Polisen: Fyra av tio mängdbrott är organiserade

Omkring 40 procent av mängdbrotten i Sverige begås inom organiserad brottslighet, enligt Hampus Nygårds, regionpolischef i polisregion Väst. Kriminella nätverk använder i allt större utsträckning digitala tjänster för att samordna stölder och bedrägerier. Samtidigt uppger polisen att antalet anmälda brott inom området har minskat med omkring 100 000 jämfört med 2023.

Utvecklingen omfattar bland annat en brottsmodell där kriminella erbjuder eller beställer tjänster för att genomföra olika typer av brott. Modellen, som benämns crime as a service, har tidigare främst förknippats med gängkriminalitet. Enligt Hampus Nygårds förekommer den numera även vid stölder och bedrägerier, där uppdrag fördelas mellan olika aktörer.

Polismyndighetens nationella operativa avdelning, Noa, gjorde i juni 2026 bedömningen att organiserade kriminella aktörer ansvarar för majoriteten av bedrägerierna och minst en tredjedel av samtliga stöldbrott. Uppgifterna presenterades av Noas chef Johan Olsson.

Stölderna omfattar flera typer av egendom. Bland det som efterfrågas finns exklusiva personbilar, lantbruksmaskiner och byggverktyg, men även drivmedel och koppar. En betydande del av verksamheten har internationella kopplingar. Hampus Nygårds beskriver hur kriminella reser till Sverige för att genomföra stölder och därefter transporterar godset utomlands för försäljning.

Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterade i rapport 2026:22, publicerad den 23 juni 2026, att Sverige fortfarande är ett attraktivt land för internationella stöldnätverk. Myndigheten identifierade bland annat offentliga personregister och digitala söktjänster som hjälpmedel för kriminella. Genom dessa kan gärningspersoner lokalisera särskilda stöldobjekt, exempelvis bilar av ett visst fabrikat och en viss modell inom ett avgränsat område.

Även Europol har beskrivit hur organiserade stöldnätverk använder digital teknik vid förberedelser och försäljning. Enligt organisationen används bland annat sociala medier för att undersöka om bostäder är obebodda, digitala kartor för att kartlägga områden och internetbaserade marknadsplatser för att omsätta stulen egendom.

Hampus Nygårds framhåller att den ökade professionaliseringen och den digitala samordningen ställer större krav på både polisen och andra berörda aktörer. Brotten genomförs enligt honom mer systematiskt och har tydligare kopplingar till varandra än tidigare.

Polisens arbete omfattar därför bland annat kartläggning av misstänkta personer som befinner sig i Sverige eller är på väg in i landet. Insatser genomförs också mot misstänkta bostadsadresser och platser som används för förvaring av stöldgods.

Den 28 januari 2026 meddelade Polismyndigheten att 400 internationella brottsaktörer hade avvisats och lämnat Sverige under 2025 genom myndighetens särskilda arbete mot internationell brottslighet. Året före var motsvarande antal 262 personer. I mars redovisade polisen dessutom att den genomsnittliga längden på återreseförbud hade ökat från 6,5 år under 2024 till 8,5 år hittills under 2026 för personer som avvisats inom ramen för arbetet.

Under april genomfördes även den internationella insatsen EMPACT Trident, där ett 20-tal myndigheter från nio länder samt Europol deltog. Polismyndighetens insatsledare Mikael Eliasson uppgav efteråt att omkring 50 personer hade gripits. Fler än 33 000 personer och 22 000 fordon kontrollerades under insatsen.

Kronofogdens insatsledare Katarina Erman redovisade att myndigheterna i samband med arbetet hade beslagtagit stöldgods till ett värde av närmare fem miljoner kronor. Därutöver hade Kronofogden utmätt egendom värd över en miljon kronor.

I sin rapport från juni uppmärksammade Brå polisens driftcentersystem, som enligt myndigheten har förbättrat möjligheterna att identifiera och stoppa sammanhängande stöldserier. Samtidigt konstaterade Brå att ansvarsfördelningen innebär problem eftersom driftcentren inte har egna operativa resurser.

Brå redovisade också begränsningar i användningen av automatisk nummerplåtsavläsning, ANPR. Vid rapportens publicering fanns tekniken endast vid ett fåtal gränsövergångar, medan utrustning avsedd för installation i polisbilar fortfarande utvecklades.

Arbetet mot utförsel av stöldgods har även fått en ny rättslig grund. Den 1 september 2025 infördes brottet utförselhäleri. I regeringens lagförslag angavs en straffskala på fängelse i högst två år för brott av normalgraden. För grovt utförselhäleri angavs fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Förslaget omfattade också kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling.

Den 1 oktober 2026 meddelade Tullverket att myndigheten med stöd av den nya lagstiftningen hade stoppat ett stort antal stulna föremål som var på väg att föras ut ur Sverige. Flera personer hade också dömts för brott inom ramen för bestämmelserna.

Fordonsstölder utgör en del av den organiserade brottsligheten. Larmtjänst redovisade den 17 februari att 4 135 personbilar efterlystes i Sverige under 2025, vilket motsvarade en minskning med 23 procent jämfört med föregående år. Av dessa hade 1 284 ännu inte återfunits. Larmtjänsts utredare Niclas Antonsson bedömde att den stora andelen nyare bilar som förblir försvunna tyder på att fordonen snabbt transporteras utomlands.

För lantbruksmaskiner var utvecklingen delvis annorlunda. Enligt uppgifter som Larmtjänsts utredare Fredrik Lindstedt presenterade i januari 2026 efterlystes 45 traktorer under 2025, jämfört med 39 under 2024. Endast 16 av traktorerna hade återfunnits. De återstående 29 motsvarade 64 procent av de efterlysta fordonen. Lindstedt bedömde att internationella stöldligor låg bakom en stor del av brotten.

I september 2026 meddelade Polismyndigheten att samarbete mellan svenska och internationella brottsbekämpande myndigheter hade resulterat i att 22 stulna crossmotorcyklar och fyrhjulingar återförts till Sverige. Mats Berggren, biträdande chef för Noa, beskrev återförandet som ett konkret resultat av arbetet mot internationella stöldligor.

Enligt Hampus Nygårds har riktade polisinsatser bidragit till att antalet anmälningar om den aktuella typen av brott har minskat med omkring 100 000 i Sverige jämfört med 2023. Regionpolischefen framhåller samtidigt att polisen behöver fortsätta arbetet för att ytterligare minska brottsligheten.