
AI-genererad illustration
PFAS-gränsen överskrids vid var tredje stadsprov
Förhöjda halter av PFAS har upptäckts i grundvattnet i flera svenska städer. Sveriges geologiska undersökning, SGU, påträffade PFAS4 vid 36 av 45 urbana provplatser, motsvarande 80 procent. Vid 15 platser, eller 33 procent, låg halterna över dricksvattengränsen på 4 nanogram per liter.
Provtagningen genomfördes i Göteborg, Malmö, Halmstad, Jönköping, Karlstad, Umeå, Uppsala och Östersund. Enligt statsgeologen Joel Häggqvist visar resultaten att städer har både fler PFAS-ämnen och högre halter av särskilt hälsoskadliga ämnen som PFOA och PFOS än det nationella bakgrundsnätet. Där förekommer motsvarande ämnen endast i omkring en tredjedel av proverna.
Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten började tillämpas den 1 januari 2026. Gränsen är 4 nanogram per liter för PFAS4 och 100 nanogram per liter för PFAS21. Joel Häggqvist uppger samtidigt att PFAS-halterna i de flesta av SGU:s prover ligger under dricksvattengränserna.
Även trifluorättiksyra, TFA, förekommer i högre halter i stadsmiljöerna. Medianhalten vid de urbana provplatserna var 340 nanogram per liter, nästan 50 procent högre än medianen i det nationella miljöövervakningsnätet. Joel Häggqvist anser att ett särskilt gränsvärde för TFA i grundvatten bör införas.
Enligt Joel Häggqvist kan PFAS nå grundvattnet genom bland annat avloppsvatten och dagvatten från vägar. Ämnena kan också spridas lokalt genom luften när PFAS-haltigt avfall förbränns. PFAS förekommer dessutom i bland annat släckskum, industriella smörj- och rengöringsmedel, kosmetika och förpackningsmaterial.
SGU har på uppdrag av Naturvårdsverket undersökt 237 platser under 2023 och 2025. PFAS hittades vid 92 procent av provplatserna. De första resultaten från 2023 visade enligt Joel Häggqvist att ämnena förekommer i grundvatten även långt från kända lokala föroreningskällor.
SGU har sett en tendens till högre PFAS-halter när grundvattennivåerna är låga, bland annat under sensommaren och hösten. Joel Häggqvist betonar dock att mätserierna är för korta för att sambandet ska vara statistiskt belagt. Grundvattennivåerna är för närvarande låga i stora delar av Skåne.
De högsta uppmätta TFA-halterna i grundvatten på platser utan tidigare kända föroreningar har registrerats i naturreservatet Rövarekulan i Höör. Området ligger i en ravin med bokskog och omges av brukad jordbruksmark. Provplatsen är placerad i en sluttning nedanför odlingsmarken.
Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt jordbruksområden i Skåne, Halland, Västergötland, Östergötland och Uppland. Universitetet uppgav att de sammanlagda årliga halterna av TFA-bildande växtskyddsmedel i ytvatten generellt var högst i det skånska typområdet M42. Sedan 2016 har fluopyram varit den vanligaste TFA-bildande substansen både där och i det östgötska typområdet O18.
Kemikalieinspektionen har inlett en omprövning av 38 svenska växtskyddsmedel som innehåller diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol eller tau-fluvalinat. Ämnena kan brytas ned till TFA. Myndighetens mål är att besluta om produktgodkännandena senast den 30 april 2028, med möjlighet till högst 18 månaders anstånd.
Vanliga långkedjiga PFAS-ämnen kan renas med aktivt kol, men metoden fungerar sämre för TFA, som i stor utsträckning passerar genom filtren. Enligt Joel Häggqvist krävs därför separat avancerad rening. Omvänd osmos kan användas för dricksvatten, men metoden är dyr och omständlig. Någon möjlighet att filtrera bort ämnena ur hela naturmiljön finns inte.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har sänkt det acceptabla dagliga intaget av TFA från 0,05 till 0,014 milligram per kilogram kroppsvikt och dag. Den akuta referensdosen har fastställts till 0,07 milligram per kilogram kroppsvikt. Livsmedelsverket bedömer att svenska konsumenter för närvarande har god marginal till de nya nivåerna.
