
AI-genererad illustration
Över en miljon vill lämna arv till husdjur
Mer än en miljon svenskar kan tänka sig att testamentera pengar eller andra tillgångar till sitt husdjur, enligt en Sifo-undersökning som Verian genomfört på uppdrag av Familjens Jurist. Undersökningen omfattade 1 551 intervjuer med personer mellan 18 och 84 år och genomfördes i Verians slumpmässigt rekryterade Sifopanel mellan den 20 och 24 maj 2026. Bland personer i åldern 18–29 år uppger var tredje att de kan tänka sig ett sådant testamente, medan andelen bland kvinnor i samma åldersgrupp är 40 procent.
Influencern Alexandra Nilsson uppger att hon vill att hennes hundar ska få del av hennes kvarlåtenskap för att deras framtida omvårdnad ska vara tryggad. Hon beskriver hundarna som sina barn och framhåller att kostnaderna för veterinärvård och annan omsorg kan vara höga. Samtidigt visar undersökningen att många missuppfattar regelverket. Enligt Familjens Jurist tror 28 procent felaktigt att pengar kan testamenteras direkt till ett husdjur, trots att djur juridiskt betraktas som egendom. Familjens Jurist uppger även att 41 procent felaktigt tror att gemensam vårdnad om ett husdjur efter en separation är möjlig, trots att det är äganderätten som är avgörande. Sveriges riksdag fastslår i ärvdabalken att ett testamente ska vara skriftligt och undertecknas eller bekräftas av testatorn i två vittnens samtidiga närvaro. Sveriges Domstolar uppger dessutom att personer med barn eller andra bröstarvingar inte fritt kan testamentera bort hela sin kvarlåtenskap eftersom arvsreglerna ger bröstarvingarna ett lagstadgat skydd. Agria rekommenderar att den som vill att en viss person ska ta över en hund efter dödsfallet anger detta i sitt testamente, annars ingår djuret i dödsboets egendom. Skatteverket tillstyrkte dessutom i januari 2026 ett förslag om att myndigheten ska ansvara för ett frivilligt offentligt register för testamenten.
Artisten Anders Bagge uppger att han inte vill att djur ska äga pengar, utan att en del av hans kvarlåtenskap i stället ska gå till en stiftelse i den tidigare hunden Esthers namn. Esther, en engelsk bulldogg, dog 2016 vid tio års ålder. Bagge beskriver att stiftelsens medel ska användas för att hjälpa hemlösa hundar, katter och andra djur. Han uppger också att han har förståelse för den nuvarande lagstiftningen men anser att djur bör ses som kännande individer med egna behov och känslor. Djurens Rätt uppger samtidigt att nära hälften av organisationens gåvointäkter kommer från testamenten och att den som vill testamentera till organisationen behöver ange dess namn och organisationsnummer i testamentet.
Frågan har också uppmärksammats internationellt genom modeskaparen Karl Lagerfeld och katten Choupette. När Lagerfeld avled i cancer 2019 var avsikten att en del av hans förmögenhet skulle komma katten till del, men flera juridiska tvister har gjort att något arv ännu inte betalats ut. The Guardian har uppgett att testamentet är daterat den 29 april 2016 och att Lagerfelds förmögenhet och egendom värderats till omkring 200 miljoner euro. Testamentsexekutorn Christian Boisson har meddelat att Lagerfelds kvarvarande syskonbarn kan få rätt till delar av kvarlåtenskapen om den pågående talan leder till att testamentet ogiltigförklaras. Choupettes vårdare Françoise Caçote har uppgett att hon anlitat jurister för att försöka genomföra Lagerfelds önskemål och få ut pengar ur kvarlåtenskapen. Choupettes agent Lucas Bérullier har samtidigt uppgett att katten fortfarande får inkomster genom reklamkampanjer och andra kommersiella uppdrag, även om den enligt fransk lag varken kan äga ett bankkonto eller ärva direkt. The Guardian har också uppgett att Lagerfeld före sin död överlät en bostad, en trädgård och pengar till Françoise Caçote för att hon skulle ta hand om Choupette, vilket innebär att de tillgångarna inte omfattas av den pågående tvisten om testamentet.