Pappa JO-anmäler kommun efter dotterns boklån

AI-genererad illustration

Lokalt Väst

Pappa JO-anmäler kommun efter dotterns boklån

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 18 okt 07:08•4 min

Strömstads kommun JO-anmäldes efter att personal vid stadsbiblioteket gjort en orosanmälan om en flicka i tioårsåldern. Anmälan gjordes efter att flickan lånat en roman med inslag av sexuellt våld. Hennes pappa, Diyar Mahmood, ifrågasätter bibliotekets agerande och anser att åtgärden var oproportionerlig.

Diyar Mahmood skickade sin JO-anmälan i mitten av juni 2026. Enligt Biblioteksbladet framförde han att bibliotekets hantering enligt hans uppfattning stred mot god förvaltningssed. Han hade dessförinnan försökt få besked från biblioteket om vilka riktlinjer personalen följt, men ansåg inte att han fått något tillfredsställande svar.

Händelsen började i maj, när flickan efter ett boktips på Youtube tillsammans med sin pappa reserverade romanen Haunting Adeline av H.D. Carlton. Boken tillhör genren dark romance och behandlar bland annat förföljelse, sexuella övergrepp och människohandel.

Det rörde sig om den engelskspråkiga originalutgåvan på 624 sidor, eftersom någon svensk översättning inte fanns. Diyar Mahmood har berättat för Biblioteksbladet att dottern förlorade intresset efter att ha läst omkring tio sidor.

Bibliotekspersonalen reagerade på lånet och kontaktade socialtjänsten för rådgivning. Enligt Strömstads kommuns yttrande till JO uppmanade socialtjänsten därefter personalen att lämna in en orosanmälan.

I sitt svar till JO förklarar kommunen att personalen bland annat upplevde oro för att barn som söker sig till den aktuella typen av litteratur kan leta efter skildringar av trauman som de själva har erfarenhet av.

Strömstads kommun har senare förtydligat att bedömningen grundades på flera omständigheter och inte enbart på romanens titel eller innehåll. I information som senast uppdaterades den 17 oktober framgår också att stadsbiblioteket aldrig tidigare gjort en orosanmälan av det aktuella slaget.

Frida Svensson, enhetschef på biblioteket, har förklarat för P4 Väst att personalen ska agera när det uppstår oro för ett barn och att det inte krävs någon omfattande oro för att en anmälan ska göras.

Diyar Mahmood är kritisk till att familjen blev föremål för en anmälan efter att biblioteket självt lånat ut boken. Han har beskrivit situationen genom att jämföra den med att en butik först säljer snus till en minderårig och därefter anmäler familjen.

När familjen kallades till socialtjänsten upplevde han inledningsvis att ansvaret låg hos honom själv. Efteråt ändrade han uppfattning. Han anser att biblioteket i stället hade kunnat kontakta honom direkt eller föreslå annan läsning för dottern.

Enligt Diyar Mahmood har händelsen orsakat stress och oro hos flickan. I en intervju med Sveriges Radios Ekot den 17 oktober berättade hon själv att hon inte ville återvända till biblioteket, eftersom hon var rädd att personalen skulle kontakta socialtjänsten igen.

Socialtjänstens ärende avslutades redan under sommaren efter ett möte med familjen. Det rapporterade Magasin K den 16 oktober med hänvisning till tidigare uppgifter i Strömstads Tidning.

Kommunen har samtidigt framhållit att alla ska kunna känna sig trygga med att låna den litteratur de önskar. Bibliotekarierna kontrollerar inte vilka titlar barn lånar och stadsbiblioteket har inga åldersgränser för boklån.

Däremot finns allmänna rekommendationer om vilka åldersgrupper olika böcker vänder sig till. Bibliotekspersonalen erbjuder också regelbundet råd om litteratur utifrån låntagarnas ålder och intressen.

