röra sig om försök till anstiftan även om det inte går att visa att någon faktiskt läst meddelandet, under förutsättning att den rättsligt relevanta faran inte varit ringa.

Brottsförebyggande rådet har samtidigt regeringens uppdrag att undersöka hur kriminella nätverk rekryterar barn och unga via sociala medier och andra digitala miljöer. Studien bygger bland annat på förundersökningar, digitalt chattmaterial och intervjuer med poliser, åklagare samt ungdomar med egen erfarenhet av rekrytering. Uppdraget ska redovisas senast den 15 oktober 2026. Europol bedömde i EU:s hotbild för organiserad brottslighet 2025 att grov och organiserad brottslighet i allt större utsträckning utvecklas i digitala miljöer och att AI och annan ny teknik påskyndar utvecklingen. Europol pekade bland annat på att rekrytering, kommunikation och marknadsföring inom traditionell kriminalitet delvis har flyttat online.

Polismyndigheten använder även själv AI-baserade verktyg, bland annat för att sammanfatta stora materialmängder och för ansiktsigenkänning. I februari 2026 uppgav myndigheten att den bygger upp kapacitet för AI-baserad analys av flera informationsflöden samtidigt. Systemen ska enligt Polismyndigheten fungera som beslutsstöd och inte fatta automatiserade beslut. Myndigheten uppgav också att informationen hanteras i polisens egna tekniska miljöer, att externa leverantörer inte får tillgång till polisens data och att kommersiella molntjänster inte används för dessa verktyg.

Integritetsskyddsmyndigheten är sedan den 1 juli 2026 marknadskontrollmyndighet för Polismyndighetens och Säkerhetspolisens användning av AI för biometrisk fjärridentifiering i realtid. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten får tekniken endast användas under särskilda villkor. Myndigheten ska bland annat ta emot anmälningar om användningen och lämna en årlig rapport till EU-kommissionen.