Partier splittrade om fler mottagningar för unga vuxna

AI-genererad illustration

Lokalt Väst

Partier splittrade om fler mottagningar för unga vuxna

Av Malin NilssonPublicerad: 7 sep 06:486 min

Västra Götalands enda mottagning som helt är inriktad på unga vuxnas psykiska ohälsa har betydligt fler sökande än den kan ta emot. Mottagningen för unga vuxna, MUX, i Göteborg tar in omkring 130 nya patienter per år och har totalt cirka 250 inskrivna. Enligt verksamhetschefen Hanna Söderberg får ungefär var fjärde person som försöker boka tid en plats.

Hanna Söderberg bedömer att Västra Götaland skulle behöva minst tio ytterligare liknande verksamheter och dessutom fler mottagningar i Göteborg. Hon beskriver belastningen på MUX som hög. Västra Götalandsregionen beskriver verksamheten som en vårdnivå mellan primärvården och specialistpsykiatrin och anger att MUX inte tar över någon av dessa verksamheters uppdrag. En planerad behandling ska enligt regionen normalt kunna genomföras inom cirka sex till åtta månader.

MUX riktar sig till personer mellan 18 och 28 år som tidigare har haft kontakt med exempelvis vårdcentral, ungdomsmottagning eller annan psykologisk behandling. Vården kan bestå av psykologisk behandling, medicinsk bedömning eller behandling och fysioterapi. Insatserna kan genomföras individuellt, i grupp, som par eller tillsammans med familjen.

Mottagningen använder inte ett traditionellt kösystem. Hanna Söderberg uppger att nya tider i stället görs tillgängliga med jämna mellanrum och att en vanlig kö annars skulle motsvara omkring fem års väntetid. Enligt 1177 öppnar MUX för nysökande åtta gånger per år. Nästa publicerade omgång med digitala bedömningssamtal blir bokningsbar den 25 september 2026 klockan 11.00.

En av patienterna är Sara, som första gången sökte hjälp på en vårdcentral i Borås när hon var 18 år. Hon remitterades vidare till specialistpsykiatrin men togs enligt henne inte emot. Efter behandlingsförsök i primärvården skickades hon på nytt till specialistpsykiatrin, där hon enligt egen uppgift åter fick avslag. Det dröjde två år innan hon fick den vård hon behövde. Efter en flytt till Göteborg kom hon i kontakt med MUX. Hon beskriver hjälpen där som mycket bra och uppger att hon snart ska skrivas ut.

Problem i övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin har även uppmärksammats av Inspektionen för vård och omsorg. I en rapport från 2023 pekade myndigheten ut tiden kring 18-årsdagen som ett område där vården ofta brister, bland annat genom långa väntetider och avbrott i pågående behandling.

En analys av klagomål från 2022 som gjordes av Inspektionen för vård och omsorg och patientnämnderna visade att en tredjedel av klagomålen till Inspektionen för vård och omsorg från personer mellan 18 och 29 år gällde vård för psykisk ohälsa. Hos patientnämnderna var motsvarande andel mer än en fjärdedel. Ungefär en fjärdedel av Inspektionen för vård och omsorgs klagomål från unga vuxna om psykisk ohälsa rörde patienter med allvarlig psykisk ohälsa.

Folkhälsomyndigheten redovisar samtidigt att antalet personer mellan 18 och 29 år som vårdades inom psykiatrisk specialistverksamhet ungefär fördubblades mellan 2008 och 2024 bland både kvinnor och män. Myndigheten uppger också att yngre personer oftare får psykiatrisk vård än äldre. I en befolkningsundersökning från 2024 svarade 60 procent av 18–29-åringar med erfarenhet av psykisk ohälsa att det skulle kännas svårt att berätta om den för någon. Det var den högsta andelen bland de redovisade åldersgrupperna.

Socialstyrelsen har i en kartläggning redovisat att 21 procent av kvinnorna och 12 procent av männen mellan 18 och 24 år hade en psykiatrisk diagnos. Myndigheten konstaterade samtidigt att unga i områden med stora socioekonomiska utmaningar mer sällan diagnostiserades och fick vård för psykisk ohälsa. Socialstyrelsen arbetar också med nya nationella riktlinjer för psykiatriska tillstånd för barn, ungdomar och vuxna inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Riktlinjerna planeras att publiceras 2028, och myndigheten anger kvarstående ojämlikheter i vård och stöd som ett skäl till arbetet.

Frågan om fler specialiserade mottagningar delar partierna i Västra Götalandsregionen inför valet. Centerpartiet, Liberalerna, Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna svarar ja på frågan om regionen bör satsa på fler sådana mottagningar.

Centerpartiet hänvisar till långa köer inom psykiatrin och anser att fler typer av insatser och mottagningar behövs. Liberalerna vill ha fler mottagningar för unga vuxna men vill samtidigt sätta in vård tidigare. Partiet föreslår bland annat vårdval för psykisk ohälsa för barn och unga, ett starkare arbete på vårdcentralerna, fast läkarkontakt och en utredning om vårdval inom psykoterapi.

