Oppositionen vill fälla regeringens skärpta anhörigkrav

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet har enats om att säga nej till två centrala delar av regeringens förslag om skärpta villkor för anhöriginvandring. Riksdagen ska rösta om propositionen på torsdag. Tidöpartierna har en majoritet på två mandat om samtliga ledamöter är på plats.

Regeringen föreslår att en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd som huvudregel ska ha vistats med tillstånd i Sverige i minst två år innan en anhörig kan beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. Oppositionens fyra partier vill i stället att tiden ska vara ett år och börja räknas redan när anknytningspersonen ansöker om uppehållstillstånd. Miljöpartiets migrationstalesperson Annika Hirvonen anser att regeringens modell tvingar familjer att leva åtskilda under flera år.

Centerpartiets Niels Paarup-Petersen och flera andra riksdagsledamöter från partiet begärde i en motion den 9 juli 2026 att tvåårsregeln ska avslås. Centerpartiet vill även att subsidiärt skyddsbehövande ska omfattas av samma villkor för familjeåterförening som flyktingar. Miljöpartiets Annika Hirvonen och övriga undertecknare lämnade den 10 juli en motion med 25 yrkanden med anledning av propositionen, där partiet bland annat vill stoppa flera av de föreslagna ändringarna i utlänningslagen. Motionen hänvisades till socialförsäkringsutskottet den 22 juli 2026.

Vänsterpartiets Tony Haddou och övriga undertecknare har samtidigt begärt att större delen av propositionen ska avslås, med undantag för vissa lagändringar. Partiet vill också att regeringen återkommer med förslag som gör det möjligt att i vissa fall förlänga uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder även efter att personen blivit äldre.

De fyra oppositionspartierna motsätter sig även regeringens förslag om att försörjningskravet ska prövas varje gång anknytningspersonen behöver förlänga sitt tidsbegränsade uppehållstillstånd. Annika Hirvonen uppger att familjer då riskerar att leva med återkommande oro för att någon familjemedlem ska behöva lämna Sverige om exempelvis arbetslöshet uppstår eller familjen växer. Hon beskriver den ordningen som oacceptabel.

Svenska Röda Korset uppgav i ett remissyttrande den 5 mars 2026 att ett separat förslag om försörjningskravet både höjer nivån på kravet och begränsar vilka inkomster som får räknas med vid bedömningen. Sveriges advokatsamfund motsatte sig i sitt remissyttrande över utredningen SOU 2025:95 flera av de föreslagna skärpningarna av reglerna för anhöriginvandring.

Delegationen för migrationsstudier, Delmi, avstyrkte den föreslagna tvååriga väntetiden. Delmi uppgav att forskningen enligt delegationens bedömning inte ger stöd för att en sådan väntetid främjar integration och efterlyste även en analys av de samhällsekonomiska följderna av en fördröjd etablering. Delmi motsatte sig dessutom delar av förslagen om skärpta försörjningskrav och färre undantag, men stödde en tydligare möjlighet att ge uppehållstillstånd till föräldrar som redan har ett etablerat familjeliv med barn i Sverige.

Regeringens proposition innehåller även ändrade regler för unga som tidigare fått uppehållstillstånd genom anknytning som barn. Förslaget innebär att personer som är under 21 år men har hunnit fylla 18 i vissa situationer fortsatt ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Regeringen anger att lagändringarna i huvudsak ska träda i kraft den 1 oktober 2026. Lagrådet behandlade lagrådsremissen i juni och publicerade sitt yttrande den 9 juni, innan propositionen senare samma månad överlämnades till riksdagen.

Migrationsverket uppgav att drygt 25 000 förstagångstillstånd på grund av familjeanknytning beviljades under 2025. Antalet sådana tillstånd ökade jämfört med året före, samtidigt som det totala antalet beviljade förstagångstillstånd minskade från omkring 94 000 till omkring 89 000.

Annika Hirvonen hoppas att enskilda riksdagsledamöter ska rösta mot regeringens förslag trots Tidöpartiernas majoritet. Hon pekar särskilt på ledamöter från Liberalerna och Kristdemokraterna och uppger att frågan enligt hennes bedömning rör grundläggande samvetsfrågor och partiernas tidigare hållning till familjers möjlighet att leva tillsammans.