Omkring 900 skrev Sveriges första medborgarskapsprov

Omkring 900 personer genomförde på lördagen Sveriges första medborgarskapsprov vid Älvsjömässan i Stockholm. Det uppgav Sveriges Radio Ekot efter att provet avslutats. Totalt hade 1 000 platser avsatts, och enligt uppgifter från Universitets- och högskolerådet tog platserna slut inom tre veckor.

Provdagen inleddes med att lokalen öppnade klockan 8.15. Universitets- och högskolerådet uppgav att deltagarna senast klockan 9.30 behövde ha passerat insläppet och att instruktionerna började klockan 10.00. För att få skriva provet krävdes giltig svensk legitimation där personnumret framgick. Utländska pass och elektronisk legitimation accepterades inte.

Provet i samhällskunskap består av omkring 60 flervalsfrågor med fyra svarsalternativ, där ett är rätt. Frågorna kan bland annat handla om den offentliga sektorns uppgifter, Sveriges statsskick, naturresurser, svensk historia och yttrandefrihet. Dagens Nyheter uppgav inför premiären att exempelfrågorna låg på en kunskapsnivå som ungefär motsvarar årskurs nio.

Någon fast gräns för hur många rätt som krävs för godkänt hade inte bestämts när deltagarna skrev premiärprovet. Resultaten från det första provtillfället ska först utvärderas innan gränsen fastställs.

En av deltagarna var Handy Kronberg, 58, som hade förberett sig genom att studera mycket inför provet. Hon beskrev sig som mycket nervös före starten men uppgav efteråt att hon successivt hade blivit lugnare och att hon var glad över de nya kunskaper om Sverige som studierna hade gett henne.

Handy Kronberg kom till Sverige från Guatemala för mer än tio år sedan och bor i Örebro tillsammans med sin man Magnus Kronberg, 58, och deras dotter Isabella Kronberg, 13. Familjen väntade utanför provlokalen och planerade efteråt att fira med glass. Isabella Kronberg sade att det kändes bra att hennes mamma var tillbaka efter provet.

Även Rashid Imirov väntade utanför lokalen på sin fru. Han berättade att hon flyttade från Kazakstan till Sverige för omkring åtta år sedan och ansökte om svenskt medborgarskap för tre år sedan. Rashid Imirov beskrev situationen som en besvikelse eftersom familjen redan hade väntat länge på ett beslut och hans fru nu behövde gå igenom ytterligare ett steg.

Rashid Imirov uppgav att ett medborgarskap inte skulle innebära någon stor praktisk förändring eftersom hans fru redan har permanent uppehållstillstånd. Han framhöll samtidigt att medborgarskapet skulle ge henne rösträtt och en större känsla av trygghet.

Medborgarskapsprovet är en del av de skärpta kraven för svenskt medborgarskap som infördes den 6 juni. Som huvudregel måste den som ansöker kunna visa tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Migrationsverket uppger att kunskapskraven gäller personer mellan 16 och 66 år. Bland undantagen finns vissa nordiska medborgare och statslösa personer som är födda i Sverige och är under 21 år.

Migrationsverket uppger också att personer med funktionsnedsättning eller andra omständigheter som gör att de inte kan uppfylla kunskapskraven kan undantas. Kunskaperna behöver dessutom inte alltid styrkas genom medborgarskapsprovet. Riksdagen anger att vissa godkända betyg, kurser och prov inom utbildningsväsendet också kan användas.

För svenska språket ska kunskaperna enligt Migrationsverket motsvara nivå B1 i den gemensamma europeiska referensramen när det gäller läs- och hörförståelse samt nivå A2 för muntlig och skriftlig färdighet. Personer som saknar de utbildningsmeriter som krävs för att visa sina kunskaper kan tills vidare bland annat använda ett godkänt resultat på Tisus. Även andra prov kan godtas om de med hög grad av säkerhet visar att kraven är uppfyllda.

Den särskilda provdelen i svenska är ännu inte färdig. Regeringen meddelade i februari 2026 att Stockholms universitet inte bedömde att delen för läs- och hörförståelse kunde tas fram enligt den ursprungliga tidsplanen. Uppdraget förlängdes därför, och regeringen har beslutat att provet i läs- och hörförståelse ska genomföras senast den 1 oktober 2027.

Migrationsverket avgör vilka personer som får skriva medborgarskapsprovet, medan Universitets- och högskolerådet ansvarar för att utveckla och genomföra det. Riksdagen har fastställt att Universitets- och högskolerådet får meddela närmare föreskrifter om hur proven ska genomföras. Andreas Sandberg, ansvarig för medborgarskapsprovet vid Universitets- och högskolerådet, har enligt Bulletin uppgett att myndigheten har som ambition att skala upp provverksamheten under kommande år.

Över 34 000 personer som redan har ansökt om svenskt medborgarskap bedöms behöva göra samhällskunskapsprovet eftersom de inte kan styrka sina kunskaper med betyg eller intyg. När samtliga får möjlighet att skriva är ännu inte bestämt. Migrationsminister Johan Forsell, som befann sig vid Älvsjömässan under premiärprovet, uppgav att utbyggnaden ska ske stegvis.

Johan Forsell sade också att den som inte klarar provet vid första försöket kommer att få möjlighet att skriva det igen. Han uppgav att regeringen återkommer om vad som därefter ska gälla och framhöll samtidigt att den sökande har ett eget ansvar.

På frågan om det är rimligt att ett prov kan avgöra medborgarskapet för en person som har bott länge i Sverige och arbetar här svarade Johan Forsell att den som arbetar, kan svenska och har bott länge i landet sannolikt inte kommer att ha problem med frågorna. När det gäller att gränsen för godkänt ännu inte är fastställd hänvisade han till att premiärprovet ska användas för att bedöma bland annat frågornas nivå och hur många som blir underkända.

Stockholms universitets rektor Hans Adolfsson kritiserade inför premiären att medborgarskapsprovet används i faktiska medborgarskapsärenden innan hela provsystemet är färdigutvecklat. Han beskrev upplägget som rättsosäkert.

De nya reglerna innebär även att utlänningar som huvudregel ska ha bott i Sverige i minst åtta år före en ansökan om medborgarskap, jämfört med fem år tidigare. Kraven gäller också personer som ansökte före den 6 juni. För personer över 16 år omfattar reglerna krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap.

Därutöver finns ett försörjningskrav med en årsinkomst på 241 800 kronor samt skärpta krav på ett skötsamt och hederligt levnadssätt. Migrationsverket uppger att bland annat kapitalinkomster, a-kassa, aktivitetsstöd, etableringsersättning och flera former av subventionerade anställningar inte räknas som inkomster vid prövningen. Den som omfattas av försörjningskravet får enligt Migrationsverket inte heller ha fått försörjningsstöd under sammanlagt mer än sex månader under de tre åren före beslutet om medborgarskap.

Regeringen lade fram förslaget om de skärpta medborgarskapskraven och riksdagen godkände lagändringarna i april. Regeringen och riksdagen har angett att reglerna syftar till att stärka medborgarskapets status och öka möjligheten för nya svenska medborgare att aktivt delta i samhället. Tidöpartierna har även uppgett att kraven ska stärka Sveriges säkerhet och försvåra för kriminella att få svenskt medborgarskap. Oppositionen har enats om en reservation med krav på övergångsregler för personer som redan hade lämnat in sina ansökningar.