Vänsterpartiet vill bygga ut vården för unga vuxna i hela regionen och framhåller även behovet av samverkan med vårdcentraler, studenthälsa och andra verksamheter. Sverigedemokraterna uppger att tillgängligheten vid MUX i Göteborg har varit ett känt problem under flera år och vill öka antalet mottagningar efter behov. Kristdemokraterna beskriver köerna som oacceptabla och uppger att partiet är berett att prioritera fler mottagningar.

Moderaterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill inte i första hand bygga ut just MUX-modellen. Moderaterna vill i stället införa vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin för att öka antalet vårdgivare och kapaciteten samt se över den nuvarande åldersgränsen för BUP och möjligheten till förlängd tillgång för unga vuxna.

Miljöpartiet anser att arbetet med psykisk hälsa bland unga och unga vuxna behöver stärkas men är inte övertygat om att fler specialiserade MUX-mottagningar är den bästa lösningen. Partiet vill i stället prioritera bland annat ungdomsmottagningar, vårdcentraler, förebyggande insatser och samverkan mellan olika delar av vården. Socialdemokraterna uppger att målet främst är att unga ska få rätt hjälp nära hemmet. Partiet framhåller att det inte finns något politiskt beslut om ett visst antal nya MUX-mottagningar och att vården för unga vuxna ses över.

Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner har för 2026 träffat en överenskommelse om 1,32 miljarder kronor till psykisk hälsa och suicidprevention. Regeringen anger att 548 miljoner kronor går till regionerna och att ett av fyra prioriterade utvecklingsområden gäller insatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland barn och unga. Västra Götalandsregionen har också antagit en regional plan för psykisk hälsa och suicidprevention som gäller till och med 2034, där barn, unga och unga vuxna hör till de grupper som särskilt lyfts fram.

För Sara är vården för unga vuxnas psykiska ohälsa den viktigaste frågan inför valet. Hon anser att modellen vid MUX fungerar och att mer resurser behövs för att fler mottagningar ska kunna öppna och fler patienter få hjälp.

Personer som mår psykiskt dåligt under flera veckor och får svårigheter i vardagen bör kontakta en vårdcentral. Stöd kan även finnas via företagshälsovård eller studenthälsa. Barn och unga kan vända sig till elevhälsan, ungdomsmottagning, vårdcentral eller BUP, och 1177 kan ge vägledning. Vid akuta självmordstankar, självmordsplaner eller tankar på att skada sig själv eller någon annan ska psykiatrisk akutmottagning kontaktas eller 112 ringas direkt.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 95%
95%
5%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett sakligt och neutralt språk, utan egna värderingar, spekulationer eller känslomässigt laddade ord från journalisten. Fakta presenteras tydligt och i ett objektivt sammanhang. Hårda eller starka uttryck förekommer endast i återgivna uttalanden från källor, exempelvis partiernas och intervjupersoners egna ord, vilket följer riktlinjerna och påverkar inte bedömningen negativt. Det finns ingen förstärkning, överdrift eller egna slutsatser från journalisten, utan texten håller sig till en neutral återgivning av fakta, uttalanden och statistik. Texten är välbalanserad och korrekt hänvisar till källor när värderingar eller subjektiva beskrivningar visas. Därför ges en hög poäng, men inte full pott, då en strikt absolut neutralitet är svår att uppnå i en faktabaserad journalistisk text som även innehåller en intervju och källhänvisningar.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
65%
25%
10%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar framförallt vänsterideologin genom att framhäva behovet av ett utökat offentligt ansvar och investeringar i psykiatrisk vård för unga vuxna, med fokus på jämlik tillgång och sociala skyddsnät. Perspektiven som lyfts fram drivs av offentliga aktörer och betonar systembrister som kräver statliga lösningar. De mer marknadsorienterade, individuellt ansvarstagande eller nedskärningsinriktade perspektiven, som skulle kopplas till höger, är i stort sett frånvarande. Mittenspår finns i viss pragmatisk redovisning av olika partier men är mindre framträdande jämfört med den vänsterinriktade tonen om stärkt välfärdsstat och ökad offentlig vård.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en bristande tillgång till specialiserad psykiatrisk vård för unga vuxna med psykisk ohälsa, där vården anses otillräcklig och efterfrågan mycket hög. Problemet ligger i begränsade resurser och långa väntetider, medan lösningen framställs som ett utökat antal specialiserade mottagningar och bättre samverkan mellan vårdinstanser.

Språk och ton:
Artikeln använder neutrala och faktabaserade ordval utan förstärkningar eller förminskningar. Patienten Sara framstår positivt som en berättelse om lyckad vård genom MUX, medan väntetider och systembrister får uppmärksamhet utan att skuldbeläggas aktörer med starka negativa omdömen.

Källbalans:
Källorna består av verksamhetschef, patient, regionrepresentanter, myndigheter som Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Inspektionen för vård och omsorg samt olika politiska partier med varierande ståndpunkter. Både kritiker och förespråkare för utbyggnad får utrymme, dock med mer fokus på behovet av utökade offentliga resurser och organisatoriska förändringar inom vården.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar ett tydligt perspektiv som kritiserar offentlig sektors effektivitet eller alternativ till statligt driven vård, t.ex. privata alternativ eller individens ansvar. Ekonomiska och skattemässiga aspekter av utbyggnad av vården tas inte upp, vilket kunde ge en mer högerorienterad kontext. Fler privata lösningar eller marknadsutveckling diskuteras inte.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.