Över 1 800 gripna efter våldsamma protester i Frankrike

Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu har kallat landets ministrar till ett krismöte på söndagen efter omfattande upplopp, bränder och plundringar i flera franska städer. Mötet ska inledas klockan 18 och även president Emmanuel Macron ska delta. Presidenten har dessutom planerat ett tal till nationen klockan 20.

Över 1 800 personer har gripits i samband med oroligheterna. Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez uppgav på plattformen X att myndigheterna fortsätter sina utredningar för att identifiera ytterligare personer som deltagit i våldshandlingarna. Mer än 500 poliser, brandmän och anställda inom säkerhetsstyrkorna har skadats.

Nyhetsbyrån AP rapporterade den 18 oktober att 855 av gripandena hade genomförts i Parisregionen. I Montpellier greps ytterligare 63 personer den 17 oktober, enligt prefekten i Hérault, Chantal Mauchet. Misstankarna omfattar bland annat stölder, skadegörelse, våld mot säkerhetspersonal och kastande av föremål. Prefekturen registrerade samtidigt 36 skadade poliser.

Upploppen har orsakat omfattande materiella skador. På flera håll har fordon satts i brand, affärslokaler plundrats och offentliga byggnader angripits. Under söndagen pågick uppröjningsarbete i flera av de drabbade städerna, enligt nyhetsbyrån Reuters den 18 oktober.

I Limoges har stadshuset brunnit ner. Prefekturen i Haute-Vienne uppgav att personer tog sig in i byggnaden omkring klockan 18 den 17 oktober och därefter anlade branden. Under brandförloppet rasade takspiran på det omkring 140 år gamla stadshuset.

Limoges borgmästare Guillaume Guérin uppgav i en intervju med BFM TV den 18 oktober att byggnaden hade varit utan skydd från den nationella polisen under ungefär en timme. Borgmästaren berättade också att poliser hade informerat honom om att deras ammunition inte räckte till.

Även Lyon och Marseille drabbades av angrepp mot offentliga byggnader. I Lyon sattes turistbyrån vid Place Bellecour i brand. I Marseille tog sig personer in i stadshuset, där inredning förstördes och en staty föreställande Marianne vältes.

Paris stad meddelade den 17 oktober att både näringsidkare och offentliga miljöer hade drabbats av plundringar och skadegörelse i flera stadsdelar. Kommunen framhöll samtidigt att våldshandlingarna måste skiljas från agerandet hos den stora majoritet som demonstrerade fredeligt.

Sammandrabbningar mellan demonstranter och polis förekom bland annat i Paris, Marseille och Lyon. Polisen använde tårgas och vattenkanoner under insatserna. Samtidigt deltog tiotusentals människor i demonstrationer utan att medverka i våldsamheter.

Uppskattningarna av demonstrationernas omfattning skiljer sig mellan olika organisationer. Frankrikes inrikesministerium beräknade att 550 000 personer deltog den 17 oktober, varav 110 000 i Paris. Fackförbundet CGT uppskattade i stället det nationella deltagandet till 800 000 personer. Även studentföreningar har angett omkring 800 000 deltagare i protesterna runt om i landet.

Proteströrelsen inleddes den 17 september med krav kopplade till bristande resurser och personal inom skolan. Därefter har demonstrationerna spridits över Frankrike och fått deltagare från flera samhällsgrupper. Utöver studenter har bland annat bönder, fackförbund och den rörelse som brukar benämnas de gula västarna anslutit sig.

Utbildningssektorn har påverkats av oroligheterna under flera veckor. Tidigare i oktober fattades beslut om att hålla 400 skolor stängda med anledning av våldsamheterna.

Frankrikes utbildningsminister Édouard Geffray uppgav den 4 oktober att 735 skolor hade berörts av protesterna. Av dessa hade 24 utsatts för bränder eller omfattande skadegörelse. Utbildningsdepartementet hade vid samma tidpunkt registrerat 78 skadade anställda sedan demonstrationerna inleddes.

Polisens agerande vid protesterna har också blivit föremål för rättslig granskning. Åklagaren Étienne Thieffry meddelade den 5 oktober att den franska polisens särskilda granskningsmyndighet IGPN fått i uppdrag att utreda en allvarlig personskada vid en polisinsats utanför gymnasieskolan Auguste-Béhal i Lens. Förundersökningen gäller misstänkt våld som orsakat bestående funktionsnedsättning.

Efter de senaste våldsamheterna har flera franska borgmästare begärt samtal med regeringen. Paris borgmästare Emmanuel Grégoire, Marseilles borgmästare Benoît Payan och Lyons borgmästare Grégory Doucet krävde den 18 oktober ett möte med premiärminister Sébastien Lecornu i början av den kommande veckan.

De tre borgmästarna efterfrågade även en detaljerad och öppen granskning av hur oroligheterna kunde utvecklas till den omfattning som de gjorde.

Frankrikes ekonomiminister Roland Lescure har meddelat att ekonomiskt stöd ska lämnas med anledning av skadorna efter upploppen.

Både president Emmanuel Macron och premiärminister Sébastien Lecornu fördömde våldshandlingarna under gårdagen. Utbildningsminister Édouard Geffray uppgav efter demonstrationerna den 17 oktober att våldsamheterna hade gjort det svårare för fredliga demonstranter att få fram sina krav, både inom utbildningsområdet och i andra frågor.

Regeringens krismöte på söndagskvällen hålls mot bakgrund av de omfattande skadorna, det stora antalet gripanden och de fortsatta utredningarna efter oroligheterna.