
Illustration
Partierna satsar på röster utomlands
Inför höstens val riktar flera partier ökat fokus mot de svenskar som är bosatta utomlands. Enligt preliminära uppgifter finns knappt 220 000 utlandssvenskar upptagna i röstlängden, samtidigt som valdeltagandet i gruppen vanligtvis ligger strax över 30 procent.
Riksdagsledamoten Mattias Karlsson (SD) säger att även en mindre ökning av valdeltagandet kan få stor betydelse i ett jämnt val. Han uppger också att det finns indikationer på att gruppen kan ha en lutning åt höger, vilket enligt honom gör väljargruppen särskilt intressant för Sverigedemokraterna.
Riksdagsvalet 2022 avgjordes med omkring 46 000 rösters marginal mellan Tidöpartierna och de rödgröna partierna. Mot den bakgrunden följer partierna utvecklingen bland utlandssvenska väljare noggrant.
Eftersom utlandssvenskar inte har en egen valkrets är det svårt att kartlägga deras röstningsmönster. En större undersökning som genomfördes efter valet 2014 av valforskare vid Göteborgs universitet visade att väljare bosatta utomlands i högre grad röstade på borgerliga partier än genomsnittet i Sverige. Moderaterna fick då 36 procent av rösterna bland utlandssvenskarna jämfört med 23 procent i riksdagsvalet. Liberalerna hade också ett starkare stöd, medan Socialdemokraterna fick 15 procent jämfört med 31 procent nationellt.
Statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson, som deltog i undersökningen, säger att han bedömer att det fortfarande finns en övervikt åt höger bland utlandssvenskar. Samtidigt hade Sverigedemokraterna 2014 ett lägre stöd bland utlandssvenskar än i riksdagsvalet som helhet, med 7 procent jämfört med 13 procent. Mattias Karlsson säger att hans uppfattning är att stödet för partiet har ökat sedan dess, men att bedömningen bygger på anekdotiska observationer.
Sverigedemokraterna har inför årets val tillsatt en särskild arbetsgrupp för att nå väljare utomlands. Partiet vill bygga nätverk av sympatisörer i andra länder och samtidigt säkerställa att partiets valsedlar finns tillgängliga på ambassader och konsulat. Särskild uppmärksamhet riktas mot länder där många svenskar bor, bland annat USA, Norge, Storbritannien, Spanien och Thailand.
Den 21 maj arrangerades en valdebatt i Svenska kyrkan i Paris. Under kvällen gavs information från ambassaden om röstningsförfarandet och deltagarna fick ta del av en debatt mellan riksdagsledamöterna Lawen Redar (S), Martin Ådahl (C) och Mats Green (M).
Lawen Redar säger att mötet gav henne nya intryck. Hon uppger att intresset för Socialdemokraternas politik var påtagligt, men framhåller också att många deltagare engagerade sig i frågor som svensk tillväxt och arbetslöshet. Enligt henne påverkar den höga arbetslösheten bilden av Sverige bland personer som bor utomlands.
Historiskt har utlandsröster spelat roll i svenska val. Under valnatten 1979 såg Socialdemokraterna och Olof Palme länge ut att vinna valet, men efter att de sista post- och utlandsrösterna räknats gick det avgörande mandatet till Moderaterna.
Lawen Redar säger att Socialdemokraterna tidigare inte prioriterade utlandssvenska väljare tillräckligt. Inför årets val planerar partiet att utöka sin kommunikation mot gruppen och delta i fler valdebatter utomlands. Förfrågningar har redan kommit från London och Bryssel.
Hon säger också att hon inte är säker på att utlandssvenskar även framöver kommer att rösta mer åt höger, även om det enligt henne har varit fallet historiskt.
Moderaterna och Liberalerna planerar också riktade kampanjer mot väljare bosatta utanför Sverige. Partierna vill inte redovisa detaljerna i årets satsningar. Vid föregående val skickade Moderaterna personliga videohälsningar från statsminister Ulf Kristersson till utlandssvenskar som fanns i röstlängden och bedrev kampanjverksamhet i Hyde Park i London.
