Patienter larmar om kvarstående brister i ätstörningsvården

AI-genererad illustration

Lokalt Öst

Patienter larmar om kvarstående brister i ätstörningsvården

Av Malin NilssonPublicerad: 7 aug 06:462 min

Flera patienter och anställda vid Stockholms centrum för ätstörningar, SCÄ, upplever att problemen inom verksamheten kvarstår. Region Stockholm tog över ätstörningsvården i egen regi i slutet av 2024, då ambitionen var att vården skulle bli mer individanpassad, bland annat för personer med samsjuklighet som autism.

Emma Percivall, som fortfarande behandlas vid SCÄ, uppger att möjligheterna till individuella anpassningar har blivit allt mer begränsade. Hon var en av de patienter som tidigare under 2026 beskrev brister i verksamheten.

Lotta Odelius har levt med anorexi i 25 år och har även autism och PTSD. Hon efterfrågar bland annat anpassad kost utifrån svårigheter med vissa konsistenser samt möjlighet att äta ensam eller i mindre grupper. Lotta Odelius uppger att ledningen har bedömt hennes önskemål som alltför omfattande och beskriver det som mycket krävande att både hantera anorexin och försöka få den vård hon anser sig behöva.

En anonym anställd inom slutenvården uppger samtidigt att personalens möjligheter att anpassa behandlingen efter enskilda patienters behov är begränsade. Enligt den anställda styrs arbetet av fasta scheman, regler och behandlingsmetoder. Personen beskriver också en tystnadskultur och anser att utvecklingen har gått i motsatt riktning mot de ambitioner som presenterades när Region Stockholm tog över verksamheten.

Emma Morawski, biträdande verksamhetschef vid Stockholms centrum för ätstörningar, uppger i ett mejl att en tydligt strukturerad behandling kan göra att vården uppfattas som standardiserad. Enligt Emma Morawski visar verksamhetens uppföljning inte att patienter generellt beskriver vården som försämrad, samtidigt som åtgärder ska vidtas när brister upptäcks.

Mittenkoalitionen föreslår att en brukarrevision av hela psykiatrin ska genomföras med start inom ätstörningsvården under hösten 2026. Sandra Ivanovic Rubin (MP), ordförande för psykiatriutskottet, uppger att reformen fortfarande utvecklas och att alla delar ännu inte är på plats. Enligt Sandra Ivanovic Rubin behövs också mer forskning och fler behandlingsmetoder för patienter med de mest komplexa behoven.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 96%
96%
4%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett tydligt och sakligt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Alla hårda eller känslomässiga uttryck är tydligt återgivna som patienters, anställdas eller politikers uttalanden, vilket inte påverkar oberoendet negativt. Journalisten undviker att förstärka, förminska eller dra egna slutsatser om situationen och låter källorna uttrycka kritik och bedömningar. En viss subjektivitet kan uppfattas i vissa formuleringar som "kan göra att vården uppfattas som standardiserad", men detta är ett återgivet uttalande från verksamhetschefen, vilket inte sänker oberoendegraden. Sammantaget är artikeln saklig, neutral och oberoende i sin språkbehandling enligt givna kriterier.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhäver kritik mot brister i offentlig vård och vikten av anpassad, solidarisk vård för utsatta patienter med komplexa behov. Den lyfter patienter och anställdas kritik mot standardisering och bristande resurser i en statlig verksamhet, samt stödjer förslag på reformer och forskning, vilket sammantaget stärker en vänsterorienterad syn på stark stat och satsningar på sociala skyddsnät inom vården.

Rubrik och framing:
Verksamheten vid Stockholms centrum för ätstörningar har kvarstående brister som påverkar patienter negativt, trots omställning till regiondrift. Patienten och personalen framstår som de som utsätts för problem, medan ledningen och politiken framställs som ansvariga men lovar åtgärder.

Språk och ton:
Artikeln använder neutrala och sakliga ordval utan starka värdeladdade termer. Vissa beskrivningar från patienter och personal förstärker bilden av bristande vård och strukturproblem, vilket ger en tyngd åt deras kritik.

Källbalans:
Mest utrymme ges åt patienter och anonym personal som kritiserar vården. Ledningens och politikens röster finns med, men framstår mer som försvar och löften om förbättring. Motstånd eller mer positiva röster från andra parter saknas.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar en djupare analys av ekonomiska eller organisatoriska orsaker till problemen, samt perspektiv från andra vårdgivare eller patientgrupper. Det saknas också ett bredare politiskt perspektiv på prioriteringar inom psykiatrin.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.