Strömstads kommun beklagar att vårdnadshavaren anser att det var fel att kontakta socialtjänsten, men hänvisar till lagstiftningens krav på att en anmälan ska göras om det finns oro för att ett barn far illa.

Anmälningsskyldigheten regleras i 19 kap. 1 § socialtjänstlagen. Socialstyrelsen förklarar att skyldigheten gäller redan vid misstanke om att ett barn far illa och omfattar vissa myndigheter och yrkesverksamma. Sedan den 15 januari 2026 ingår även ytterligare myndigheter och ordningsvakter i bestämmelsen.

Socialstyrelsen anger också att det saknas särskilda formkrav för en orosanmälan. Myndigheten rekommenderar att den som anmäler redovisar sina egna iakttagelser och konkret beskriver vilka omständigheter som har väckt oron.

Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson kommenterade ärendet i Kulturnyheterna den 16 oktober. Han beskrev en orosanmälan som enbart grundas på ett boklån som ovanlig, men framhöll samtidigt att vuxna har ett gemensamt ansvar att reagera när de misstänker att barn riskerar att fara illa.

Dark romance har under senare tid fått ökad uppmärksamhet, bland annat genom litteraturgemenskapen BookTok på TikTok.

JO:s prövning av kommunens agerande återstår. Frida Svensson har uppgett att biblioteket inväntar myndighetens bedömning.

Justitieombudsmannen förklarar att en myndighet som ombeds lämna ett skriftligt yttrande ska redovisa sin bedömning av det inträffade och besvara JO:s frågor. När svaret har kommit in får anmälaren normalt möjlighet att lämna synpunkter innan granskningen avslutas.

En JO-granskning kan resultera i kritik mot en myndighet eller en enskild tjänsteperson. Justitieombudsmannen har däremot inte befogenhet att ändra myndighetsbeslut eller besluta om skadestånd.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%
97%
3%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln uppvisar ett mycket neutralt språkbruk där påståenden tydligt kopplas till källor och där journalisten inte gör egna värderingar eller slutsatser. Meningar återger vad olika aktörer säger eller uppger (t.ex. 'enligt Strömstads kommuns yttrande', 'Frida Svensson har förklarat'), och det finns få eller inga överordnade eller laddade ord som skulle antyda journalistens egna åsikt. Texten balanserar mellan familjens synpunkter, myndigheters uttalanden och mediakällors rapportering, utan att framställa aktörer som bättre eller sämre än vad källmaterialet anger. Även när känsliga eller kritiska uppgifter nämns (såsom kritik mot anmälan) görs detta i form av citerade eller kärnfullt återgivna uppgifter från källor, inte som journalistens egen värdering. Sammanhanget presenteras tydligt och konsekvent genom hela artikeln, vilket stärker oberoendet i språkbehandlingen.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
25%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln betonar barnskydds- och förvaltningsskyldigheter samt statens roll i att skydda barn, vilket överväger kritik mot myndigheter eller privatlivsintrång. Den presenterar lagar, vägledningar och ansvar hos bibliotekspersonalen som grund för beslutsfattande, samtidigt som den ger utrymme åt föräldrars kritik men utan att ifrågasätta behovet av skyddsåtgärder. Denna ton och vilka röster som lyfts tyder på en framtoning som stärker offentliga insatser och socialt skyddsnät, vilket gynnar vänsterorienterade värderingar om jämlikhet och starkare statlig roll.

Rubrik och framing:
Framingen framställer konflikten mellan förälderns oro och myndigheternas barnskyddsåtgärder kring ett boklån; fokus på riskbedömning, ansvar och rätt till skydd å ena sidan.

Språk och ton:
Informativ och saklig ton.

Källbalans:
Balanserad

Utelämnanden och kontext:
Saknas helt eller delvis bredare perspektiv från skolväsendet/barnhälsovården och jämförande praxis i andra kommuner. Även en kritisk granskning av hur orosanmälningar används i vardagssammanhang kunde ge ytterligare kontext.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.