Valmyndigheten arbetar samtidigt med att öka informationen till väljare utomlands efter ett särskilt regeringsuppdrag. Omkring 82 000 personer som redan har fallit ur eller riskerar att falla ur röstlängden har kontaktats. Svenskar som flyttat utomlands måste registrera sig på nytt efter tio år för att behålla sin plats i röstlängden.
Inför årets val införs också möjligheten för utlandssvenskar att förtidsrösta under besök i Sverige. Röstning kan dessutom ske via ambassader, konsulat eller genom brevröstning. För brevröstning krävs särskilt material samt två vittnen som fyllt 18 år.
Utlandsröstkort och material för brevröstning skickas ut i juli. Brevröster från utlandet får börja skickas från och med den 30 juli.
Analys
Förklaring:
Artikeln är överlag mycket sakligt och neutralt skriven. Journalisten använder ett neutralt och opartiskt språk och undviker egna värderingar, spekulationer, förstärkningar eller dramatiseringar. Alla värderande och hårda uttryck i texten är tydligt tillskrivna källor såsom politiker, valforskare och statsvetarprofessorer, vilket inte påverkar poängen negativt. Det finns inga tecken på att journalisten drar egna slutsatser eller försöker styra läsarens känslor. Ett mycket litet avdrag görs eftersom det finns en något otydlig övergång i en mening där en källa inte upprepas, men sammanhanget gör att detta inte utgör en större brist. Sammantaget bedöms artikeln som mycket välskriven och oberoende från journalistens egna värderingar.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst högerpolitiken genom att lyfta fram utlandssvenskarnas starkare stöd för borgerliga partier, särskilt Sverigedemokraternas och Moderaternas aktiva kampanjer inför valet. Den skapar en verklighetsbild där högern är mer engagerad och strategisk i denna väljarkategori, medan vänsterns insatser framstår som mer passiva och osäkra. Detta speglar en högerinriktad framing, även om flera perspektiv finns med, vilket gör högerinkluderingen starkast.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden fokuserar på betydelsen av utlandssvenskarnas röster och deras politiska lutning, där särskilt högerpartier framställs som intresserade och aktiva i att nå denna grupp. Utlandssvenskar framstår som potentiellt avgörande väljare med en högerprofil, medan Socialdemokraterna och andra partier beskrivs som mer försiktiga och sent engagerade.
Språk och ton:
Språket används neutralt utan tydliga värdeladdade ord, men framställningen av SD:s och högerpartiernas satsningar framstår som handlingskraftiga och strategiska, medan socialdemokraternas insatser framställs som mer efterhängsna och reflekterande.
Källbalans:
Källorna inkluderar företrädare från Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Centern och Moderaterna samt en statsvetarprofessor, vilket ger utrymme åt flera politiska perspektiv. Dock betonas främst högerpartiernas starkare stöd bland utlandssvenskar och deras aktiva kampanjer, medan vänsterns förslag och fördelar mindre lyfts fram.
Utelämnanden och kontext:
Artikelns fokus på utlandssvenskarnas högerlutning utelämnar fördjupad analys av vänsterpolitikens möjliga attraktionskraft för denna grupp eller strukturella frågor kopplade till utlandsboende. Alternativa perspektiv på hur valdeltagande kunde ökas på ett mer jämlikt sätt saknas.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Ovanligt väderfenomen utanför Hjärnarp
Sent på tisdagskvällen fick Jimmy Lundgren, 40, från Hjärnarp syn på ett ovanligt väderfenomen när...

Pojke avled efter olycka i container
En pojke har avlidit efter en olycka i Sandviken på fredagen. Enligt polisen fastnade pojken...

EU tar nästa steg med kandidatländer
EU:s 27 medlemsländer har enats om att Ukraina och Moldavien ska gå vidare i processen...

EU-länder eniga om nya flygregler
EU:s medlemsländer har nått en överenskommelse om nya regler för flygpassagerares rättigheter. Enligt diplomater uppger...