Regeringen har föreslagit ett svenskt PFAS-förbud för bland annat kläder, skor, impregneringsmedel, köksredskap, kosmetiska produkter och skidvalla. Förbudet är planerat att börja gälla den 1 januari 2028. Ytterligare 10 miljoner kronor har avsatts till myndighetsuppdrag inom den nationella handlingsplanen mot PFAS-föroreningar.
Europeiska kemikaliemyndigheten meddelade i mars 2026 att myndighetens riskbedömningskommitté stödjer en bred EU-begränsning av tillverkning, försäljning och användning av PFAS, med riktade undantag för vissa användningsområden.
Naturvårdsverket genomför tillsammans med berörda tillsynsmyndigheter en nationell tillsynskampanj under 2026 och 2027 med fokus på PFAS-förorenade brandövningsplatser. Naturvårdsverket bedömer att grundvattenprovtagning generellt är den bästa metoden för att fastställa om PFAS finns vid ett misstänkt förorenat område, eftersom många av ämnena är vattenlösliga.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk utan värderande eller laddade ord från journalisten. Informationen presenteras i form av fakta och återgivna uttalanden från källor som experts, myndigheter och universitet. Eventuella hårda uttryck eller värderingar förekommer endast i återgivna påståenden eller citerade bedömningar från källorna, vilket inte påverkar poängen negativt. Journalisten undviker egna slutsatser, förstärkningar eller spekulationer och håller sig till en neutral ton genom hela texten. En mindre poängavdrag görs då vissa formuleringar, exempelvis "behövs separat avancerad rening" och "metoden är dyr och omständlig", något förstärker problemets omfattning utan tydlig källhänvisning i just dessa meningar, men detta är marginellt och påverkar inte textens helhetsintryck av oberoende.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst en vänsterorienterad politisk riktning genom att betona behovet av statliga åtgärder, regleringar och miljöskydd. Myndigheters undersökningar lyfts fram som lösningar, och problemet ses som strukturellt med fokus på hälsa och miljö snarare än marknadslösningar eller individuellt ansvar. Bristen på näringslivsperspektiv och kritik mot privata initiativ förstärker denna inriktning.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas signalerar en miljö- och folkhälsorisk kopplad till PFAS-föroreningar i svenska städer. Problemet framställs som utbrett i urbana miljöer, medan lösningar kopplas till myndighetsinsatser och statliga regleringar.
Språk och ton:
Artikeln använder faktabaserat och återhållsamt språk utan värderande ord, men framhäver myndigheternas roll och behovet av striktare regler och åtgärder.
Källbalans:
Myndigheter och statliga institutioner såsom SGU, Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket får mest utrymme, medan motsatta perspektiv från exempelvis industrin eller näringslivet saknas.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar diskussion om eventuella ekonomiska kostnader eller konsekvenser för näringslivet, samt perspektiv på marknadslösningar eller alternativa privata initiativ för hantering av PFAS.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Apotea lät minderåriga köpa farliga mängder paracetamol
Minderåriga har kunnat köpa skadliga mängder paracetamol från nätapoteket Apotea utan ålderskontroll. Apotea uppgav att...

Erfan Esfandiari och Gol Mohammad Mohammadi avrättade
Erfan Esfandiari och Gol Mohammad Mohammadi, som deltog i de regimkritiska protesterna i Iran, avrättades...

16-åring åtalas efter vansinnesfärd med A-traktor
En pojke i 16-årsåldern åtalas för grov vårdslöshet i trafik efter att ha kört en...

Andreas T Olsson hyllar Gösta Ekman i Sommar
Andreas T Olsson ägnar en del av sitt Sommar i P1 åt mentorn Gösta Ekman,...
