Ökad second hand-handel minskar inte nykonsumtionen

Den växande handeln med begagnade varor har ännu inte resulterat i någon tydlig minskning av konsumtionen av nytillverkade produkter. Modeforskaren Malin Wennberg vid Stockholms universitet beskriver hur marknaderna för nya respektive använda varor i stället utvecklats parallellt. Enligt henne kan möjligheten att sälja vidare tidigare inköp dessutom göra konsumenter mer benägna att handla nytt.

Statistik från Naturvårdsverket visar att nettoinflödet av nyproducerade textilier till Sverige steg med 12 procent under 2025. Mängden ökade från 13,6 kilo per invånare 2024 till 15,2 kilo, vilket motsvarar samma konsumtionsnivå som 2022. Uppgifterna presenterades den 30 september 2026.

Sofia Nenzelius, verksam vid Naturvårdsverkets enhet för miljöanalys och avfallsstatistik, framhöll i september 2026 att textilkonsumtionen är nära kopplad till hushållens ekonomiska förutsättningar. Hon uppmärksammade också att myndighetens statistik inte inkluderar textilier som privatpersoner själva importerar genom internationell e-handel.

Malin Wennberg är doktorand i marknadsföring vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet. Hennes forskning behandlar framväxten av hållbart mode som produktsegment i Sverige, vilka aktörer som medverkat i utvecklingen och hur begreppet hållbart mode har reglerats.

Hon beskriver ett konsumtionsmönster där tillgången till billiga begagnade produkter kan uppmuntra människor att göra fler inköp. Att en vara senare kan säljas vidare kan, enligt Wennberg, även minska tveksamheten inför att köpa en nytillverkad produkt. Därmed behöver en växande andrahandsmarknad inte innebära att motsvarande mängd nyproduktion ersätts.

I en intervju som Stockholms universitet publicerade den 6 maj 2025 uppmärksammade Malin Wennberg att vissa second hand-butiker enbart accepterar kläder som är högst två år gamla. Hon beskrev samtidigt hur modebranschen i ökande utsträckning arbetar med cirkulära affärsmodeller där digitala plattformar används för att köpa, sälja och byta plagg.

Utvecklingen på den svenska begagnatmarknaden visar samtidigt olika resultat beroende på produktkategori. Svensk Handel redovisade den 31 augusti att second hand-försäljningen under första halvåret 2026 uppgick till knappt 6,8 miljarder kronor. Det var 9 procent mindre än under motsvarande period föregående år. Under årets första kvartal minskade omsättningen med 15 procent, medan nedgången under andra kvartalet stannade vid 2 procent.

Begagnade kläder, skor och väskor var den enda större produktgruppen som ökade under halvåret, enligt Svensk Handels chefsekonom Maria Mikkonen. Försäljningen inom modekategorin steg med 2 procent till omkring 2,4 miljarder kronor. Därmed svarade mode för mer än en tredjedel av andrahandsmarknadens samlade omsättning.

Även handeln via internet har fått en större andel av begagnatförsäljningen. Svensk Handels helårsrapport för 2025 visar att nätförsäljningen stod för 69 procent av marknadens omsättning, jämfört med 67 procent under 2024. Trots den ökade marknadsandelen minskade försäljningen online med knappt 1 procent under året. För fysiska second hand-butiker var motsvarande nedgång omkring 13 procent.

Postnords konsumentstatistik i E-barometern visar samtidigt att drygt 21 procent av svenskarna hade köpt begagnade produkter på nätet under de föregående 30 dagarna vid slutet av 2025. År 2021 låg motsvarande andel på omkring 16–17 procent. Enligt undersökningens tidsserie blev första halvåret 2026 det starkaste första halvåret hittills för digital second hand-handel.

Att en större andel av handeln sker på begagnatmarknaden behöver dock inte betyda att konsumenterna övergår till ett cirkulärt konsumtionsmönster. IVL Svenska Miljöinstitutet redovisade 2024, inom forskningsprojektet Usereuse, att begagnade textilier fortfarande motsvarade mindre än 5–7 procent av inköpen av nya textilier.

IVL-forskaren Jurate Miliute-Plepiene konstaterade i samma kartläggning att ungefär en tredjedel av kläderna och textilierna i svenska garderober antingen inte användes alls eller användes mycket sällan. Den mängden var omkring dubbelt så stor som den textilmängd hushållen lämnade vidare till återanvändning.

Kartläggningen visade också att endast drygt en femtedel av de insamlade textilierna återanvändes inom Sverige. Resterande mängder exporterades till andra marknader. IVL Svenska Miljöinstitutet pekade bland annat på kostnaderna för manuell sortering och den begränsade svenska efterfrågan som förklaringar.

Naturvårdsverket redovisar att omkring 80 procent av nya textiliernas sammanlagda miljöpåverkan uppstår under produktionen. Myndigheten hänvisar till forskning som visar att en fördubbling av användningstiden kan minska textiliernas totala klimatpåverkan med nästan 50 procent. Materialåtervinning till nya fibrer kan som jämförelse minska klimatpåverkan med upp till 10 procent.

Konsumentverket framhåller i sina råd att det generellt medför betydligt mindre klimatpåverkan att reparera och fortsätta använda redan inköpta produkter än att köpa nya. Myndigheten nämner även lån och hyra som alternativ till ytterligare inköp.

På europeisk nivå uppskattar Europeiska miljöbyrån, EEA, att EU under 2020 genererade omkring 16 kilo textilavfall per invånare. Ungefär en fjärdedel samlades in separat för återanvändning eller återvinning, medan merparten hamnade i blandat avfall.

Arbete pågår också med förändrade regler för hanteringen av textilavfall. Regeringen meddelade den 11 december 2025 att Naturvårdsverket fått i uppdrag att föreslå hur EU:s reviderade avfallsdirektiv om utökat producentansvar för textilier ska införas i Sverige. Reglerna innebär att företag som säljer bland annat kläder, skor och vissa hemtextilier ska finansiera insamling och hantering av textilavfall.

Den 25 september 2026 skickade Klimat- och näringslivsdepartementet Naturvårdsverkets förslag till lagändringar på remiss. Ärendet har diarienummer KN2026/01849 och remissinstanserna ska lämna sina svar senast den 30 december 2026.

Malin Wennberg anser att det ännu inte går att urskilja någon tydlig övergång till cirkulär konsumtion, trots att handeln med begagnade produkter omsätter miljardbelopp varje år. Hon ser samtidigt en möjlighet till en förändring på längre sikt, där konsumenter i högre grad väljer kvalitetsplagg som kan användas av flera personer och cirkulera under längre tid på andrahandsmarknaden.