Omfattande svampangrepp skadar tallskog i norra Sverige

Ett ovanligt stort utbrott av knäckesjuka har drabbat tallskog i flera delar av norra Sverige. Skogsstyrelsen varnar för ekonomiska förluster när trädens tillväxt försämras och virket får lägre kvalitet. Årets angrepp skiljer sig dessutom från tidigare utbrott genom att även betydligt högre tallar har infekterats.

Den 23 oktober 2026 meddelade Skogsstyrelsen att analyser vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har bekräftat att de undersökta skadorna orsakats av knäckesjuka. Underlaget bygger på iakttagelser från både myndighetens skogskonsulenter och representanter för skogsbruket.

De mest omfattande angreppen har noterats i norra Gävleborg. Betydande skador har även rapporterats från Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. Utbredningen är större än vad som normalt förekommer.

Skogsstyrelsen har konstaterat att sjukdomen i år även har angripit tallar som är uppemot tio meter höga. Vanligtvis drabbas främst yngre träd, och infektioner på tallar över tre meter är sällsynta.

I ett skogsområde nära byn Naggen i sydligaste Västernorrland, nära gränsen mot Gävleborg, dokumenterade SVT Nyheter den 23 oktober omfattande skador. Omkring 70 procent av tallarna i det undersökta området uppvisade symtom på sjukdomen.

Det aktuella skogsområdet ägs av skogsbolaget Holmen. Bolagets representant Olov Norgren har kommenterat risken för försämrad virkeskvalitet. Någon samlad uppgift om hur stora delar av Holmens skogar som har drabbats fanns ännu inte tillgänglig.

Nils Frank, skogsskadesamordnare vid Skogsstyrelsen, framhåller i ett pressmeddelande att angrepp av den aktuella omfattningen medför stora ekonomiska förluster för skogsbruket. Skadorna påverkar både trädens utveckling och möjligheten att producera virke av hög kvalitet.

Knäckesjuka orsakas av rostsvampen Melampsora pinitorqua, som angriper årsskott på tall. Infektionen ger upphov till sår som kan få skotten att böjas, knäckas och dö. Mycket små tallplantor kan dö av angreppen, medan plantor som vuxit några decimeter vanligtvis överlever.

Skogsstyrelsens vägledning om svampskador beskriver hur rostgula sporsamlingar brukar framträda på tallens årsskott från slutet av juni till början av juli. De är mellan 10 och 30 millimeter långa och syns endast under en begränsad period. När sporsamlingarna försvinner utvecklas sår på de angripna skotten.

Ett skott som överlever infektionen kan enligt Skogsstyrelsen få en kraftig böjning. Stammen eller grenen kan då anta en tydlig S-form, vilket gör det möjligt att känna igen äldre skador även när de ursprungliga sporsamlingarna inte längre syns.

Skogskunskap, som drivs av bland andra forskningsinstitutet Skogforsk, beskriver att angreppen vanligen är mest allvarliga i tallbestånd där det finns mycket asp. Risken för skador är dessutom större på bördigare marker, och tallar med längre toppskott är mer mottagliga för infektion.

Samtidigt avråder Skogskunskap från att avverka stora aspar enbart för att försöka skydda tallbestånd mot knäckesjuka. Den skogliga vägledningen rekommenderar därmed inte sådan avverkning som en generell åtgärd mot sjukdomen.

Forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet har även undersökt sambandet mellan knäckesjuka och andra svampsjukdomar. I en forskningsredovisning den 11 november 2024 presenterades resultat som visade att allvarliga angrepp av knäckesjuka sammanföll med en större förekomst av den svamp som orsakar diplodiasjuka.

Forskaren Matilda Stein Åslund konstaterade att mängden diplodiasvamp i tallarnas skott var större under sommaren när problemen med knäckesjuka var mer omfattande. Sambandet kunde observeras även hos skott som saknade synliga sår.

Sveriges lantbruksuniversitet har också identifierat skillnader i tallars genetiska mottaglighet för knäckesjuka. Forskarna har pekat på möjligheten att använda dessa variationer inom framtida skogsträdsförädling för att utveckla tallar med större motståndskraft mot sjukdomen.

I den statliga utredningen SOU 2024:35 konstaterades att knäckesjuka kan skapa förutsättningar för angrepp av andra skadegörare, däribland diplodiasjuka. Utredningen framhöll samtidigt att det saknas tillräckligt omfattande kvantitativa uppgifter om sjukdomens påverkan på tallarnas tillväxt för att fullt ut motivera en särskild resistensförädling mot knäckesjuka.

För att samla information om skador i svenska skogar tillhandahåller SLU Skogsskadecentrum rapporteringsverktyget Skogsskada. Där kan skogsägare och andra rapportera observationer med uppgifter om bland annat geografisk plats, upptäcktsdatum, trädart, beståndsålder och vilken del av trädet som har skadats. Registrerade observationer kan även visas på en karta.