
AI-genererad illustration
Partier splittrade om uran trots nej till alunskiffer
Gruvplanerna i Jämtlands län har blivit en tydlig valfråga. Partiernas förstanamn till riksdagen är i huvudsak överens om att brytning ur alunskiffer inte bör tillåtas med dagens teknik och kunskapsläge, men synen på ett nationellt förbud, framtida uranbrytning och kommunernas inflytande skiljer sig åt.
Flera partier hänvisar till risker för vatten, jordbruksmark och omfattande ingrepp i landskapet. Liberalerna och andra kandidater vill inte stänga dörren för all framtida brytning, utan förespråkar hård miljöprövning och kommunalt veto. Kristdemokraternas kandidat säger nej till alunskifferbrytning och är mycket tveksam till urangruvor. Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill gå längre och förespråkar nationellt förbud mot brytning i alunskiffer, medan Centerpartiet samtidigt vill kunna använda uran som biprodukt vid annan mineralutvinning i fast bergart om miljökraven uppfylls.
Synen på uran skiljer partierna tydligare åt. Vänsterpartiet och Centerpartiet vill inte se urangruvor i Sverige eller Jämtlands län. Miljöpartiet vill förbjuda både uranbrytning och brytning i alunskiffer med hänvisning till risker för ekosystem, människors hälsa, dricksvatten och jordbruksområden. Liberalerna är däremot inte principiellt emot uranbrytning och stod bakom att det generella förbudet mot uranutvinning togs bort den 1 januari 2026. Även andra kandidater som motsätter sig brytning i den jämtländska alunskiffern öppnar för att uran i framtiden skulle kunna utvinnas i Sverige om metoden är säker och miljöpåverkan kan accepteras.
Samtliga partier utom Sverigedemokraterna har tagit ställning för ett kommunalt veto mot alunskifferbrytning. Sverigedemokraternas kandidat vill avvakta den statliga utredning som ska föreslå hur kommunernas inflytande kan stärkas innan partiet tar ställning till den exakta utformningen.
Regeringen har utsett Anna Zilla, rådman vid Östersunds tingsrätt och tidigare chef för Naturvårdsverkets rättsenhet, till utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 17 februari 2027 och omfattar även frågan om ett kommunalt veto skulle kunna få retroaktiv verkan.
Frågan är samtidigt kopplad till konkreta gruvprojekt i länet. Bergsstaten tog den 27 augusti 2024 emot Vanadis Battery Metals AB:s ansökan om bearbetningskoncession för Häggån K nr 1. Ansökan gäller vanadin, nickel, zink och molybden i ett område som huvudsakligen ligger i Bergs kommun men även berör Åre kommun. Ärendet omfattar en specifik miljöbedömning enligt miljöbalken.
Sveriges geologiska undersökning behandlar dessutom Häggån som ett pågående ärende om nytt riksintresse för vanadin och har skickat frågan på remiss. Myndigheten har också ett separat pågående ärende som gäller vanadinfyndigheten Viken i Bergs kommun. Bergs kommun uppgav i juni 2026 att den lämnat remissvar om Häggån och tagit fram en teknisk riskanalys som ifrågasätter om fyndigheten är tillräckligt utredd. Underlaget pekar bland annat på risker för grundvatten och Storsjöns tillrinningsområde.
Länsstyrelsen i Jämtlands län har avrått Bergsstaten från att bevilja bearbetningskoncession för Häggån K nr 1 utifrån det underlag som då fanns. Länsstyrelsen pekade bland annat på brister i utredningen av påverkan på Storsjön, jordbruk, rennäring, kulturmiljö och friluftsliv. Vanadis Battery Metals AB har därefter begärt längre tid för att komplettera projektunderlaget, vilket har skjutit fram ett möjligt beslut om bearbetningskoncession till tidigast 2028.
Aura Energy uppger att bolaget äger Häggånprojektet till 100 procent genom dotterbolaget Vanadis Battery Metals AB och uppskattar att fyndigheten, utöver andra koncessionsmineral, innehåller omkring 800 miljoner pund uran. Sveriges geologiska undersökning anger att alunskiffern i södra Storsjöområdet i genomsnitt innehåller omkring 245 gram uran per ton. Uranrika graniter ligger enligt myndigheten normalt på omkring 15–40 gram per ton.
Motståndet mot planerna har också märkts lokalt. Initiativtagaren Annika Boman har lämnat över 1 483 namnunderskrifter till Sveriges geologiska undersökning med anledning av myndighetens förslag att peka ut området i Oviken som riksintresse för mineralutvinning.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett neutralt och sakligt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Informationen presenteras utan förstärkningar, förminskningar eller emotionellt laddade ord och med tydlig källhänvisning där sådana finns. Eventuella värderande eller starka uttryck återges som uttalanden från partier, myndigheter eller andra källor och betraktas därför inte som journalistens egna ord. Vissa beskrivningar av partiers ståndpunkter och risker hanteras neutralt utan egna slutsatser eller överdrifter. Några formuleringar kring ’mycket tveksam’ är partegen och kan ses som citerade åsikter hos Kristdemokraternas kandidat. Sammantaget är språket tydligt faktabaserat, sakligt och opartiskt, vilket ger en mycket hög grad av oberoende i texten.
Förklaring:
Artikeln främjar främst vänsterns perspektiv då fokus ligger på miljörisker, statliga regelverk och kommunalt inflytande, och framhåller partier som vill förbjuda eller kraftigt begränsa uranbrytning. Den ger tydligt större utrymme åt miljöpartier och vänsterpartiets infallsvinklar och betonar hot mot natur och hälsa, vilket är typiska vänsterinriktade prioriteringar. Högerns och marknadens argument är mer undanskymda och mindre framträdande.
Rubrik och framing:
Artikeln framställer en delad politisk verklighet där miljörisker och lokal påverkan sätts i fokus. Partier som förespråkar miljöskydd och strikt regeringskontroll framstår som lösningar medan gruvbolag och partier med mer öppna positioner om uranbrytning framstår som potentiellt problematiska.
Språk och ton:
Språkbruket är faktabaserat utan tydliga värdeladdningar, men tonvikten på miljörisker, lokalt motstånd och statliga utredningar ger en subtil förstärkning av miljö- och hälsorelaterade argument, vilket gynnar partier med starkare miljö- och statligt skyddsfokus.
Källbalans:
Partier med miljöinriktning (Vänsterpartiet, Miljöpartiet) och statliga myndigheter (Naturvårdsverket, Länsstyrelsen) ges mycket utrymme, medan näringslivets perspektiv finns men är mer återhållsamt. Sverigedemokraterna ges begränsat utrymme och miljökritiska liberala röster kommenteras men med mer betoning på restriktioner.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar djupare ekonomiska argument för uranbrytning, som jobbmöjligheter eller nationell energi- och råvarustrategi, vilket skulle kunna ge en bredare högerinriktad kontext. Perspektiv från näringslivets fördelar eller försvar av industriell expansion är relativt svagt belysta.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Vänsterpartiet kritiserar Linde Gas planerade anläggning
Vänsterpartiet i Luleå motsätter sig placeringen av den nya gasanläggning som Linde Gas planerar på...

Malå köper mordkopplat hus – ska rivas
Malå kommun har köpt ett sedan länge övergivet hus i centrala Malå för 40 000...

Stora störningar slår mot Telias nät i Berg
Telias mobilnät har omfattande driftproblem i stora delar av Bergs kommun. Enligt Telias driftkarta sträcker...

Minst 100 kandidater strukna från vallistor
Minst 100 kandidater har sedan den 1 september strukits från partiernas vallistor runt om i...
