Oenighet om innehållet i Iranuppgörelsen

USA och Iran beskriver båda sig själva som vinnare efter att ett samförståndsavtal som ska bana väg för ett avslut på kriget mellan länderna har nåtts. En formell ceremoni väntas hållas i Genève på fredag, medan ett slutligt fredsavtal enligt planen ska förhandlas fram inom 60 dagar. USA:s president Donald Trump har uppgett att avtalet redan undertecknats och att hela avtalstexten sannolikt offentliggörs kort efter ceremonin. USA:s vicepresident JD Vance har samtidigt sagt att samförståndsavtalet undertecknades digitalt på söndagen och att innehållet även kan offentliggöras före fredag.

En central fråga gäller Irans kärnprogram. När USA och Israel genomförde angrepp mot Iran den 28 februari angavs landets kärnvapenrelaterade verksamhet som motiv. Enligt Vita huset ska detaljerna kring hur Iran ska hindras från att skaffa kärnvapen behandlas under de kommande 60 dagarnas förhandlingar. Vance har uppgett att internationell verifiering krävs för att säkerställa att Iran inte försöker utveckla kärnvapen och att inspektörer från FN:s atomenergiorgan IAEA ska återvända till landet. IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi uppgav den 8 juni att myndighetens inspektioner på plats i Iran hade varit stoppade sedan februari 2026 till följd av den militära konflikten.

Det råder samtidigt olika uppfattningar om hur Irans lager av höganrikat uran ska hanteras och vilka begränsningar som ska gälla för landets kärntekniska verksamhet. Vance har sagt att eventuella sanktionslättnader endast kan bli aktuella om Iran tar verifierade steg för att avveckla sitt lager av höganrikat uran. Donald Trump har också uppgett att framtida lättnader i sanktionerna är beroende av att Iran följer avtalet.

Hormuzsundet, en av världens viktigaste sjöfartsleder för oljehandel, har under kriget periodvis blockerats av både Iran och USA, vilket bidragit till stigande energipriser. Donald Trump har i sociala medier hävdat att sundet ska vara helt öppet senast på fredag efter att vissa minor röjts. Vance har uppgett att USA förväntar sig att passagen ska kunna användas utan avgifter för fartyg. Irans utrikesdepartement hävdar däremot att Teheran ska kunna ta ut en maritim serviceavgift av passerande fartyg. Irans högsta nationella säkerhetsråd har samtidigt uppgett att den marina blockaden mot Iran ska upphöra omedelbart och fullt ut. Frankrike och Storbritannien har meddelat att de är beredda att bidra till att säkra sjöfarten genom en maritim insats.

Uppgifter cirkulerar även om att Iran genom avtalet ska kunna få tillgång till en återuppbyggnadsfond på 300 miljarder dollar. Bland dem som framfört detta finns Irans revolutionsgarde. En amerikansk tjänsteman har kopplat fonden till ett möjligt avskaffande av internationella sanktioner och frigörande av vissa frysta tillgångar, men det är fortfarande oklart vilka tillgångar som avses. Donald Trump har avfärdat påståenden om att USA skulle finansiera fonden. Vance har samtidigt sagt att ingen finansiering frigjordes i samband med att avtalet undertecknades, men att fonden kan bli verklighet om Iran uppfyller sina åtaganden. Enligt honom kan finansieringen i så fall komma från länder kring Persiska viken.

Avtalet omfattar även situationen i Libanon. Ett stopp för striderna mellan Israel och den Iranstödda shiamilisen Hizbollah ingår i uppgörelsen efter krav från Iran, men formuleringarna beskrivs som otydliga och israeliska angrepp har fortsatt. Irans högsta nationella säkerhetsråd har uppgett att alla militära operationer på samtliga fronter, inklusive i Libanon, ska upphöra omedelbart och permanent.

På tisdagen sade Irans utrikesminister Abbas Araghchi att ett avslut på Israels närvaro i södra Libanon är den viktigaste delen av överenskommelsen. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har däremot sagt att israeliska styrkor kommer att stanna kvar i grannlandet så länge det bedöms nödvändigt. Tidningen Haaretz har rapporterat att Israel tolkar avtalet som att landets militära agerande i Libanon inte begränsas av uppgörelsen.