Partier eniga om att rädda landets skjutbanor

Riksdagspartiernas företrädare enades om behovet av att motverka fler nedläggningar av skjutbanor när Svenska Jägareförbundet arrangerade en jaktpolitisk debatt under Västgård Game Fair i Kall. Debatten hölls den 1 augusti klockan 13 och leddes av förbundets riksjaktvårdskonsulent Anders Nilsson. Mässan pågick den 31 juli–2 augusti 2026 och behandlade bland annat jakt, fiske, skytte, hundar, skogsbruk och landsbygdsfrågor.

På plats fanns företrädare för Centerpartiet, Vänsterpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna. Miljöpartiet deltog inte. Riksdagsledamoten Kajsa Fredholm från Vänsterpartiet uppgav att partiet är berett att finansiera skjutbanor och beskrev frågan som mycket viktig.

Regeringen beslutade den 28 juli 2026 att tillsätta en utredning om tillgången till civila skjutbanor. Sportskytten och konsulten Pia Clerté utsågs till särskild utredare. Hon ska bland annat pröva om kommuner bör behöva erbjuda en alternativ plats när en skjutbana stängs, om regler enligt plan- och bygglagen kan förenklas och om staten bör lämna ekonomiskt stöd. Utredningen ska samtidigt beakta risken för att kriminella nätverk gynnas av lättnader eller stöd och ska redovisas senast den 31 augusti 2027.

Under debatten uppstod oenighet om det politiska ansvaret för stängda skjutbanor. Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin från Moderaterna anklagade delar av det rödgröna blocket för att ha drivit en annan linje i jakt- och skogspolitiken. Som exempel nämndes stängningar i Umeå och Stockholm, där kommunerna styrts av Socialdemokraterna. Anna-Caren Sätherberg från Socialdemokraterna hänvisade till bullerregler och framhöll att berörda kommuner får svara på vad som hindrat verksamheterna från att fortsätta.

Partierna var även överens om att fler ska kunna jaga och fiska på statlig mark. Karin Jonsson från Centerpartiet, oppositionsråd i Krokoms kommun, betonade att fjällområdena behöver delas med samerna och att frågorna bäst hanteras lokalt med ömsesidig respekt. Johan Näslund, ordförande för Liberalerna i Östersund, framhöll att förändringar måste planeras noggrant för att vara långsiktigt hållbara och undvika konflikter.

Även rovdjursförvaltningen och Naturvårdsverkets förslag till nya jakttider behandlades. Landsbygdsminister Peter Kullgren från Kristdemokraterna sade att partiet vill minska vargstammen till omkring 170 individer. Naturvårdsverket anger att Sveriges rapporterade referensvärde är 170 vargar och beskriver nivån som ett golv, inte ett tak. Myndigheten uppger samtidigt att regeringen har angett 270 vargar som ett första delmål för förvaltningen under 2026.

Naturvårdsverket bedömer att en minskad vargstam kräver förstärkt övervakning av genetiska och demografiska förändringar samt fortsatt genetiskt utbyte med östliga vargpopulationer. Vargens status enligt Bernkonventionen ändrades den 7 mars 2025 från strikt skyddad till skyddad, men EU-kommissionen har klargjort att medlemsländerna fortfarande måste upprätthålla en gynnsam bevarandestatus. Sveriges tidigare rapporterade referensvärde från 2019 var 300 vargar, medan den senare rapporteringen av 170 individer har mött politisk och rättslig kritik.

Beslut om rovdjursjakt fattas inom en förvaltning där länsstyrelserna tar fram regionala underlag för licensjakt. Även nationella beslut och EU:s lagstiftning påverkar hur många rovdjur som får skjutas.