Péter Magyar pressas till snabba reformer i Ungern

Den nya ungerska regeringen under premiärminister Péter Magyar arbetar under stark tidspress för att genomföra omfattande reformer som krävs för att landet ska få tillgång till stora EU-medel som varit frysta under flera år. Europeiska kommissionen har klargjort att samtliga mål i medlemsländernas återhämtningsplaner måste vara uppfyllda senast i augusti 2026, vilket sätter en tydlig tidsgräns för reformarbetet. Efter överläggningar med Péter Magyar meddelade kommissionen samtidigt att omkring 10 miljarder euro kunde göras tillgängliga för Ungern och att framsteg hade gjorts även när det gäller villkoren för sammanhållningsfonderna.

Maktskiftet följde på valet i april, där Tisza vann en klar majoritet. Den slutliga rösträkningen gav partiet 141 av parlamentets 199 mandat, medan Viktor Orbáns parti Fidesz fick 52 mandat. Resultatet innebär att regeringen har den två tredjedels majoritet som krävs för att ändra grundlagen. Den 15 juni antog parlamentet också en grundlagsändring som begränsar tiden som premiärminister till högst åtta år. Vid omröstningen röstade 150 ledamöter för förslaget, 50 emot och sex avstod.

Den starka parlamentariska ställningen ger regeringen stora möjligheter att förändra lagstiftningen, men människorättsjuristen Márta Pardavi, som leder människorättsorganisationen Ungerska Helsingforskommittén, betonar att reformerna måste genomföras rättssäkert och omfatta hela samhällssystemet. Hon säger att landet ännu inte är framme vid den punkt där problemen kan anses lösta och hoppas att förändringarna genomförs brett, inte bara inom enstaka områden. Enligt henne är EU-finansieringen viktig eftersom många ungrare har en pressad ekonomisk situation och vill se snabba förbättringar.

Regeringen vill förändra myndigheter, domstolar och statliga bolag där personer med koppling till Viktor Orbáns tidigare styre har haft inflytande. Samtidigt rankas Ungern fortfarande, tillsammans med Bulgarien, sist bland EU:s medlemsländer i Transparency Internationals korruptionsindex för 2025 med 40 poäng av 100. Den 10 juli presenterade regeringen dessutom ett lagförslag om att inrätta den oberoende myndigheten National Asset Protection and Recovery Office. Enligt förslaget ska myndigheten spåra och återkräva offentliga tillgångar som gått förlorade genom missbruk eller korruption. Ledningen ska bestå av en ordförande och fyra ställföreträdare, där tre måste vara åklagare, och samtliga ska godkännas av parlamentet.

Europeiska kommissionen har också meddelat att Ungern begärt att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten, EPPO, som utreder bedrägerier och korruption som påverkar EU:s ekonomiska intressen. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppgav att ett ungerskt medlemskap ska ge invånarna ett ytterligare skydd för att EU-medel används på rätt sätt.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard träffade Ungerns nya utrikesminister Anita Orbán i Budapest i början av juni. Efter mötet sade Maria Malmer Stenergard till TT att den nya regeringen vill vara en del av Europeiska unionen och genomföra nödvändiga reformer, särskilt när det gäller rättsstatens principer. Hon framhöll samtidigt att en så stor parlamentarisk majoritet ger regeringen kraftfulla möjligheter att genomföra betydande förändringar men också innebär ett stort ansvar. Anita Orbán lämnade inga kommentarer i samband med mötet och hänvisade till ett intensivt arbetsschema.

Den nya regeringen har även lovat ett friare medielandskap efter år då statsmedier och flera stora mediehus förändrats under Viktor Orbáns styre. Journalisten Viktória Serdült, som arbetar för den oberoende tidskriften HVG och internationella medier, säger att det nu är mediernas uppgift att hitta sin nya roll men påpekar att 16 års utveckling inte kan förändras på några månader. Hon berättar också att hon under förra årets Prideparad i Budapest för första gången oroade sig för sin egen säkerhet i arbetet.

Årets Budapest Pride genomfördes däremot med polisens godkännande och säkerhetsansvar. Enligt Associated Press deltog tiotusentals människor i den 31:a Prideparaden, som gick från operahuset över Donau via Erzsébetbron. Kristóf Bartucz från arrangören Budapest Pride uppgav inför evenemanget att statliga medier nyligen hade visat intresse för att bevaka paraden, något som enligt honom inte tidigare hade förekommit. Han sade samtidigt att förtroendet för de statliga medierna fortfarande är lågt. Associated Press uppgav också att regeringen vid tidpunkten för paraden ännu inte hade upphävt de lagar från Orbánperioden som begränsar hbtq-rättigheter och tidigare hade använts för att stoppa evenemanget.

Trots regeringsskiftet återstår flera frågor som fortsatt skapar motsättningar i landet. Regeringen har ännu inte tagit ställning i frågorna om samkönade äktenskap och adoption, samtidigt som Ungerns motstånd mot dessa frågor och landets vägran att ta emot flyktingar fortfarande innebär att ytterligare EU-medel hålls frysta. Márta Pardavi ser en risk att den politiska försiktigheten leder till att utlovade reformer skjuts upp och säger att civilsamhället i så fall kommer att behöva säga ifrån.

Totalt handlar de frysta EU-medlen om omkring 170 miljarder kronor. Drygt 100 miljarder utgör Ungerns andel av unionens återhämtningsfond efter coronapandemin. Därutöver omfattas regionalstöd och medel som stoppats till följd av inskränkningar av den akademiska friheten. För att pengarna ska kunna betalas ut behöver regeringen bland annat stärka domstolarnas oberoende, motverka korruption, öka insynen i den offentliga förvaltningen och avveckla de strukturer där stora delar av statens tillgångar har samlats.