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med mycket neutralt och sakligt språk. Journalistens eget språk innehåller inga laddade, överdrivna eller värderande termer. All information som kan uppfattas som värderande eller känslosamt laddad härstammar från tydligt återgivna källor, exempelvis uttalanden från personer som Alexandra Nilsson, Anders Bagge, Djurens Rätt eller återgivna fakta från myndigheter och organisationer. Det finns inga egna slutsatser, spekulationer eller försök att styra läsarens känslor. Eventuella formuleringar som kan upplevas som värderande är antingen direkta återgivanden från källor eller citerade fakta. Därför ges en mycket hög oberoendepoäng, 98, med en liten avdrag för att det förekommer en viss mängd källhänvisningar där perspektivet skiftar, vilket kräver uppmärksamhet, men utan att påverka journalistens neutrala språk. Artikeln följer kriterierna för en oberoende och neutral nyhetsbehandling.
Förklaring:
Artikeln gynnar vänster genom att betona omsorg, socialt ansvar och omfördelning i form av arv till djur och djurorganisationer. Den framhäver vikten av djurens behov och välfärd, vilket är typiskt för en vänsterinriktad värdegrund med fokus på utsatta grupper och sociala frågor. Samtidigt finns en viss pragmatisk inslag genom de juridiska expertutlåtandena, vilket ger en viss mittenvikt, medan högerns perspektiv på strikt juridisk kontroll och individens ansvar är nästintill frånvarande.
Rubrik och framing:
Rubriken utmålar en verklighet där många svenskar är villiga att testamentera till sina husdjur, vilket framhäver ett socialt och känslomässigt engagemang för djurens välfärd snarare än ekonomiska eller juridiska problem. Husdjuren framställs som omvårdnadsobjekt och indirekta mottagare av arv, snarare än juridiskt erkända arvingar.
Språk och ton:
Artikeln använder neutralt och informativt språk utan värdeladdade ord men ger utrymme åt individer och organisationer som lyfter vikten av djurens status och välfärd, vilket kan ge en positiv bild av omsorg och socialt ansvar snarare än strikt juridisk eller ekonomisk pragmatism.
Källbalans:
Källorna är varierade och inkluderar juridiska experter, djurorganisationer, privatpersoner och opinionsundersökningar. Artikeln saknar dock perspektiv från klassiskt högerorienterade röster som ifrågasätter eller kritiserar utökade rättigheter eller ekonomiska omfördelningar till djur, vilket kan innebära en viss snedvridning mot ett mer vård- och välfärdsinriktat perspektiv.
Utelämnanden och kontext:
Frånvaro av kritik mot arvsreglernas potentiella påverkan på mänskliga arvingar eller statens roll i ekonomisk reglering kan göra att artikeln inte belyser intressekonflikter eller behovet av ekonomisk restriktivitet. Andra perspektiv kring traditionella arvsprinciper och rättssystemets roll i att skydda familjer kanske också saknas, vilket skulle kunna ge en mer konservativ syn.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Upp mot 35 grader väntas under veckans hetaste dag
SMHI har utfärdat en gul varning för höga temperaturer i delar av nordöstra Götaland och...

FN: Rekordmånga civila dödades i Ukraina i juni
Juni blev den dödligaste månaden för civila i Ukraina sedan februari 2022, enligt FN:s människorättsövervakningsuppdrag...

Kanalbåten Juno tas ur trafik efter grundstötning
Kanalbåten Juno kommer att behöva repareras efter grundstötningen utanför Trosa och kan därför inte fortsätta...

EU förlänger skydd – nya regler för ukrainska män
EU-ländernas ambassadörer godkände på onsdagen en ny förlängning av det tillfälliga skyddet för personer som...
