Oliver Rosengren avvisar fyradagarsvecka och öppnar för extraval

Moderaternas nya arbetsmarknadspolitiska företrädare Oliver Rosengren vill att svenskarna ska arbeta mer och avvisar förslag om fyradagarsvecka. Den 34-årige riksdagsledamoten anser att ökad arbetsinsats är nödvändig för att hantera Sveriges ekonomiska och samhälleliga utmaningar. Han utesluter inte heller ett extraval om de pågående regeringsförhandlingarna misslyckas.

Rosengren har utsetts till Moderaternas nya gruppledare i riksdagens arbetsmarknadsutskott. Sveriges riksdag registrerade honom som ordinarie ledamot i utskottet den 6 oktober 2026. Han representerar Kronobergs län och är samtidigt suppleant i finansutskottet.

Utnämningen kommer under hans andra mandatperiod i riksdagen. Rosengren blev kommunalråd i Växjö vid 24 års ålder och utsågs fyra år senare till Sveriges mäktigaste politiker under 30 år i en medierankning. Han har tidigare varit ledamot i arbetsmarknadsutskottet mellan den 31 maj 2024 och den 10 september 2025 samt mellan den 16 april och den 28 september 2026. Han har även tjänstgjort i utbildningsutskottet.

Efter Tidöregeringens prioriteringar inom kriminalpolitik och invandring vill Rosengren att Moderaterna lägger större politisk tyngd på sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Han kritiserar de rödgröna partiernas förslag om kortare arbetstid och anser att en högre levnadsstandard kräver större arbetsinsatser.

Frågan om arbetstid är samtidigt aktuell inom fackföreningsrörelsen. Landsorganisationen LO meddelade den 21 oktober 2026 att representantskapet ställt sig bakom gemensamma krav inför avtalsrörelsen 2027. Förslaget omfattar högre reallöner, särskilda satsningar på lågavlönade och möjlighet att använda delar av löneutrymmet till kortare års- eller livsarbetstid.

LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä klargjorde samma dag att organisationen behåller kravet på en generell förkortning av veckoarbetstiden. Frågan kommer däremot inte att ingå bland de gemensamma kraven i avtalsrörelsen 2027. Medlemsförbunden ska senast den 27 november 2026 meddela om de ansluter sig till samordningen.

Flera förbund har redovisat sina ståndpunkter. Kommunals ordförande Malin Ragnegård meddelade den 21 oktober att förbundet fortsätter att driva frågan om kortare arbetstid för skiftarbetare inom vård och omsorg. Transportarbetareförbundets ordförande Tommy Wreeth uppgav samma dag att förbundet reserverat sig mot delar av LO:s samordning. Han hänvisade till LO-kongressens beslut om att i första hand förhandla fram en generell arbetstidsförkortning och i andra hand kräva politiska åtgärder.

Fackförbundet Seko redovisade den 21 oktober att de gemensamma avtalskraven innehåller särskilda procentuella löneökningar för inkomster under 31 300 kronor i månaden. Förbundet presenterade också ett förslag om extra höjningar av lägstalöner som understiger 26 890 kronor i månaden.

I en forskningssammanställning från den 5 maj 2025 redovisade LO att arbetstidsförkortningar i genomsnitt medför en produktionsminskning motsvarande 40–50 procent av den minskade arbetstiden. Organisationens sammanställning beskriver att en del av de förlorade arbetstimmarna kan kompenseras genom produktivitetsökningar.

Rosengren har tidigare deltagit i en moderat arbetsgrupp som utarbetat förslag till omfattande förändringar av arbetsmarknadspolitiken. Ett av förslagen är att ersätta försörjningsstödet med ett arbetslöshetsbidrag där ersättningen gradvis minskar, efter en modell som liknar arbetslöshetsförsäkringen.

Regeringen presenterade den 17 mars 2026 proposition 2025/26:207 om aktivitetskrav för personer med försörjningsstöd. Förslaget innebär att kommunernas socialnämnder ska erbjuda arbetsinriktade aktiviteter till personer som fått ekonomiskt bistånd under minst tre sammanhängande månader. Regeringens uttalade syfte är att stärka möjligheterna att komma i arbete.

I propositionen angav regeringen att bestämmelserna skulle träda i kraft den 1 juli 2026. Socialnämndernas skyldighet att kräva deltagande i aktiviteter skulle däremot tillämpas första gången på försörjningsstöd som avser oktober 2026.

Även arbetslöshetsförsäkringen har varit föremål för politiska motsättningar. Sveriges Radio rapporterade den 22 juni 2026 om regeringens ambition att skärpa arbetslinjen genom ytterligare nedtrappning av arbetslöshetsersättningen efter 200 dagars arbetslöshet. Oliver Rosengren företrädde då Moderaterna i arbetsmarknadsutskottet, medan Socialdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Ardalan Shekarabi riktade kritik mot åtstramningarna.

Den senaste arbetsmarknadsstatistiken visar samtidigt betydande skillnader mellan olika mått på arbetslösheten. Statistiska centralbyrån redovisade den 16 oktober att Sverige hade 5 292 000 sysselsatta personer i september 2026. Antalet arbetslösa uppgick till 466 000, motsvarande 8,1 procent i den icke säsongrensade statistiken. Det säsongrensade och utjämnade arbetslöshetstalet var 8,7 procent.

Statistiska centralbyrån beräknade också att det i genomsnitt arbetades 175,4 miljoner timmar per vecka under september. Det outnyttjade arbetskraftsutbudet uppgick till 23,4 miljoner timmar per vecka, motsvarande 585 000 heltidsarbeten med en veckoarbetstid på 40 timmar.

Arbetsförmedlingens registerstatistik visade samtidigt att 341 901 personer var inskrivna som arbetslösa i september, motsvarande 6,4 procent av den registerbaserade arbetskraften. Ett år tidigare var motsvarande antal 363 658 personer, eller 6,9 procent.

Av de inskrivna arbetslösa hade 147 333 varit utan arbete i minst tolv månader. Arbetsförmedlingen registrerade dessutom 64 637 nya lediga arbeten under september 2026, jämfört med 77 773 under samma månad föregående år.

En annan prioritering för Rosengren är att stärka Moderaternas stöd bland LO-anslutna och andra arbetarväljare. Han vill genomföra en särskild politisk satsning riktad mot denna väljargrupp. Rosengren framhåller att arbete ska ge ekonomisk utdelning och att kostnaden för bilresor inte bör vara för hög.

Han hänvisar även till sina egna erfarenheter från arbetslivet. Före den politiska karriären arbetade han på hamburgerkedjan Max och som vikarie inom förskolan. Rosengren beskriver restaurangarbetet som en erfarenhet där han fick lära sig att hantera stress, högt arbetstempo och möten med människor.

Samtidigt framhåller han att han saknar egen arbetslivserfarenhet från exempelvis hemtjänsten och industrins produktionslinjer. Under föregående mandatperiod genomförde han därför över 500 företagsbesök, huvudsakligen i Kronobergs län, för att få större kunskap om arbetsgivarnas och de anställdas förhållanden.

Vid sidan av arbetsmarknadsfrågorna kommenterar Rosengren det parlamentariska läget efter valet. De rödgröna partiernas svårigheter att nå en regeringsöverenskommelse har aktualiserat frågan om ett extraval. Flera politiska bedömare anser att sannolikheten för ett sådant val har ökat.

En ny opinionsmätning från SVT och Verian visar samtidigt ett tydligt ökat förtroende för Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Rosengren anser att Kristerssons tidigare tid som statsminister präglades av framgångar inom kriminalpolitik, ekonomi, bidragssystem och invandring. Han menar också att utvecklingen efter valet ligger i linje med Moderaternas tidigare varningar under valrörelsen.

Rosengrens förstahandsalternativ är att Sverige får en fungerande regering, men han anser inte att Moderaterna behöver frukta ett extraval.

Han ser dessutom möjligheter att få Centerpartiet att närma sig Moderaterna. Rosengren bedömer att Centerpartiet tidigare haft lättare att samarbeta vänsterut i frågor om migration och kriminalitet, medan partiets ståndpunkter inom arbetsmarknad och ekonomi enligt hans bedömning ligger längre åt höger än Moderaternas.